”Barn av sin tid” är en strukturerad litteraturstudie som behandlar barns historie- och tidsmedvetenhet. Studien syftar till att besvara hur och när elever förstår historisk tid. Dessutom belyses vilka arbetssätt och metoder som pedagogen kan använda i undervisningen för att underlätta utveckling av historie- och tidsmedvetande. Vid sökning av material avgränsades sökningen till 1950-talet fram till nutida forskning där både nationell och internationell forskning inkluderades. Sökningen resulterade i ett faktiskt urval av tio artiklar, därefter gjordes en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visar att forskning om barns tidsuppfattning och förståelse av historisk tid har förändrats från ett konstruktivistiskt- till ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen om barns tidsuppfattning har frångått tidigare tankar om att förståelsen enbart sker biologiskt. Istället läggs idag större vikt vid elevernas och lärarens roll i förståelsen av tidsuppfattning och historisk tid. Äldre forskning tenderar att fokusera på en sluten frågeställning medan nutida forskning har mer omfångsrik frågeställning. I nutida forskning lyfts vikten av strategier, arbetssätt och metoder som möjliggör för diskussioner, där eleverna med hjälp av egna erfarenheter kan ge varandra stöd i kognitiv utveckling.