Desinformation har genom alla tider varit en del av samhället och har genom historien haft avgörandet betydelse för händelser som utspelat sig. Idag är desinformation ett ytterst aktuellt ämne som genom nyhetsflödets ökande tempo med digitaliseringen, samt AIs förmåga att producera manipulerade bilder är det ett område som är viktigt att studera. Syftet med undersökningen var att undersöka om det fanns någon korrelation mellan den svenska befolkningens känsla av inkludering kopplad till deras attityd mot desinformation. Vidare undersöktes det om det fanns något samband kopplade till intersektionella faktorer som kön och ålder. Undersökningen hade en kvantitativ ansats genom insamlandet av enkäter, som sedan sammanställdes. Resultatet visade att inget samband mellan känslan av inkludering och attityd till desinformation, samt mellan desinformation kopplat till kön eller ålder kunde fastställas. Slutsatsen som kan dras är att bristen på signifikanta resultat kan tillskrivas antingen en missad korrelation som inte fångades i denna studie eller det faktum att desinformation är en så genomgripande samhällsfråga att den ses negativt av de flesta individer, vilket gör det svårt att hitta signifikanta skillnader mellan olika grupper. En separat undersökning fann dock visst samband mellan konspiratoriska övertygelser och individer inom den politiska högern, vilket tyder på ett potentiellt samband mellan politiska ideologier och attityder till desinformation. Ytterligare forskning behövs för att utforska denna aspekt. / Disinformation has always been a part of society and throughout history has been decisive for events that unfolded. Today, disinformation is an extremely current topic that, through the increased pace of the news flow with digitization, and AI's ability to produce manipulated images is the most current area to study. The purpose of the survey was to investigate whether there was any correlation between the Swedish population's sense of inclusion linked to their attitude towards desinformation. Furthermore, the paper explored whether there was any relationship linked to intersectional factors such as gender and age. The survey was a quantitative survey through the collection of questionnaires, which were then compiled. The result showed that no relationship between the feeling of inclusion and attitude to disinformation, as well as between disinformation linked to gender or age could be established. The conclusion that can be drawn is that the lack of significant results can be attributed either to a missed correlation that was not captured in this study or to the fact that disinformation is such a pervasive societal issue that it is viewed negatively by most individuals, making it difficult to find significant differences between different groups. However, a separate survey found some association between conspiratorial beliefs and individuals on the political right, suggesting a potential link between political ideologies and attitudes toward disinformation. Further research is needed to explore this aspect.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konspirationsteorier som förekommer bland medlemmar i tre Facebookgrupper utifrån sex inlägg om Covid-19. Studien jämför även inläggen om Covid-19 i Facebook-grupperna med information från de officiella källorna World Health Organization och Folkhälsomyndigheten, hur informationen från de olika källorna framställs och skillnaderna i informationen mellan dem. Detta bidrar till en bättre förståelse om användningen och olika typer av vilseledande information. Studien utgår från en kvalitativ språklig analys eftersom det sällan förekommer studier om textens innehåll i vilseledande information.  Studien uppmärksammar tidigare forskning om sambandet mellan sociala medier och konspirationsteorier. De teoretiska utgångspunkterna är tre typer av vilseledande information och begrepp såsom social kontroll och selektiv exponering förekommer. Resultatet visar att det förekommer fyra huvudsakliga konspirationsteorier och sex tillhörande konspirationsteorier i diskussioner om Covid-19 i de undersökta grupperna på Facebook. I dessa diskussioner är desinformation mest förekommande. Resultatet diskuteras i jämförelse med information från World Health Organization och Folkhälsomyndigheten. Den vilseledande informationen bildar budskap och tolkningar genom tecken och språk i form av texter. Diskussionerna belyser slutligen att den tidigare forskningen, till viss del, stämmer överens med vår studie samt ger förslag på eventuell framtida forskning om konspirationsteorier. / The purpose of this study is to investigate the conspiracy theories that exist among members of three Facebook groups based on six posts about Covid-19. The study also compares the posts about Covid-19 in the Facebook groups with information from the official sources World Health Organization and the Swedish Public Health Authority, how the information from the different sources is presented and the differences in the information between them. This contributes to a better understanding of the use and different types of misleading information. The study is based on a qualitative linguistic analysis since there are only a few studies on the text's content in misleading information. The study draws attention to previous research on the connection between social media and conspiracy theories. The theoretical starting points are three different types of misinformation and concepts such as social control and selective exposure occur. The results show that there are four main conspiracy theories and six related conspiracy theories in discussions about Covid-19 in the analyzed groups on Facebook. In these discussions, disinformation is most common. The result is discussed in comparison with information from the World Health Organization and the Swedish Public Health Authority. The misleading information forms messages and interpretations through signs and language in the form of texts. Finally, the discussions highlight that the previous research, to some extent, is consistent with our study and provide suggestions for possible future research on conspiracy theories.