Examensarbetet har skrivits med hjälp utav holdingbolaget Embellence Group, som i sin varumärkesportfölj har företagen Boråstapeter och Borås Tapetfabrik. Lagerhållningen och produktionen är centraliserad i Borås och företagen ligger i samma byggnad. Fallföretagen har en modell för bestämning av orderkvantiteter som togs fram utav en konsult där antaganden av modellen är gammal och därför anses förtroendet lågt. I dagsläget arbetar de anställda med denna metod som hjälpmedel men går ofta på erfarenhet i stället. Syftet med arbetet är att undersöka om den vanliga EOK-modellen kan appliceras på tillverkande företag med ett stort antal artiklar med kort produktlivscykel. För att undersöka detta kommer ekonomiska orderkvantiteter tas fram för fallföretaget. Kvantiteterna kommer sedan jämföras med fallföretagets nuvarande metod för bestämmandet av orderkvantiteter. Den primärdata som använts under rapportens arbetsgång härstammar ifrån interna system i form utav Excel-blad och Qlik. För att kunna jämföra modellerna jämfördes respektive modells totalkostnad. Det upptäcktes att när man räknar på produkter med kort livscykel så ger den traditionella totalkostnadsformeln, som kopplad till EOK-modellen, ett missvisande resultat. Därför justerades formeln för att passa in för artiklar med kort livscykel. Resultatet visar att den framtagna EOK-modellen ger en minskning i totalkostnad med 23,3% jämfört med fallföretagets nuvarande modell. Däremot genererar detta i en höjning i medellager med 93,1%. Slutsatsen blir att resultatet visar att EOK-modellen kan appliceras på artiklar med kort livscykel. Speciellt användbar är den för företag där man har ingen eller liten erfarenhet av kvantitativa modeller för bestämning av orderkvantiteter. / This bachelor thesis was written in collaboration with the holding company Embellence Group, which has Boråstapeter and Borås Tapetfabrik in its brand portfolio. Warehousing and production are centralized in Borås, and the companies are located in the same building. The case companies have a model for determining order quantities that was developed by a consultant where the assumptions of the model are old and therefore confidence is considered low. Currently, the employees work with this method as an aid but often rely on experience instead. The purpose of the work is to investigate whether the standard EOK model can be applied to manufacturing companies with a large number of items with a short product life cycle. To investigate this, economic order quantities will be produced for the case company. These quantities will then be compared to the case company's current method of determining order quantities. The primary data used during the report's workflow originates from internal systems in the form of Excel sheets and Qlik. In order to compare the models, the total cost of each model was compared. It was discovered that when calculating products with a short life cycle, the traditional total cost formula, as linked to the EOK model, gives a misleading result. Therefore, the formula was adjusted to accommodate short life cycle items. The result shows that the developed EOK model gives a reduction in total cost of 23.3% compared to the case company's current model. However, this generates an increase in average inventory by 93.1%. In conclusion, the results show that the EOK model can be applied to items with a short life cycle. It is especially useful for companies that have little or no experience with quantitative models for determining order quantities.

Syfte – Syftet med studien är ”…att undersöka hur anskaffning av reservdelar kan effektiviseras, utifrån multipla klassificeringsaspekter”. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Vilka aspekter är viktiga vid anskaffning av reservdelar? 2. Hur kan reservdelar klassificeras utifrån aspekterna? 3. Vilka anskaffningsstrategier kan tillämpas på de olika kategorierna av reservdelar? Metod – Studien utfördes som en fallstudie där målet var att studera ett fallföretags processer i deras naturliga sammanhang. Studiens data insamlades via en dokumentstudie samt tre intervjuer med administrativ personal vilket användes tillsammans med tidigare akademisk litteratur. Resultat – Både tidigare teori och insamlad empiriska data pekade på fyra aspekter att beakta vid anskaffning av reservdelar; kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. Reservdelarna kunde utefter de fyra beskrivna aspekterna separat tilldelas en klassificering, där flera metoder kombineras till en multiklassificering-modell. Efter klassificering möjliggjordes utformningen av olika anskaffningsstrategier med lämpliga lagerpolicyers, partiformningsmetoder, orderpunkter och övervakningsmetoder för diverse kategori, för att effektivisera lagerstyrningen. Implikationer – Studiens resultat visar en möjlig kombination för att utföra en multiklassificering baserad på kriticitet, ledtid, efterfrågan och kostnad. En sådan klassificering kan hjälpa företag som är starkt beroende av reservdelar att veta vilka reservdelar som mest fokus bör läggas på i anskaffningen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett företag vilket reducerar dess generaliserbarhet. Fallföretaget var dessutom I underhållsbranschen vilket medförde att reservdelar användes till att underhålla kunders produkter och inte egen utrustning.

Det är viktigt för företag som säljer eller tillverkar produkter att veta när efterfrågan för dessa produkter uppstår och hur stor den efterfrågan är. Utifrån detta kan sedan företag med hjälp av materialstyrningsmetoder bestämma när produkterna ska köpas in eller tillverkas. Materialstyrningsmetoder hjälper med att tillfredsställa kunderna samtidigt som det är möjligt att kostnadseffektivisera produktflödet. Återförsäljaren som detta examensarbete handlar om har i dagsläget ingen sådan materialstyrningsmetod och upplever brist i lagret för artiklar från en särskild leverantör. Syftet med detta arbete är att ta fram förslag på materialstyrningsmetoder som återförsäljaren kan använda för att tillfredsställa efterfrågan. Med hjälp av inhämtat data i form av inköps- och försäljningshistorik, årsredovisning, tidmätningar och intervjuer beräknades svaren för frågor kring hur stora beställningarna ska vara, när de ska läggas och hur stort säkerhetslagret ska vara enligt olika materialstyrningsmetoder. De uppnådda resultaten analyserades sedan med hänsyn till ekonomiska aspekter för återförsäljaren och för att kunna ge rekommendationer inför framtiden. Detta arbete fokuserade på två materialstyrningsmetoder. Dessa var den ekonomiska orderkvantiteten (EOQ) och täcktidsplaneringen. När den ekonomiska orderkvantiteten används för materialstyrningen beräknas beställningarnas storlek utifrån historiska data och är konstant, det vill säga att varje beställning har samma kvantitet. Beställningarna läggs när en viss nivå i lagret nås, den är alltså inte tidsbunden. Inom täcktidsplaneringen läggs beställningar när en viss tid har förflutit sedan den senaste beställningen. Beställningarnas storlekar kan variera från gång till gång då beställningskvantiteten används för att nå en viss lagernivå. Dessa metoder genomfördes i två varianter. I den första varianten genomfördes beräkningar genom att använda data från hela året utan säsongsindelning. I den andra varianten tillämpades en säsongsvariation, då återförsäljaren upplever variationer i efterfrågan under årets gång. Här genomfördes separata beräkningar för högsäsong och lågsäsong. I teorin bör detta ge mer optimala värden för att tillfredsställa kundernas varierande efterfrågan under de olika säsongerna under året. Att anpassa lagernivån till den efterfrågan som finns innebär även att man inte binder mer kapital än nödvändigt. Samtliga alternativa lösningar som analyserades leder till lägre bundet kapital och därmed lagerföringskostnader än i nuläget, samt att servicenivån är högre än i nuläget. Inför framtiden rekommenderas att återförsäljaren analyserar mer data från fler år för att tydligare kunna bestämma trender i efterfrågan, för att på så sätt kunna anpassa sig bättre efter kundernas behov. Det rekommenderas även att återförsäljaren bör undersöka liknande lösningar för materialstyrningen från andra leverantörer.