Syftet med detta arbete var att undersöka ”environmental storytelling” och dess betydelse i att bygga ut spelmiljöer. Begreppet och tankarna på ”environmental storytelling” har baserats på Don Carson och Henry Jenkins tankar kring ämnet. Utöver dessa källor användes även områdena kring ”immersion” och ”affordence”. Till undersökningen producerades en artefakt bestående av tre utrenderade 3D-miljöer, som sedan användes i kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av frågor kring hur informanterna uppfattade bilderna. Resultatet av intervjuerna visade att de narrativa ledtrådarna fick störst fokus över de mekaniska ledtrådarna. Det visades även att flera av ledtrådarna kunde byta roll, narrativa kunde fungera som mekaniska respektive mekaniska kunde fungera som narrativa. Det framgick att ”environmental storytelling” ger ett ytterligare djup till spelaren från spelmiljöerna. För ett framtida arbete skulle ytterligare fördjupning inom olika miljöer förekomma, med större fokus på hur människor uppfattar berättelser genom tecken och objekt, samt fler infallsvinklar från andra livserfarenheter.

I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.

No description available.

Reading comprehension is essential for passing school as well as to live in today’s society which requires a constant interpretation of written information. Inferences are the very processes that bring about comprehension. This study examined local inferences which are characterized by integrating clauses and sentences, and global inferences which are characterized by using background knowledge to e.g. understand a characters actions or the theme of a text. Studying inferences could lead to the development of tools that can identify children’s issues with comprehension. The purpose of this study was to develop and evaluate a test that measured performance on each inference type in story format and facts format. The study examined 11 year old children’s’ performance on each inference type, how the performance appeared in different formats of text and whether there was a connection with reading comprehension. The children performed best on local inferences, which differs from previous research where children have performed higher on global inferences. Performance on global inferences were high in story format but low in facts format. The results indicate that children’s strategies for local inferences continue to work when they have trouble relating to the text. Pearsons correlation coefficient indicated a connection between the inference test and reading comprehension. / Läsförståelse är centralt för att klara av skolgången och för att leva i dagens samhälle som kräver ett ständigt tolkande av skriftlig information. Inferenser är själva processen som tillför förståelse. Denna studie studerar lokala inferenser som kännetecknas av att sammanställa satser och meningar, samt globala inferenser som kännetecknas av att använda sig av bakgrundskunskap för att möjliggöra förståelse av exempelvis karaktärers handlingar eller temat i en text. Genom att studera inferenser kan på sikt verktyg utvecklas som identifierar barns problem med läsförståelse. Studien hade som syfte att utforma och utvärdera ett test som mätte prestation på lokala och globala inferenser i berättelseformat och faktaformat. Studien undersökte 11-åringars prestation på respektive inferenstyp, hur prestation såg ut i olika textformat och ifall det fanns samband med läsförståelse. Barnen presterade högst på lokala inferenser, vilket skiljer sig från tidigare forskning där barn har presterat högre på globala inferenser. Prestation på globala inferenser var hög i berättelse- men låg i faktaformat. Resultatet indikerar att barnens strategier för lokala inferenser fortsätter att fungera när de har svårt att relatera till texten. Pearsons korrelationskoefficient indikerade att det fanns samband mellan inferenstestet och läsförståelse.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält. Resultaten av intervjuerna pekar på att intuition verkar ske undermedvetet vilket ger stöd för recognition primed decision model, i kombination med negativa ledtrådar och hävstångspunkter.

De senaste åren har små barns användning av digitala medier ökat och det finns idag en uppsjö av medieinnehåll riktat till denna målgrupp. Forskning visar dock att små barn har svårt att generalisera lärande från skärmar till verkligheten. Samtittande (co-viewing) med vuxna och verbala ledtrådar har föreslagits kunna underlätta lärandet men forskningen är ännu begränsad. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka huruvida instruerad co-viewing har någon inverkan på deklarativt minne, mätt med fördröjd imitation, hos barn vid två års ålder. För att undersöka detta användes experimentell mellangruppsdesign, där deltagarna (N = 35) tillsammans med sina föräldrar fick se en film på surfplatta där uppgifter ur ett deklarativt minnestest (FIT-24) presenterades. Deltagarna randomiserades till experimentgrupp, där föräldrarna instruerades att beskriva händelseförloppet i filmen för barnen, och kontrollgrupp, där föräldrarna instruerades att titta på filmen tillsammans med barnen såsom de skulle gjort hemma. Efter en fördröjning testades vad barnen lärt sig av minnesuppgifterna. Utöver minnestestet genomfördes screening av utvecklingsnivå (Bayley-S).Resultatet visade ingen signifikant skillnad i deklarativt minne mellan betingelserna. Däremot återfanns positiva signifikanta samband mellan deklarativt minne och generell utveckling samt språklig förmåga. Därtill klarade deltagare i båda grupperna att generalisera kunskap från surfplatta till verklighet, vilket visar att tvååriga barn kan lära sig från digitala medier.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält. Resultaten av intervjuerna pekar på att intuition verkar ske undermedvetet vilket ger stöd för recognition primed decision model, i kombination med negativa ledtrådar och hävstångspunkter.

This bachelor project investigates how to design a virtual reality (VR) user experience test to analyze the effect that the vergence-accommodation conflict (VAC) has on a users ability to judge focus. Furthermore, we want to investigate how the amount of depth cues can affect a user's perception of this conflict in VR. A user experience test has been designed through an iterative process where the prototype has gone through smaller user tests between each iteration. We validate the design through testing a larger number of participants, where we gather subjective data through the use of the “Think Aloud Method” as well as data based on the user's interactions within the test environment. Analyzed results show that the absence of depth cues makes it significantly harder for users to judge depth and focus, and that the presence of an additional reference-object in many cases is enough to assist users with this issue. Furthermore, we notice better user performance at closer distances. The aim of this investigation is to provide more information surrounding the perception of VAC, as it is one of the few issues within the VR industry that prevents us from experiencing depth in virtual worlds in a more realistic way. / Detta kandidatarbete undersöker hur man kan designa ett test i virtuell verklighet (VR) kring användarens upplevelse för att analysera effekten som "Vergence-Accommodation Conflict” (VAC) har på användarens förmåga att bedöma fokus. Vidare vill vi också ta reda på hur mängden ledtrådar för djupseende kan påverka användarens upplevelse av denna konflikt i VR. Ett test för användarens upplevelse har designats genom en iterativ process där prototypen genomgått mindre tester mellan iterationerna. Designen valideras genom ett större användartest där vi samlar subjektiv data genom användning av “Think Aloud Method” samt data baserat på användarens interaktion i testmiljön. Analyserad data visar att frånvaron av ledtrådar för djup har en betydande påverkan på användarens förmåga att bedöma djup och fokus, samt att närvaron av ytterligare ett referensobjekt i många fall är tillräckligt för att hjälpa användaren med detta problem. Vidare har vi kunnat se en bättre prestationsförmåga hos användarna på närmare distanser. Syftet med denna undersökning är att tillföra mer information kring upplevelsen av VAC, då det är ett av de få problem inom VR-industrin som hindrar oss från att uppleva djup i virtuella världar på ett mer realistiskt sätt.

Is it important that a player can navigate easily through a level? To get the answer ten participants were tested during a short play-session of a game made for the study. By looking at prior research, themes could be found that were all common. To learn the player to recognize what a goal looks like, to get the player to understand what the goal is. That the player can navigate to the goal and that the level should have flow is also important. This study shows that what earlier research suggests seems to have merit. Of all participants that played the game, almost everyone that played where navigational techniques were implemented spoke of how they felt certain in where to go.