Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av hur matematikdidaktisk forskning beskriver elevers förståelse för den analoga respektive digitala klockan i grundskolans tidigare år. För att ta reda på detta kommer följande frågeställningar användas: vilka svårigheter och missuppfattningar kan elever visa i sin förståelse för den analoga respektive digitala klockan? Vilka arbetssätt och metoder har visat sig kunna utveckla elevers lärande om klockan i undervisning? Studien har baserats på vetenskapliga artiklar som funnits via en systematisk sökprocess i olika databaser och kedjesökning. I studien konstateras att forskare lyfter fram olika arbetsmetoder i undervisning rörande klockan, men även likheter finns. Vi har sett att elevers mognad spelar en viktig roll när det kommer till undervisning om klockan, men hur undervisningen ska bedrivas kan dock se olika ut. Vi presenterar även forskarnas syn på vilka vanliga svårigheter och missuppfattningar som elever kan visa när de ställs inför analog eller digital representation av tid. Exempelvis är timvisaren och minutvisaren något som elever vanligtvis har svårt att särskilja. Vidare är forskarna eniga om att elever har lättare att förstå och avläsa den digitala klockan jämfört med den analoga.

Syftet med studien var att synliggöra de uppfattningar verksamma lärare i grundskolan hade angående elevers lärande kring den analoga klockan. Den digitala era som eleverna befinner sig i leder till att den analoga klockan befinner sig i en annan dimension som eleverna men lärarnas uppfattningar är att den analoga klockan inte går att ersättas av den digitala klockan. Sex kvalitativa intervjuer av grundskolelärare genomfördes på två skolor som därefter analyserades med stöd av fenomenografisk analysmetod. Utmaningarna som lärarna uppfattade visade likheter och variationer i elevernas lärande. Studien synliggjorde också bildernas roll för elevernas lärande gällande tid. Empirin synliggör hur komplext begreppet tid är för elever och hur tid och analog klocka kommuniceras för att stötta eleverna i deras fortsatta lärande. / <p>Matematik</p>

Elevers skoldag är uppbyggd utifrån olika klockslag. Eleverna börjar skolan vid en viss tid och har raster och lunch vid andra förutbestämda tider. Trots att elever i stor utsträckning styrs av klockan i vardagen är det många elever som upplever svårigheter vid inlärning av klockan. Den här systematiska litteraturstudien syftar att identifiera undervisningsstrategier vid inlärning av klockan och hur elevers lärande av klockan kan se ut. Studien syftar även att identifiera elevstrategier vid klockuppgifter. Resultatet baseras på tio vetenskapligt granskade artiklar som indikerar på två tydliga undervisningsstrategier, sekventiell respektive samlad undervisning. Antingen lärs klockan ut steg för steg under lågstadiet eller lärs stora delar av klockan ut redan under skolans första år. Artiklarna visar även att elevers inlärningsprocess ser olika ut beroende på vilken typ av tid de arbetas med, absolut tid eller relativ tid. Från artiklarna sammanställs tre typer av elevstrategier: att se klockan som intervall, att matcha siffrorna i den angivna tiden med dem på klockan samt att placera visarna i förhållande till varandra.

För att på ett fördjupat sätt förstå innebörden i olika svårigheter som elever i årskurs 2–3 kan ha gällande tidsavläsning från den analoga klockan är detta en intervjustudie med sju elever som besvarar frågeställningen: vad urskiljer/urskiljer inte eleverna när de löser olika uppgifter som handlar om att avläsa tid från den analoga klockan? Som teoretisk utgångspunkt används variationsteorin då dess olika begrepp är centrala för att förstå hur en annan person uppfattar ett specifikt ämnesinnehåll. I resultatet redovisas de olika aspekter av innehållet kring tidsavläsning från den analoga klockan som eleverna urskilt eller inte urskilt som i sin tur leder till att olika svårigheter identifieras. Vidare diskuteras studiens styrkor och svagheter i relation till metodval samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning, styrdokument och yrkesverksamheten. Sammanfattningsvis framgår det ur resultatet att en övergripande svårighet har att göra med att eleverna inte urskilt att klockan är uppbyggd på 60 minuter och till stor del förlitar sig på minnesassociationer vid avläsning av minutvisaren. / This is an interview study with seven students. To understand the deeper meaning of various difficulties that students in grades 2–3 may have regarding time telling on the analogue clock this study answers the question: what does the students discern/not discern when they solve different tasks involving time telling on the analogue clock? As a theoretical framework, the variation theory is used as its various concepts are central to understand how another person perceives a specific curriculum content. The result shows the different aspects of the content, regarding time telling on the analogue clock, that the students did discern or did not discern, which in turn leads to the identification of various difficulties. Furthermore, a discussion is being held regarding the strengths and weaknesses in relation to the chosen method as well as how the result relates to previous research, curriculum documents and the profession of education. In summary, it is clear from the result that an overall difficulty has to do with the students not discerning that the clock is built up in 60 minutes and largely relies on memory associations when reading the minute hand.