Konspirationsteorier är ett fenomen som är ständigt närvarande och som normaliserats i samtiden. De konspiratoriska tendenserna relaterar till misstro gentemot samhällsinstitutioner. Det är samhällsrelevant att studera tendenserna då lägre förtroende för institutioner kan medföra negativa samhälleliga konsekvenser i form av desinformation, fördomar, polarisering och extremism. Med bakgrund av detta kommer studien att undersöka hur konspiratoriska tendenser samvarierar med tillit och politisk sympatisering med Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är relevant att studera förhållandet mellan institutionell tillit och mellanmänsklig tillit då forskning har visats att förtroende gentemot samhällsinstitutioner har ett samband med tillit gentemot andra. Studien vill vidare bidra med slutsatser kring vilka skillnader i tillit som finns bland olika partisympatisörer samt hur tilliten samvarierar med konspiratoriska tendenser. Med inspiration från Putnams teori om socialt kapital genomförs en kvantitativ analys av hur nätverk, normer och tillit samvarierar utifrån konspiratorisk mentalitet, tillit och politiska sympatisering. Datasetet är inhämtat från Novus år 2017 på initiativ från Institutet för framtidsforskning. Urvalet är vuxna i Sverige som sympatiserar med Moderaterna, Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Urvalet uppgår till 3 647 respondenter. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital. Resultaten indikerar att konspiratorisk mentalitet samvarierar med individens tillit och att sambandet skiljer sig mellan moderater, socialdemokrater och sverigedemokrater. Studiens resultat kan framför allt visa att tilliten till andra människor minskar den konspiratoriska tendensen hos individen. Studien kan även visa att sverigedemokrater tenderar att ha högre konspiratorisk mentalitet än moderater och socialdemokrater. Studiens hypoteser kan bekräftas och resultaten går i linje med Putnams teori om socialt kapital då lägre tillitsnivåer tenderar att leda till större misstro och skepsis gentemot samhällsinstitutioner.

I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.

Det finns en pågående samhällsdebatt om spridning av desinformation på internet och vilka samhällskonsekvenser det kan innebära. På internet, exempelvis YouTube, möjliggörs spridandet av information till en stor publik, utan att någon granskar eller reglerar dess innehåll, vilket i sin tur gör det lättare att sprida desinformation. I studien analyseras en konspirationsteoretisk video på YouTube med hjälp av metoden narrativanalys. Syftet med studien är att öka förståelsen för uppbyggnaden av en konspirations- teoretisk video utifrån de narrativa drag som uppvisas, vilket görs med hjälp av teorier inom narratologi och konspirationsteori. Vi har som mål att utreda vilken betydelse de aktörer som verkar inom videon har för att skapa ett övertygande narrativ. Utifrån syftet har studiens frågeställningar formulerats: Vilken funktion fyller aktörerna i videon? Vilka narrativa hjälpmedel använder sig producenten av för att ifrågasätta tidigare forskning? Studien besvarar syfte och frågeställningar genom att i analysen undersöka videomaterialet med hjälp av narrativanalysmetoden aktantmodellen för att söka efter narrativa strukturer,  generella teorier om konspirationsteorier samt hur den litterära berättarformeln mysterium uttrycker sig i videon. Resultatet visade att aktantmodellen underlättade struktureringen av materialet och att berättarrösten inom videon besitter en omfattande kontroll över innehållet och den narrativa strukturen. Vi upptäckte att materialet inte uppnådde samtliga klassiska narrativa drag och mysterieformelns kännetecken, men vi kom fram till att producenten till viss del använder sig av en narrativ struktur och mysterieformel för att skapa en konspirationsteori. Avslutningsvis upptäckte vi att videon är uppbyggd av sammankopplade händelser vilka bygger upp konspirationsteorin till en helhet som ämnar att väcka uppmärksamhet och möjligen förändra den nuvarande etablerade teorin kring att Cheopspyramiden var en gravkammare. / There is an ongoing public debate regarding desinformation on the internet and what consequences it might cause to society. On the internet, for example on YouTube, dissemination of information is possible to an wide audience without anyone reviewing or regulating the content which makes it easier to circulate desinformation.    This study analyses a conspiracy theory on YouTube through narrative analysis. The purpose of the study is to increase the understanding of a conspiracy theory and research how the narrative is constructed within the video, this is executed with theories from narratology and conspiracy theories. The study also wants to investigate the function of different actors within the video and their roles in the creation of a persuasive narrative. From this purpose we formulated our research questions, which are: What functions does the different actors within the video fulfill? Which narrative instruments does the producer use to question former developed research within the field? To approach the purpose and the formulated questions we research our empiric material with actantial model to look for narrative structures, usual characteristics of conspiracy theory and how mysteries is manifested in the video. The result of the study showed that the actantial model eased our structuring of the video and that the storyteller did possess an comprehensive control over the video. Through the analysis we discovered that all of the usual narrative characteristics of a narrative was not met and that goes for the formula of mystery as well. We did however conclude that the producer uses parts from both narrative and mystery to develop the conspiracy theory. Finally we identified that the video is created with connected events which are constructed to a whole that becomes a conspiracy theory which intend to raise attention and possibly change the current understanding of the function of the Cheops pyramid.

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.