I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner. Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju. Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne. / This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions. The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed. The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.

I denna studie har syftet varit att undersöka två audiovisuella installationers effekt på tiden, rummet och den rörliga åskådaren. Två installationsformer har jämförts, en projicerad på ett tredimensionellt objekt samt en som visats på en platt yta. Frågeställningen för denna studie var: Hur samverkar ljud och bild i installationerna? Hur påverkas rumsuppfattningen av installationerna? Hur påverkar åskådarens rörelsefrihet tidsuppfattningen? För att analysera den data som samlats in har sammankopplingar gjorts mellan respondenternas svar och Adam Basantas ”Att ta till vara på rummet, tiden och den mobila besökaren”, Eliassons ”Fields of Vibrations” samt har delar ur Eliassons egen Modell använts. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som alla är verksamma inom det audiovisuella området men har varierande erfarenhet. Resultatet visar att beroende på vad som ska förmedlas genom installationerna skiljer sig vilken installationsform som är att föredra. Om det handlar om narrativt berättande är den platta ytan att föredra. Om det däremot är känslor det handlar om är en installation på ett objekt att föredra. Det tredimensionella föremålet är även att föredra om man som konstnär vill leka med rummets uppfattning och ge åskådaren en känsla av att de själva har kontroll över tiden. Resultatet är användbart för fortsatt forskning när det kommer till att undersöka, förstå och utmana tid och rumsuppfattning beroende på vilka möjligheter åskådaren har när de upplever installationer. Förslag till fortsatt forskning pekar på att utveckla undersökningen med andra typer av installationsformer. Exempelvis större skulpturer som man som åskådare fysiskt kan kliva in i.

Syftet med studien var att synliggöra de uppfattningar verksamma lärare i grundskolan hade angående elevers lärande kring den analoga klockan. Den digitala era som eleverna befinner sig i leder till att den analoga klockan befinner sig i en annan dimension som eleverna men lärarnas uppfattningar är att den analoga klockan inte går att ersättas av den digitala klockan. Sex kvalitativa intervjuer av grundskolelärare genomfördes på två skolor som därefter analyserades med stöd av fenomenografisk analysmetod. Utmaningarna som lärarna uppfattade visade likheter och variationer i elevernas lärande. Studien synliggjorde också bildernas roll för elevernas lärande gällande tid. Empirin synliggör hur komplext begreppet tid är för elever och hur tid och analog klocka kommuniceras för att stötta eleverna i deras fortsatta lärande. / <p>Matematik</p>

Syftet med detta arbete är att få kunskap om lärares syn på begreppet historiemedvetande. Vi vill också få kunskap om hur det utvecklas med hjälp av historieundervisningen i årskurs 1-3 med fokus på metod och material. Detta eftersom historiemedvetande som begrepp är omstritt. Då begreppet beskrivs på många olika sätt så blir tolkningsvariationen stor. Detta kan i sin tur medföra att elevernas kunskaper ser olika ut beroende på hur lärarna väljer att utforma sin undervisning i förhållande till deras tolkning av historiemedvetande. Därför vill vi ta reda på hur lärare ser på ett begrepp som tydligt nämns i dagens läroplan och som ska tas hänsyn till när man planerar sin undervisning. För att undersöka detta har vi utgått från Nanny Hartsmars tolkning av en av Karl-Ernst Jeismanns definitioner av historiemedvetande. Den lyder: Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden. Men vi har även utgått från teorier om tidsuppfattningens betydelse för ett utvecklat historiemedvetande. Genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare och analys av deras svar så har vi kunnat diskutera frågorna Vilka föreställningar och attityder kring begreppet historiemedvetande har lärare i årskurs 1-3? samt Hur tänker lärare om sina sätt att arbeta med årskurs 1-3 för att utveckla elevers historiemedvetande? För att analysera våra resultat har vi lutat oss mot tidigare forskning som innefattar historia som ämne, historiemedvetande och hur ett historiemedvetande kan utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de lärare som vi har intervjuat har en samstämmig uppfattning om vad begreppet historiemedvetande innebär. Lärarna ser historiemedvetande som en koppling mellan dåtid, nutid och framtid, med betoning på de två förstnämnda. Vidare använder lärarna en bred repertoar av material och metoder för att utveckla undervisningen och elevernas historiemedvetande på bästa sätt. En del metoder betonas särskilt, bland annat tematiskt arbete och tidslinjer. De är även samstämmiga angående material, då alla trycker på vikten av en blandning av olika material.

No description available.

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna. Lärarna är insatta i de nya målen men skolorna har inte hunnit uppdatera sina lokala arbetsplaner. Eleverna visade sig ha kommit olika långt i sin utveckling angående sin förståelse för tid trots att de hade liknande resultat angående själva uppskattningen.

Marknaden för e-handel växer i snabb takt och konkurrensen mellan hemsidor som bedriver e-handel blir allt tuffare. När man handlar via en e-handel utför man som konsument vissa uppgifter som kan framkalla både känslomässiga och kognitiva responser som sedan avgör konsumentens intention att återvända till e-handeln. Detta är något som måste tas i beaktande vid utveckling av e-handelssystem. Syftet med studien är att undersöka om, och isåfall hur, subjektivt upplevd tid korrelerar med upplevelsen av en e-handel. Arbetet är en kvantitativ studie av experimentell karaktär, som undersöker hypotesen: Det råder en negativ korrelation mellan låg upplevd tid i förhållande till verklig tid och positiv upplevelse. Sex observationer med efterföljande intervjuer genomfördes med studenter vid Uppsala Universitet. Den insamlande data har analyserats utifrån tidigare forskning inom området och olika perspektiv på upplevelse och tid som ramverk. Resultatet visar att det inte föreligger någon statistisk signifikant korrelation mellan låg upplevd tid i förhållande till verklig tid och positiv upplevelse. / The market for e-commerce is growing at a rapid pace and the competition between e-commerce websites is becoming increasingly tougher. A customer who is shopping via an e-commerce performs certain tasks that can evoke both emotional and cognitive responses that will determine the consumer's intention to return website. This is something one must take into consideration when developing e-commerce systems. The purpose of the study is to investigate if, and how, subjectively perceived time correlate with the experience of an e-commerce. This paper is a quantitative study of experimental character, which examines the hypothesis: There is a negative correlation between low perceived time in relation to real time and a positive experience. Six observations with subsequent interviews were conducted with students at Uppsala University. The data collected has been analyzed on the basis of previous research in the field and different views of experience and time as a framework. The result shows that there is no statistically significant correlation between low perceived time in relation to real time and a positive experience.

Avhandlingen handlar om prospektivt minne (PM) hos personer med utvecklingsstörning. PM syftar på att formulera intentioner och genomföra dessa någon gång i framtiden, antingen inom en definierad tidsram eller i samband med en specifik händelse. Frågeställningar: 1. Finns det en kvalitativ och kvantitativ skillnad mellan prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning och en kontrollgrupp? (Artikel I – II) 2. Hur ser sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ut hos personer med utvecklingsstörning och, skiljer sig detta åt jämfört med kontrollgruppen? (Artikel II) 3. Vilka förutsättningar vid inkodning och hågkomst är kompatibla? (Artikel III) 4. På vilket sätt kan svag association mellan olika delar av information bidra till prospektiva minnesfel? (Artikel IV) 5. Går det att särskilja en hög- respektive lågpresterande grupp personer med utvecklingsstörning med avseende på prospektiv minnesprestation? (Artikel II) Personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen. Motsvarande gruppskillnad finns inte för självskattat minne. Prospektiv minnesprestation är bättre med bilder jämfört med ord som prospektiva ledtrådar, mest tydligt för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapacitet visade ett samband med både prospektivt minne och antalet falska minnen i kognitivt krävande situationer, till exempel, situationer med flera parallella prospektiva minnesuppgifter. Falska minnen och prospektivt minne hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Att felaktigt känna igen bilder med bara delvis bekanta delar och att känna igen prospektiva ledtrådar utan att komma ihåg själva intentionen hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning var också sämre än kontrollgruppen på att upprepa tidsintervall. Detta kan till exempel bero på bristande episodiskt minne och begränsade strategier för att lösa den här typen av uppgifter. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel. / This thesis deals with prospective memory (PM) in individuals with intellectual disability. The term refers to planning and executing actions that cannot be performed immediately and have to be stored in memory and retrieved either within a specified timeframe or to be associated with a specific event. Following research questions were explored: 1. Does prospective memory performance in the intellectual disability group differ quantitatively and qualitatively compared to a control group of individuals without intellectual disability? (Paper I – II) 2. What are the relations between prospective memory, working memory and episodic memory in individuals with intellectual disability, and how are these relations different from the relations found in individuals without intellectual disability? (Paper II) 3. What conditions constitute compatibility between encoding and retrieval of prospective memory tasks? (Paper III) 4. In what way might weak binding contribute to PM failure? (Paper IV) 5. Is it possible to identify high and low PM-performing groups of individuals with intellectual disability? (Paper II) The results of the studies demonstrated that individuals with intellectual disability commit more PM errors than individuals in the control group, despite similarities in self-rated memory. Pictures as PM cues improved PM performance in comparison to words in both groups. This may be important primarily for recognition of the PM cue, particularly in the intellectual disability group. As to working memory capacity, it also shows a relation to both PM performance and binding performance in cognitively demanding situations (e.g., tasks with multiple parallel PM tasks). Furthermore, it was found that binding is related to PM performance in the intellectual disability group as there is a relationship between feature errors and recognition of cues, though not retrieving the correct intention. Finally, time reproduction was found to be weak in the intellectual disability group compared to the control group. This may be due to, for example, weak episodic memory and limited strategies for solving this type of task. These findings are discussed in relation to PM training and PM aids.

<p>This project is about the development of a application to aid deafblind people with time understanding. The application is written in C# language and have multiple functions to alarm the user. The application can alarm deafblind persons through a combination of sounds, pictures and vibrations. This makes the application very flexible and can be used by many different groups like deaf, blind and older people. This application have been evaluated by staff from <em>Mo Gård </em>resurscenter.</p> / <p>Det här arbetet handlar om att utveckla ett hjälpmedel för personer som lider av dövblindhet med en kognitiv nedsättning. Målet med projektet är att utveckla en applikation som ska hjälpa dessa personer med sin tidsuppfattning. Applikationen är skrivet i programmeringsspråket C# och har flera olika funktioner som ska ge användaren en tydligare uppfattning om tiden. Applikationens fördel är att den kan kombinera information via olika kommunikationsvägarna; visuellt, auditivt och taktilt. Det gör att applikationen är mycket flexibelt och att många olika målgrupper till exempel döva, blinda och äldre kan använda sig utav applikationen. Applikationen har utvärderats av <em>Mo Gårds hemmets</em> personal och har resulterat i positiv kritik.</p>

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students’ grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades. However it was also looked upon as being more demanding of previous knowledge for the student. Therefore teachers would choose the chronological approach if they saw that the necessary previous knowledge was lacking in the class. The grades of different classes showed however that the perceived relation between method and learning can’t be confirmed, but that great difference in grades where found among classes of the same method. Even if the classes of the thematic method shows slightly higher grades then the classes of the chronological method it might be the result of difference in previous knowledge among classes which motivates the choice of method, more than it is the result of the method itself.