Syftet med denna studie var att beskriva ljudnivåer och jämföra huruvida ljudnivåerna förändras om apparatur flyttas vid en patientplats på intensivvårdsavdelning. Detta undersöktes genom att simulera en flytt av övervakningsutrustningen på en verklig, belagd intensivvårdssal och sedan mäta ekvivalent ljudnivå, maximal ljudtrycksnivå och antal ljudtoppar vid två mätpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie där larm från apparatur identifierades och räknades. Ljudtoppar räknades och dess källor identifierades genom observationsstudien. Resultatet visade att det fanns en skillnad i medelvärde i ekvivalent ljudnivå och maximal ljudtrycksnivå mellan de två mätpunkterna, men ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg. Däremot visade mätningar av antal ljudtoppar en statistisk signifikant skillnad mellan mätpunkterna. Resultatet indikerar att patienterna skulle kunna få en bättre miljö med avseende på ljudnivåer om ljudkällan flyttades till fotändan av sängen istället för att sitta vid huvudändan.

Objective: The diagnosis of delirium in intensive care unit patients is frequently missed. Key symptoms to identify delirium are motoric alterations, changes in activity level, and delirium-specific movements. This study aimed to explore features collected by a single wrist-worn accelerometer as indicators of delirium. Methods: The study included twenty-two patients in the intensive care unit. The data was collected with the GENEActiv accelerometer device and the activity level was calculated. Differences between the delirious and nondelirious patients were tested. Results: Differences in activity level and rest-activity patterns were noticed between the delirious and non-delirious patients. However, the differences were not found to be significant. Conclusion: Activity patterns revealed differences between delirious and non‐delirious patients. Further study is required to confirm the potential of actigraphy in the early detection of delirium in the intensive care unit. / Mål: Diagnosen delirium hos intensivvårdspatienter missas ofta. Nyckelsymptom för att identifiera delirium är motoriska förändringar, förändringar i aktivitetsnivå och deliriumspecifika rörelser. Denna studie syftade till att utforska funktioner som samlats in av en enskild handledsburen accelerometer som indikatorer på delirium. Metod: Studien omfattade tjugotvå patienter på intensivvårdsavdelningen. Data samlades in med GENEActiv accelerometerenheten och aktivitetsnivån beräknades. Skillnader mellan de delirious och icke-delirious patienterna testades. Resultat: Skillnader i aktivitetsnivå och viloaktivitetsmönster noterades mellan de deliriösa och icke-deliriösa patienterna. Skillnaderna visade sig dock inte vara signifikanta. Slutsats: Aktivitetsmönster avslöjade skillnader mellan deliriösa och ickedelirösa patienter. Ytterligare studier krävs för att bekräfta potentialen för aktigrafi vid tidig upptäckt av delirium på intensivvårdsavdelningen.

Patients admitted to intermediate care units require frequent monitoring by hospital personnel. An automatisation of this monitoring would save a considerable amount of resources and could also improve the quality of the treatment. In this thesis, a deep learning-based video action recognition model is through different transfer learning approaches trained to distinguish between behaviours of patients in TV-series and a prediction system which collects, processes and predicts on images in real-time is proposed. The results from the model-training suggest that it is possible to detect behaviours that need human intervention but training on a large-scale, real-life dataset is required to form a solid conclusion. The performance results of the prediction system show that live-streamed predictions are possible at frame rates sufficient for capturing sought events, without GPU acceleration. / Patienter inlagda på intermediärvårdsavdelningar behöver frekvent övervakning av sjukhuspersonal. En automatisering av denna övervakning skulle spara en betydande mängd resurser och även kunna förbättra kvaliteten av behandlingen. I detta examensarbete tränas en djupinlärningsbaserad modell för videohandlingsigenkänning att, genom olika överföringsinlärningsmetoder, skilja på beteenden mellan olika patienter i TV-serier och ett prediktionssystem som insamlar, processerar och predikterar på bilder i realtid presenteras. Resultaten från modellträningen tyder på att det är möjligt att detektera beteenden som kräver mänsklig interaktion men träning på ett storskaligt, realistiskt dataset krävs för att kunna dra en säker slutsats. Prestandaresultaten från prediktionssystemet visar att live-strömmade prediktioner är möjliga vid bilduppdateringsfrekvenser tillräckliga för att fånga de sökta händelserna, utan GPU-acceleration.

Patient monitoring equipment is evolving from smaller, less complex, installation systems to- wards large, complex, systems that require much resources. This led to the development of a new installation procedure involving a so called Delivery Center (DC). Introducing the DC instal- lation procedure affects all stakeholders, and this thesis aimed to assess how the DC installation procedure was perceived by those involved in it. It also investigated if there existed groupings among the participants who share points of views, and whether or not the DC should be kept. The study used Q-Methodology in order to retrieve opinions among employees at Philips who were involved in the installation of Philips patient monitoring equipment at New Karolinska Solna Phase 4. This study has shown that all involved persons to the DC installation procedure are positive to it. Although significant differences has been shown within the studied group, a positive atti- tude towards the concept of the DC has been found. The specific areas of quality management, environmental aspects, the work environment and the efficiency and utilizations of resources have been addressed. This study has also shown that within the participants of this study there exists three distinct groupings based on their opinions. The groups focuses respectively on processes, project planning and on the work environment. These groupings are shown to all have their own characteristics. Understanding them and taking them into consideration can likely make all participants more positive towards a future DC, and could also potentially make it even more efficient. The results shows that from the perspective of the involved stakeholders, a future DC should be kept, and it has also shown a number of areas where there is room for improvement. / Patientmonitoreringsutrustning håller på att utvecklas från mindre, låg-komplexa installation- ssystem mot större, komplexare, system som kräver mycket resurser. Detta har lett till utvecklin- gen av ett nytt installationsförfarande som involverar ett så kallat leveranscenter. Introduktionen av en leveranscenter-baserat installationsförfarande påverkar alla inblandade, och detta exam- ensarbete ämnade att utvärdera hur det leveranscenter-baserade installationsförfarandet upp- fattades av de involverade. Det undersökte också om det existerade grupper bland deltagarna som delar åsikter, och undersökte huruvida leveranscentret borde behållas. Arbetet använde Q-Methodology för att samla in åsikter bland alla de anstälda på Philips som var involverade i installationen av Philips patientmonitoreringsutrustning vid Nya Karolinska Solnas fas 4. Denna studie har visat att alla involverade personer i det leveranscenter-baserade installa- tionsförfarande är positivt inställda till det. Även om signifikanta skillnader bland de studerade grupperna har uppfattats, har en positiv attityd gentemot konceptet med leveranscentret hittats. De specifika områdena kvalitetshantering, miljöpåverkan, arbetsmiljö och effektivitet och uttnyt- jande av resurser har adresserats. Denna studie har också visat att det bland studiedeltagarna finns tre distinkta grupper baserat på åsikter. Grupperna fokuserar på processer, projektplaner- ing och arbetsmiljö. Grupparna har uppvisat egna karaktärsdrag. Förståelse för grupperna och att beakta dem kan troligen göra alla deltagarna än mer positiva gentemot ett framtida lever- anscenter, och även göra det effektivare. Resultaten visar att utifrån deltagarnas perspektiv att ett framtida leveranscenter bör behållas, och det visar även att det finns ett antal områden där det finns utvecklingspotential.