Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera. Därför har författaren ombetts genomföra en kartläggning av den enhet som ombesörjer hantering av förbrukningsmateriel på landstinget, nämligen logistikenheten. Detta examensarbete består av två delar. I ett första skede har en nulägesanalys genomförts på logistikenheten, i syfte att identifiera möjliga problemområden för vidare analys. Kartläggningen åskådliggjorde tre framträdande brister: lagerhanteringen, ankomstkontrollen och fakturamatchningen. Att organisationen hade mycket liten kontroll på lagerkostnader och servicenivåer gjorde att fokus kom att läggas på lagerhanteringen. Detta eftersom det inte är möjligt att göra effektiviseringar om organisationen inte är medveten om dess kostnader. Några teoretiska analys- och beräkningsmodeller användes i analysdelen för att påvisa hur logistikenheten kan göra kostnadssänkningar genom att beräkna beställningsparametrar utifrån de kostnader artiklarna för med sig. För att inte behöva göra beräkningar och ta beslut för en artikel i taget, gjordes en VED- och ABC-analys, vilka är hjälpmedel för kategorisering av produkter efter vissa kriterier. Efter att vissa antaganden gjorts, beräknades en total lagerhanteringskostnad som jämfördes med den beräknade lönekostnaden, som används för prissättning i dagsläget. Den 5,5 miljoner kr högre lagerhanteringskostnaden pekar, som förutspått, på att logistikenheten inte gör tillräcklig kontroll av den egna verksamheten. De verktyg som presenterades i analysdelen sammanställdes av författaren till en modell med nio steg. Denna ger god vägledning i hur logistikenheten blir mer effektiv genom ett strukturerat sätt att göra beräkningar och ta beslut som påverkar kostnaderna kring lagerhanteringen inom landstinget.

Syfte – Syftet med studien är ”…att undersöka hur anskaffning av reservdelar kan effektiviseras, utifrån multipla klassificeringsaspekter”. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka aspekter är viktiga vid anskaffning av reservdelar? 2. Hur kan reservdelar klassificeras utifrån aspekterna? 3. Vilka anskaffningsstrategier kan tillämpas på de olika kategorierna av reservdelar? Metod – Studien utfördes som en fallstudie där målet var att studera ett fallföretags processer i deras naturliga sammanhang. Studiens data insamlades via en dokumentstudie samt tre intervjuer med administrativ personal vilket användes tillsammans med tidigare akademisk litteratur. Resultat – Både tidigare teori och insamlad empiriska data pekade på fyra aspekter att beakta vid anskaffning av reservdelar; kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. Reservdelarna kunde utefter de fyra beskrivna aspekterna separat tilldelas en klassificering, där flera metoder kombineras till en multiklassificering-modell. Efter klassificering möjliggjordes utformningen av olika anskaffningsstrategier med lämpliga lagerpolicyers, partiformningsmetoder, orderpunkter och övervakningsmetoder för diverse kategori, för att effektivisera lagerstyrningen. Implikationer – Studiens resultat visar en möjlig kombination för att utföra en multiklassificering baserad på kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. En sådan klassificering kan hjälpa företag som är starkt beroende av reservdelar att veta vilka reservdelar som mest fokus bör läggas på i anskaffningen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett företag vilket reducerar dess generaliserbarhet. Fallföretaget var dessutom I underhållsbranschen vilket medförde att reservdelar användes till att underhålla kunders produkter och inte egen utrustning.