Sammandrag I denna text har vi arbetat med frågeställningarna -Vad säger forskningen om yngre barns tidsuppfattning? - Hur bildas ett historiemedvetande hos yngre barn?Vi använder oss av formuleringen yngre år i denna text och frågeställning, med det menar vi barn från förskoleklass till årskurs 3, F-3. För att finna svar på vår fråga har vi använt oss av vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar och till viss del böcker. Genom noggrant urval har vi valt att fokusera på de texter som kompletterar varandras resultat, samtidigt som de argumenterar fram sina slutsatser på olika sätt. Detta undersökande arbete baseras på tidigare forskning, vetenskapligt grundade texter och böcker. Vårt syfte med detta arbete är att öka vår kunskap om hur barn och elever uppfattar tid och historisk tid samt hur vi kan arbeta med detta i skolans värld. Då denna fråga även ställer frågor om barns utveckling såväl som hur deras sinne fungerar, anser vi att ämnet är oerhört viktigt samt intressant för oss som ska undervisa barn i grundskolans tidigare år och ämnet historia. Resultatet av arbetet har påvisat att barn i de yngre åren har svårt för tidsuppfattning, det är först i vid elva års ålder som de har skapat sig en förståelse för tidsbegrepp som då-, nu-, och framtid. Denna kunskap är viktig för att kunna utveckla ett historiemedvetande som grundar sig på att kunna förflytta sig i tiden. Slutsatsen vi kommit fram till under arbetets gång är att tidsuppfattning och historiemedvetande går hand i hand och en förståelse för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess.