Reading analogue clocks is a sub-area of ​​mathematics in elementary school that is rarely examined. It is also not clarified in the curriculum. Nevertheless, reading analogue clocks is the basis for calculating time differences. The National Agency for Education explains that measurement of time should be taught. However, the reading of clocks is not explained in the control documents. Reading analog clocks is a complicated process. Different skills and knowledge are required to succeed with a reading. Studies show that presentations of the analog clock tend to look similar in many classrooms. This study aims to investigate how teachers teach reading and time measurement in the analog clock. The theory selected is Williams's theory of image schemes. The method chosen is interview. The main result reveals that level classifications of pupils are common. It also turns out that organizing and building structure around different ways to read the analog clock can lead to students' difficulties in reading the clock correctly. Teaching absolute and relative readings is mixed in such a way that it can lead to confusion for the students. The results may also indicate a lack of knowledge among teachers, about students' misreadings and what they are due to. The result also confirms that even hours and relative clock times are taught through presentations of the positions of the hands. At the same time, teachers are teaching their students, in the passage of time and the movements of the various hands. This is contrary to previous research. / Avläsning av analoga klockor är ett delområde inom matematik i grundskolan som sällan undersökts och som saknar förtydligande i läroplanen. Trots detta utgör avläsning av analoga klockor grunden för att kunna räkna med tidsdifferenser. Skolverkets styrdokument förklarar att mätning av tid ska undervisas. Avläsning av klockor finns däremot inte förklarat i styrdokumenten. Avläsning av analoga klockor är en komplicerad process. Det krävs olika förmågor och kunskaper för att lyckas med en avläsning. Studier visar att presentationer av den analoga klockan tenderar att se ut på ett likartat sätt i många klassrum. Denna studie går ut på att undersöka hur lärare undervisar avläsning och tidmätning i den analoga klockan. Den utvalda teorin är Williams teori om bildscheman. Den utvalda metoden är intervju. I det huvudsakliga resultatet avslöjas att nivåindelningar av elever i undervisningen är vanligt. Det visar sig också att organiserandet och uppbyggandet av struktur kring olika sätt att avläsa den analoga klockan, kan leda till elevers svårigheter med att avläsa klockan rätt. Undervisning i absoluta och relativa avläsningar blandas på ett sådant sätt att det kan leda till förvirring för eleverna. Resultaten visar möjligtvis också på en kunskapsbrist bland lärare, om elevers felavläsningar och vad de beror på. I resultatet bekräftas också att jämna timmar och relativa klocktider undervisas genom presentationer av visarnas positioner. Samtidigt undervisar lärare sina elever i tidens gång och de olika visarnas rörelser. Det står i motsats till vad forskning visar.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse om undervisningens betydelse för elevers förmåga att avläsa den analoga klockan. Denna studien baseras på en tidigare gjord studie (Hultman, 2019), där fyra cyklar med matematiklektioner har gjorts, och denna kommer utgöra den femte cykeln. Learning study har använts som metod med utgångspunkt i variationsteorin. Ämnesområdet är fortfarande relativt outforskat. Det finns svårigheter med avläsning av klockan för elever. Dessutom uppmärksammas ytterst lite vad det gäller klockan i Läroplanen och kommentarmaterialet avläsning nämns inte alls. I den här studien beskrivs en del av de svårigheter som elever upplever vid avläsning av den analoga klockan och vilka kritiska aspekter lärare bör ha i åtanke vid undervisning. Exempelvis att elever tenderar att blanda ihop visarna och att de svarar i digital tid istället för analog tid. / The aim of this study is to gain a deeper understanding of the importance of teaching and its correlation with students’ ability to read the analogue clock. This study is based on four previously made cycles (Hultman, 2019) which will make this the fifth. The method that has been used is learning study but through a variation theoretical viewpoint. This particular field is as of now not thoroughly researched, however, studies show that the perception of when students are mature enough regarding learning the analogue clock varies. Apart from that, it appears that there are difficulties related to the matter. Furthermore, little or almost no attention connected to the analogue clock can be found throughout the Swedish curriculum nor its commentary material. In this study descriptions of difficulties related to the analogue clock regarding the reading of it and the comprehension will be found as well as the critical aspects the teacher ought to have in mind while teaching. Students tend to mix the two clock-hands and answer with digital time rather than analogue time.

För att på ett fördjupat sätt förstå innebörden i olika svårigheter som elever i årskurs 2–3 kan ha gällande tidsavläsning från den analoga klockan är detta en intervjustudie med sju elever som besvarar frågeställningen: vad urskiljer/urskiljer inte eleverna när de löser olika uppgifter som handlar om att avläsa tid från den analoga klockan? Som teoretisk utgångspunkt används variationsteorin då dess olika begrepp är centrala för att förstå hur en annan person uppfattar ett specifikt ämnesinnehåll. I resultatet redovisas de olika aspekter av innehållet kring tidsavläsning från den analoga klockan som eleverna urskilt eller inte urskilt som i sin tur leder till att olika svårigheter identifieras. Vidare diskuteras studiens styrkor och svagheter i relation till metodval samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning, styrdokument och yrkesverksamheten. Sammanfattningsvis framgår det ur resultatet att en övergripande svårighet har att göra med att eleverna inte urskilt att klockan är uppbyggd på 60 minuter och till stor del förlitar sig på minnesassociationer vid avläsning av minutvisaren. / This is an interview study with seven students. To understand the deeper meaning of various difficulties that students in grades 2–3 may have regarding time telling on the analogue clock this study answers the question: what does the students discern/not discern when they solve different tasks involving time telling on the analogue clock? As a theoretical framework, the variation theory is used as its various concepts are central to understand how another person perceives a specific curriculum content. The result shows the different aspects of the content, regarding time telling on the analogue clock, that the students did discern or did not discern, which in turn leads to the identification of various difficulties. Furthermore, a discussion is being held regarding the strengths and weaknesses in relation to the chosen method as well as how the result relates to previous research, curriculum documents and the profession of education. In summary, it is clear from the result that an overall difficulty has to do with the students not discerning that the clock is built up in 60 minutes and largely relies on memory associations when reading the minute hand.