The successful development of literacy skills is of great importance to the knowledge development of students in all school subjects. It is vital to identify students who risk literacy difficulties early in order to be able to offer the right support. Early initiatives can have a big impact on studentsʼ continued development. The aim of this research is to study how teachers teaching in the early school years describe their work identifying and supporting students who risk developing literacy difficulties. To broaden this aim the following questions have been used: How do teachers work with literacy instruction? How do teachers identify students who risk developing literacy difficulties? What types of support do teachers perceive as being important for the advancement of studentsʼ literacy development? What support does the teacher use in their work in order to identify and support students who risk developing literacy difficulties? This research is a qualitative study which uses partially-structured interviews with teachers in the early school years. The theoretical starting point for this research is the sociocultural perspective. The following expressions have been used as analytical tools: the proximal zone of development and scaffolding. The result shows that teachers use both synthetic and analytical methods in the teaching of literacy in the early school years. In order to identify studentsʼ literacy capacities teachers use tests and development schedules. To be able to support students who risk developing literacy difficulties teachers adapt their teaching methods and use various teaching aids to support the students. As support to the students there also special pedagogical initiatives made by a special education teacher. The teachers describe their colleagues, special education teachers, the student health team and specialized training as their support in working to identify difficulties and support students.

No description available.

Denna studie handlar om mellanstadielärares syn på läxor och faktorer som påverkar läxanvändning. Läxor behandlades, inom ramen för denna studie, som något elever skulle göra utanför ordinarie undervisningstid. För att undersöka detta lyftes frågor om läxanvädning i förhållande till olika ämnen, synen på återkoppling av läxor, vilka resurser eleverna hade till förfogande gällande hjälp med läxor samt vad som påverkar icke-användandet av läxor. Detta undersöktes först genom en kvanitativ ansats i form av en enkät som besvarades av 68 respondenter. Vidare utfördes en kvalitativ ansats i form av fördjupade intervjuer med fyra respondenter. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin. Redovisningen av resultaten sker i form av tabeller, diagram och citat. Studien visade att läxanvändning var vanligt förekommande på mellanstadiet, främst i matematik, svenska och engelska. Lärarna i studien ansåg att läxor gynnande elevers lärande. Vidare framkom det en medvetenhet hos lärare att elever hade olika resurser till förfogande när det kom till hjälp med läxor hemifrån. För att kompensera detta var lärarledd läxhjälp något som många skolor erbjöd. Det visades dock att olika faktorer påverkade både möjligheten att bedriva läxhjälp samt ifall eleverna utnyttjade den. För de lärare som inte gav ut läxor fanns åsikten om att skolarbete skulle utföras under skoltid. Det framkom att läxor inte längre ansågs som endast ett hemarbete då elever hade möjlighet till hjälp i skolan, efter skoltid, med lärare.

Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det. En större medvetenhet skulle kunna medföra att förskollärare främjar samlärande och samspel, både genom sitt förhållningssätt och genom sin attityd till samarbete samt hur den pedagogiska miljön organiseras. Det visar sig att barns förmåga till samspel och samarbete skiljer sig åt och att den kan komma till uttryck i såväl barn- som vuxeninitierade aktiviteter Förskollärarens roll innebär både att inspirera och utmana men också att vägleda och stötta för att främja samarbete och samlärande hos barn. Studien visar också att barn samspelar och hjälper varandra mer när vuxna inte finns i närheten samtidigt som informanterna anser att närvarande lärare är en viktig faktor i förskolan. Den pedagogiska miljön är viktig för barns samlärande och utveckling men resultatet visar att mängd, variation och tillgänglighet avseende material kan väcka debatt i förskolan.

The purpose of this study is to find out how formative peer assessment can be a help in the learning process of students in lower secondary school, as well as a resource to decrease the workload of the teacher in order to give them more time to support students in the classroom. The students were assigned a short writing assignment and were then asked to provide peer response on a text by an anonymous classmate. They were given the choice to write their feedback in Swedish or in English. The third and final step was to edit their own text with the help of the peer feedback they had received. An analysis was made of the peer comments as well as of the st udents’ ability to use those comments to make improvements in their own text. Findings include a tendency towards more general comments on content and story (macro level) among the students who gave their response in English. The students who gave their feedback in Swedish were more able to give advice on micro level aspects of the text, i.e. spelling, grammar, punctuation and vocabulary. Another finding was that students with weaker English skills were also more likely to give comments of a more general nature than students with stronger English skills. However, the study showed that students on all levels benefited from the process of giving and receiving peer feedback.

Hitta matematiken är ett kartläggningsmaterial som har införts och blivit obligatorisk i förskoleklass inför höstterminen 2019. Avsikten är att kartlägga och synliggöra elever i behov av anpassning och stöd. Tidigare forskning visar att genom resonemang och kommunikation här lärare enklare att se vart eleverna befinner sig och kan därefter individanpassa undervisningen (Vennberg, 2015 ss. 78-79). Forskning visar även att grupparbete är gynnsamt för det utmanar eleverna att lösa problem muntligt (Karlsson, 2019, s.185). Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna: sociokulturellt perspektiv och närmaste utvecklingszonen, är relevanta för denna studie. Studiens syfte är att undersöka hur förskoleklasslärares tankar om och arbete med kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har sett ut, men också hur de upplever att eleverna har tagit till sig materialet. Syftet är också att se hur lärarna har arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar/stöd. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer av åtta förskoleklasslärare.  Resultatet visar att lärarna generellt anser att materialet är elevnära och engagerar eleverna till att vilja arbeta med det. Alla lärare kände sig pålästa på materialet och några av lärarna betonade att nätverksträffarna hade varit en stor fördel i den kommande planeringen av kartläggningen. Dokumentationsmatrisen använde alla lärare men på olika sätt, några ansåg att den inte gav eleverna rätt förutsättningar då det är klarar eller klarar inte medan en annan belyste att denna var bland det bästa i kartläggningen. Vissa lärare valde att arbeta vidare med resultaten som kartläggningen gav genom att exempelvis anpassa grupper efter elevernas förmågor. Samtidigt anser alla lärare att de hade kunnat identifiera eleverna i behov av extra anpassning och stöd även utan kartläggningen, men en lärare säger att det är viktigt att göra en dokumentation kring eleverna för att alla ska få en rättvis bedömning.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

Sammanfattning/abstraktEldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter – Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är:-Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön?-Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? -Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter?Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektivUppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera). Resultaten ställs också mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskij, 1978, med flera) och de specialpedagogiska perspektiven: det relationella och det kategoriska perspektivet (Emanuelsson, Persson & Rosenquist, 2001), det relationella och det punktuella perspektivet (von Wright, 2000) samt dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005).MetodVi gör en kvalitativ studie där vi använder oss av fokusgrupper som metod. En fokusgrupp innebär att en grupp människor samlas och diskuterar ett på förhand givet ämne under en avgränsad tid (Wibeck, 2010, med flera). Vi inhämtar vårt material genom fokusgruppsintervjuer på två olika skolor. Den ena skolan är en F-5 skola med språk- och kommunikationsinriktning och de andra är en högstadieskola annan pedagogisk inriktining. ResultatGenom analys av vår empiri framträder fyra teman. Första temat handla om fysiska artefakter, vilka används i större utsträckning på F-5 skolan än på högstadieskolan. Andra temat rör medierande redskap som beskrivs stöttande. Språket är ett medierande redskap och används som strategi för att ge stöttning i lärandemiljön för både enskilda elever och klasser. Under andra temat framträder hur F-5 skolans pedagoger arbetar med att få eleverna att förstå varandras olikheter. Tredje temat handlar om hur pedagogerna ser på sin betydelse för relationerna med eleverna. Pedagogerna på högstadieskolan uttrycker, till skillnad från pedagogerna på F-5 skolan, en svårighet att se sin betydelse för relationen med eleverna. Under fjärde temat, stöttande organisation, framträder vikten av tillgången till samverkande kompetens för att kunna stötta elever i pragmatiska svårigheter på bästa sätt. Under dessa teman uppfattar vi likheter och skillnader såväl inom som mellan det fokusgruppsdeltagarna diskuterar. Specialpedagogiska implikationerVi ser att ute i skolverksamheter behövs kunskap och förståelse om vad pragmatiska svårigheter kan innebära. Med kunskap och förståelse ökar förutsättningarna för att relevant stöttning ges till elever i pragmatiska svårigheter. Vidare ser vi att skolans organisation med tillgång till och samverkan med specialkompetens har stor betydelse för stöttning av såväl elever som pedagoger. Vi menar att skolans organisation måste byggas utifrån ett helhetstänk där relationen mellan elever och pedagoger är det centrala i verksamheten. Elever och pedagoger är beroende av varandra och går därför inte att ses var för sig. Om inte helhetstänket finns blir det svårare att möta elever i olika svårigheter. NyckelordArtefakter, Den närmaste utvecklingszonen, Mentalisering, Pragmatiska svårigheter, Specialpedagogik, Språkliga svårigheter, Stöttning.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilken kunskap fem ämneslärare i svenska har om återkopplingens effekt och betydelse i arbetsprocessen i svenskämnet. För att kunna synliggöra detta valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med samtliga respondenter. Intervjuerna synliggjorde kunskapen om hur de fem ämneslärarna överväger och utformar sina återkopplinga ri svenskämnet under elevernas arbetsprocess. Genom den relevanta empirin kunde studien belysa återkopplingens betydelse i svenskämnet och den effekten och betydelsen återkopplingen till eleverna har under en arbetsprocess. I studien synliggörs den kunskap de fem ämneslärarna har om återkopplingens betydelse. Ord som stöttning, självgående, den individuella återkopplingen, kunskapsutveckling, språkkunskaper, arbetsprocess är vanligt förekommande, vilket visar att samtliga lärare har liknande definitioner av återkopplingens effekt och betydelse under elevernas arbetsprocess i svenskämnet. I resultatkapitlet framgår även lärarnas olika överväganden och utformningar av återkoppling, för att främja elevens motivation samt kunskapsutveckling under arbetsprocessen. / The aim of this study was to examine the knowledge five high school teachers possess regarding feedback and its significance in the Swedish subject’s work process. In order to do so a qualitative approach was applied, with semistructured interviews being the method used to collect data. The interviews highlighted the knowledge these five teachers had in connection to how they consider and formulate their feedback in the Swedish subject during the students work process. Combined with the empirical evidence, the study was able to highlight the significance of feedback in the Swedish subject and the effect and importance it has on the students. As mentioned, the study highlights the knowledge these five teachers possess in terms of feedback and its importance in correlation to the Swedish subject. Word ssuch as: support, feedback, self-propelled individual feedback, knowledge development, linguistic knowledge, and work process, are fairly common and repeated. This shows that all of the teachers had similar definitions of the feedbacks affect and importance on the work process in the Swedish subject. In addition to this, the result chapter also highlights the teacher’s way to consider and formulate their feedback in order to encourage the student’s motivation as well as their knowledge development during the work process.