No description available.

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad. Allt eftersom barnens erfarenhet ökar får de en större uppfattning om tidsbegreppen. Dialogen, samspelet och kommunikationen är viktig för barnens utveckling och lärande.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod. Min frågeställning är: Hur uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen. När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde.

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån detta arbete är att en verklig förståelse är oerhört viktigt i detta arbetsområde. Vi har också kunnat se hur en verklig förståelse gör det lättare för eleven att kunna använda sig av sin förvärvade kunskap i olika diskussioner.

Syftet med denna avhandling var att studera problemen relaterade till grundskolans historieundervisning på lågstadiet och som bidrar till att gymnasieelever inte har den kunskap som krävs för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. Denna undersökning syftar till att skapa en förståelse för vilka arbetssätt som lärare använder på lågstadiet i deras historieundervisning som gynnar elevens utveckling gällande förståelse och kunskaper för historiska tidsbegrepp, så eleverna får med sig de förkunskaper som krävs från lågstadiet. För att synliggöra lärandet hos eleverna kommer en kvalitativ metod att användas genom att undersöka sex lågstadielärares lektionsplanering vid arbete med historiska tidsbegrepp samt en semi-strukturerad intervju med samma lärare som är kopplad till deras historieundervisning vid arbete med historiska tidsbegrepp. Genom att använda historiskt tänkande som teoretisk grund för den empiriska analysen visade undersökningen att problemet gällande lågstadielärares historieundervisning inte var enkel att förstå, utan snarare mångfacetterad och knepigare än vad tidigare forskning visat. / The purpose of this thesis was to study the problems related to elementary school history teaching in primary school and which contributes to that high school students do not have the knowledge required to construct large and useful pictures of the past. This study therefore aims to create an understanding of which working methods that teachers use in primary school in their history teaching that benefit the pupil’s development regarding understanding and knowledge of historical time concepts, so that the pupils get the prior knowledge required from primary school. Therefore, a qualitative method will then be used to examine six primary school teachers´ lesson planning when working with historical time concepts and a semi-structured interview. That is linked to their history teaching when working with historical time concepts. By using historical thinking as a theoretical basis for the empirical analysis, the study showed that the problem regarding primary school teacher´s history teaching was not easy to understand, but rather multifaceted and trickier than previous research has shown. / <p></p><p></p>