Reading analogue clocks is a sub-area of ​​mathematics in elementary school that is rarely examined. It is also not clarified in the curriculum. Nevertheless, reading analogue clocks is the basis for calculating time differences. The National Agency for Education explains that measurement of time should be taught. However, the reading of clocks is not explained in the control documents. Reading analog clocks is a complicated process. Different skills and knowledge are required to succeed with a reading. Studies show that presentations of the analog clock tend to look similar in many classrooms. This study aims to investigate how teachers teach reading and time measurement in the analog clock. The theory selected is Williams's theory of image schemes. The method chosen is interview. The main result reveals that level classifications of pupils are common. It also turns out that organizing and building structure around different ways to read the analog clock can lead to students' difficulties in reading the clock correctly. Teaching absolute and relative readings is mixed in such a way that it can lead to confusion for the students. The results may also indicate a lack of knowledge among teachers, about students' misreadings and what they are due to. The result also confirms that even hours and relative clock times are taught through presentations of the positions of the hands. At the same time, teachers are teaching their students, in the passage of time and the movements of the various hands. This is contrary to previous research. / Avläsning av analoga klockor är ett delområde inom matematik i grundskolan som sällan undersökts och som saknar förtydligande i läroplanen. Trots detta utgör avläsning av analoga klockor grunden för att kunna räkna med tidsdifferenser. Skolverkets styrdokument förklarar att mätning av tid ska undervisas. Avläsning av klockor finns däremot inte förklarat i styrdokumenten. Avläsning av analoga klockor är en komplicerad process. Det krävs olika förmågor och kunskaper för att lyckas med en avläsning. Studier visar att presentationer av den analoga klockan tenderar att se ut på ett likartat sätt i många klassrum. Denna studie går ut på att undersöka hur lärare undervisar avläsning och tidmätning i den analoga klockan. Den utvalda teorin är Williams teori om bildscheman. Den utvalda metoden är intervju. I det huvudsakliga resultatet avslöjas att nivåindelningar av elever i undervisningen är vanligt. Det visar sig också att organiserandet och uppbyggandet av struktur kring olika sätt att avläsa den analoga klockan, kan leda till elevers svårigheter med att avläsa klockan rätt. Undervisning i absoluta och relativa avläsningar blandas på ett sådant sätt att det kan leda till förvirring för eleverna. Resultaten visar möjligtvis också på en kunskapsbrist bland lärare, om elevers felavläsningar och vad de beror på. I resultatet bekräftas också att jämna timmar och relativa klocktider undervisas genom presentationer av visarnas positioner. Samtidigt undervisar lärare sina elever i tidens gång och de olika visarnas rörelser. Det står i motsats till vad forskning visar.

Den här studien har utförts inom ämnet matematik. Syftet med studien är att analysera hur mycket utrymme tid- och klockuppgifter ges i relation till andra storheter i två populära läromedel. Studien har baserats på analysering och tolkning av uppgifter i de två olika läromedlen som valts ut. Studien begränsas till att omfatta läromedel för årskurs 1-3. Det här området har valts eftersom läroplanen i matematik kan tolkas som relativt fåordig gällande tid och klockan, därför kan det ses intressant att analysera vilket utrymme uppgifterna får i olika läromedel. Studien har sin grund i det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människor lär i samspel med andra människor. Det sociokulturella perspektivet är det mest centrala perspektivet i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2018) och är även starkt kopplat till de fem matematiska förmågorna som behandlas i den här studien. Studiens resultat visar att tid- och klockuppgifter var bland de mest förekommande uppgifterna, sett till de olika storheterna, i läromedlen. Resultatet som framkommit visar även att de fem matematiska förmågorna inte framkommer på ett tydligt sätt genom uppgifterna i läromedlen. De fem matematiska förmågorna kan dock genom tolkningar av de som arbetar med läromedlen synliggöras på olika sätt. Lärarhandledningar visade sig vara till hjälp i viss utsträckning när det kommer till att tolka vilka förmågor som kan övas genom uppgifterna. / This study has been done within mathematic education. The purpose of the study is to analyse how much space time- and clock assignments are given in relation to other quantities in two popular teaching materials. Analysis and interpretations of assignments from the two teaching materials have been the basis for the study.  The study has been restricted to containing teaching materials for grade 1-3. This subject was chosen because the curriculum in mathematic can be seen as rather slim when it comes to time and the clock, therefore it can be interesting to see how much space these assignments get in the different teaching materials. The study has its foundation in the sociocultural perspective, which means that humans learn in interplay with one another.  The sociocultural perspective is the most central perspective of the curriculum for the elementary school  (Skolverket, 2018) and is also strongly connected to the five mathematical abilities the study contains. The result also shows that the five mathematical abilities are not clearly shown through the assignments of the teaching materials. The result also shows that the five mathematical abilities are not revealed in a clear way through the assignments in the teaching materials. However, the five mathematical abilities can be made more visible through interpretations by those who work with the teaching material. Teacher manuals proved helpful to some degree when it comes to interpretation of what abilities that can be learned through the assignments.

Skolan ska ge elever kunskaper om tidsbegreppet för att de ska verka i samhället. Tidsbegreppet är ett matematikområde som innehåller olika delar som elever i slutet av årskurs 6 ska kunna. Problemet är att elever visar svårigheter om tidsbegreppet redan i årskurs 3. Den här studien syftar till en undersökning om elever i årskurs 3:s kunskaper om tid. Den syftar även till lärarens användning av olika metoder, för att eleverna ska få en förståelse för tidsbegreppet. I studien observeras en matematiklektion om tidsbegreppet, diagnoser genomförs och intervjuer sker med en lärare samt tre elever. Resultatet visar att eleverna har god kunskap om den analoga klockan samt tidsenheter. Elevernas svårigheter är kunskapen om den digitala klockan samt tidsskillnader.

No description available.

Det är idag svårare att undervisa och motivera elever på traditionella sätt (Simpson & Clem 2008). Däremot passar lärospel bättre dagens generations vanor och intressen (Fu & Yu 2006). Bakgrunden berör grundläggande information om lärospel, följt av områdena kunskap, intresse, motivation, engagemang och fokus. Det är dessa aspekter som undersöks i studien. Studien utfördes på en klass på 22 elever i årskurs 3 som delades upp i en testgrupp och en kontrollgrupp. Ett lärospel om klockan, en enkät och ett test skapades. Ingen signifikant skillnad kunde ses på kunskapsnivån mellan grupperna. Eleverna i testgruppen var antingen lika eller mer intresserade och motiverade att lära sig matematik efter att ha spelat lärospelet, samt var mer engagerade och fokuserade än eleverna i kontrollgruppen. Som fortsatt arbete kan studien ha fler testpersoner. Dessutom vara på plats där studien sker för att observera eleverna. Förbättringar på lärospelet kan vara att automatisera delar av det.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse om undervisningens betydelse för elevers förmåga att avläsa den analoga klockan. Denna studien baseras på en tidigare gjord studie (Hultman, 2019), där fyra cyklar med matematiklektioner har gjorts, och denna kommer utgöra den femte cykeln. Learning study har använts som metod med utgångspunkt i variationsteorin. Ämnesområdet är fortfarande relativt outforskat. Det finns svårigheter med avläsning av klockan för elever. Dessutom uppmärksammas ytterst lite vad det gäller klockan i Läroplanen och kommentarmaterialet avläsning nämns inte alls. I den här studien beskrivs en del av de svårigheter som elever upplever vid avläsning av den analoga klockan och vilka kritiska aspekter lärare bör ha i åtanke vid undervisning. Exempelvis att elever tenderar att blanda ihop visarna och att de svarar i digital tid istället för analog tid. / The aim of this study is to gain a deeper understanding of the importance of teaching and its correlation with students’ ability to read the analogue clock. This study is based on four previously made cycles (Hultman, 2019) which will make this the fifth. The method that has been used is learning study but through a variation theoretical viewpoint. This particular field is as of now not thoroughly researched, however, studies show that the perception of when students are mature enough regarding learning the analogue clock varies. Apart from that, it appears that there are difficulties related to the matter. Furthermore, little or almost no attention connected to the analogue clock can be found throughout the Swedish curriculum nor its commentary material. In this study descriptions of difficulties related to the analogue clock regarding the reading of it and the comprehension will be found as well as the critical aspects the teacher ought to have in mind while teaching. Students tend to mix the two clock-hands and answer with digital time rather than analogue time.

Syftet med studien är att skapa förståelse för lågstadieelevers kunskaper inom ämnesområdet mätning av tid. Studien baseras på ett skriftligt kvantitativt klocktest som 13 elever i årskurs 2 och 5 elever i årskurs 3 har genomfört, samt kvalitativa elevintervjuer som fyra elever i respektive årskurs har genomfört. Klocktesten har analyserats numeriskt och elevintervjuerna har analyserats tematiskt. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin med inslag av lösningsstrategier. Studiens resultat indikerar att lågstadieelever har bättre kunskaper om den analoga klockan, jämfört med den digitala klockan. När eleverna har löst uppgifter om avläsning och mätning av tid har de främst använt strategin räkna uppåt. Slutsatsen som kan dras utifrån det är att lågstadieelever har kunskaper om klockan, men det finns kunskapsskillnader mellan de olika klocktyperna och mellan eleverna. Samtliga elever kunde redogöra för minst en lösningsstrategi som användes vid klockuppgifterna men strategierna fungerade olika bra.

Vilka svårigheter blir synliga när eleverna ska lära sig den analoga klockan? Genom en learning study undersöker den här studien vilka kritiska aspekter som går att urskilja. De kritiska aspekterna har definierats utifrån tidigare forskning samt genom intervjustudier med en matematiklärare i åk 4. Utifrån variationsteorins centrala begrepp har studien byggt en lektionsserie på tre lektioner som utgår från att låta eleverna få syn på de kritiska aspekterna. Studien visar att eleverna har svårt att se hur den analoga klockan är uppbyggd och att den analoga klockan har sin grund i en annan talbas än 10-bas, den sexagiesmala talbasen. Lektionserien genomförs i två klasser i årskurs 4. Lektionsserien föregås av en kunskapstest och samma test genomförs efter avslutande lektioner.  Resultatet visar att när undervisningen låter eleverna få syn på de kritiska aspekterna förbättras elevernas förmåga att kunna förstå och avläsa den analoga klockan. Eleverna förbättrade sin förmåga att dela upp klockans sexio minuter i olika stora delar med korrekt antal minuter i varje del. De visade också förbättrad förståelse för de olika visarnas funktion och visade på ökad förståelse relationen mellan timvisaren och minutvisaren. De förbättrade också förmågan att skilja på när den analoga klockan är “i” och “över”. / Vilka svårigheter blir synliga när eleverna ska lära sig den analoga klockan? Genom en learning study undersöker den här studien vilka kritiska aspekter som går att urskilja. De kritiska aspekterna har definierats utifrån tidigare forskning samt genom intervjustudier med en matematiklärare i åk 4. Utifrån variationsteorins centrala begrepp har studien byggt en lektionsserie på tre lektioner som utgår från att låta eleverna få syn på de kritiska aspekterna. Studien visar att eleverna har svårt att se hur den analoga klockan är uppbyggd och att den analoga klockan har sin grund i en annan talbas än 10-bas, den sexagiesmala talbasen. Lektionserien genomförs i två klasser i årskurs 4. Lektionsserien föregås av en kunskapstest och samma test genomförs efter avslutande lektioner.  Resultatet visar att när undervisningen låter eleverna få syn på de kritiska aspekterna förbättras elevernas förmåga att kunna förstå och avläsa den analoga klockan. Eleverna förbättrade sin förmåga att dela upp klockans sexio minuter i olika stora delar med korrekt antal minuter i varje del. De visade också förbättrad förståelse för de olika visarnas funktion och visade på ökad förståelse relationen mellan timvisaren och minutvisaren. De förbättrade också förmågan att skilja på när den analoga klockan är “i” och “över”. / What difficulties become visible when students have to learn the analog clock? Through a learning study, this study examines which critical aspects can be distinguished. The critical aspects have been defined based on previous research and through interview studies with two mathematics teachers in year 4. Based on the central concept of variation theory, the study has built a lesson series of three lessons based on letting the critical aspect become visible to the students. The study shows that the students have difficulties understanding how the analog clock is structured and that the analog clock is based on the sexagiesmal base rather than the decimal. The lesson series is carried out in two classes in year 4. The lesson series is preceded by a knowledge test and the same test is carried out after the final lessons. The results show that when we allow the students to become aware of the critical aspects, the students' ability to understand and read the analog clock is improved. The results show that when the teaching allows the students to see the critical aspects, the students' ability to understand and read the analog clock is improved. The students improved their ability to divide the sixty minutes of the clock into different parts with the correct number of minutes in each part. They also showed an improved understanding of the function of the various hands and showed an increased understanding of the relationship between the hour hand and the minute hand. They also improved the ability to distinguish when the analog clock is "to” and "past".

This thesis deals with the short story “Wanderer, kommst du nach Spa ...” (1950) by the German author Heinrich Böll (1917-1985). The well-established interpretation of this famous short story is that it deals with the dismal fact that the Nazis ended the development of Western culture, which cumulatively had been on its way since Greek antiquity. In this paper another reading is proposed, namely that the short story sheds light on the influence of the Romantic era in Germany and that a certain interpretation and use of Romanticism provided some of the seeds to the obscure ideas of the Nazi era. Research on Böll´s early writings is presented. The notion of cultural memory is introduced. The intertextual connections between Bölls text and other texts are being uncovered. Most fruitful proves the connection between “Wanderer” and the poem “Der Spaziergang” (1795) by Friedrich Schiller (1759-1805) to be. “Wanderer” can be read as a satirical version of Schillers poem. Reasons for Böll to choose Schiller’s elegy as a target are discussed at length. A parable in the story, ”wie ein Gesicht eines Schlafenden” / like a face of a sleeping person, unfolds an undertext to the short story, a Catholic text. Jesus, the Holy Communion, prayers and the eternal cross are present. Wanderer can be read as a requiem over the young soldier. Further, the inability of the wounded soldier to connect to his surroundings is interpreted as a parallell to Germany at the end of the war; the Nazis had stolen the Heimat from the people and it was no longer possible to interpret the world as something you belonged to. While Heinrich Böll on the surface of the text tries to recapture the German language from its nazi-poisend condition, the protagonist within the text regains his identity by means of his own handwriting - a part of his language.