<p>Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering;<em> På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet?</em> Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport.</p><p>Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet.</p>

Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering; På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet? Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport. Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet.

Utgångspunkten för denna uppsats har varit sambandet mellan autonomi, självständig motivation och målkongruens. Sambandet har hämtats från Self-Determination Theory, där autonomi anses vara en förutsättning för att uppleva självständig motivation som i sin tur anses viktigt för att skapa målkongruens i en organisation. Då autonomi inte är en självklarhet inom alla yrken har syftet med studien varit att undersöka sambandet mellan motivation och målkongruens bland anställda med standardiserade arbetsuppgifter på ett produktionsföretag. Fallföretaget för studien har varit Sandvik AB som verkar inom tillverkningsindustrin. Det empiriska materialet har inhämtats på en och samma avdelning genom intervjuer med en produktionschef samt nio anställda. De anställda har även besvarat en enkät om motivation gentemot arbetet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Self-Determination Theory och teori om målkongruens. Studien har visat att respondenterna med standardiserade arbetsuppgifter till övervägande del upplever kontrollerad motivation och trots detta lyckas organisationen skapa målkongruens genom yttre faktorer.

Examensarbetet har skrivits med hjälp utav holdingbolaget Embellence Group, som i sin varumärkesportfölj har företagen Boråstapeter och Borås Tapetfabrik. Lagerhållningen och produktionen är centraliserad i Borås och företagen ligger i samma byggnad. Fallföretagen har en modell för bestämning av orderkvantiteter som togs fram utav en konsult där antaganden av modellen är gammal och därför anses förtroendet lågt. I dagsläget arbetar de anställda med denna metod som hjälpmedel men går ofta på erfarenhet i stället. Syftet med arbetet är att undersöka om den vanliga EOK-modellen kan appliceras på tillverkande företag med ett stort antal artiklar med kort produktlivscykel. För att undersöka detta kommer ekonomiska orderkvantiteter tas fram för fallföretaget. Kvantiteterna kommer sedan jämföras med fallföretagets nuvarande metod för bestämmandet av orderkvantiteter. Den primärdata som använts under rapportens arbetsgång härstammar ifrån interna system i form utav Excel-blad och Qlik. För att kunna jämföra modellerna jämfördes respektive modells totalkostnad. Det upptäcktes att när man räknar på produkter med kort livscykel så ger den traditionella totalkostnadsformeln, som kopplad till EOK-modellen, ett missvisande resultat. Därför justerades formeln för att passa in för artiklar med kort livscykel. Resultatet visar att den framtagna EOK-modellen ger en minskning i totalkostnad med 23,3% jämfört med fallföretagets nuvarande modell. Däremot genererar detta i en höjning i medellager med 93,1%. Slutsatsen blir att resultatet visar att EOK-modellen kan appliceras på artiklar med kort livscykel. Speciellt användbar är den för företag där man har ingen eller liten erfarenhet av kvantitativa modeller för bestämning av orderkvantiteter. / This bachelor thesis was written in collaboration with the holding company Embellence Group, which has Boråstapeter and Borås Tapetfabrik in its brand portfolio. Warehousing and production are centralized in Borås, and the companies are located in the same building. The case companies have a model for determining order quantities that was developed by a consultant where the assumptions of the model are old and therefore confidence is considered low. Currently, the employees work with this method as an aid but often rely on experience instead. The purpose of the work is to investigate whether the standard EOK model can be applied to manufacturing companies with a large number of items with a short product life cycle. To investigate this, economic order quantities will be produced for the case company. These quantities will then be compared to the case company's current method of determining order quantities. The primary data used during the report's workflow originates from internal systems in the form of Excel sheets and Qlik. In order to compare the models, the total cost of each model was compared. It was discovered that when calculating products with a short life cycle, the traditional total cost formula, as linked to the EOK model, gives a misleading result. Therefore, the formula was adjusted to accommodate short life cycle items. The result shows that the developed EOK model gives a reduction in total cost of 23.3% compared to the case company's current model. However, this generates an increase in average inventory by 93.1%. In conclusion, the results show that the EOK model can be applied to items with a short life cycle. It is especially useful for companies that have little or no experience with quantitative models for determining order quantities.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör. HR-specialister har även bistått med information.Studien visade att Holmens chefer till låg grad är medvetna om innehållet i mål, budget och verksamhetsplan. Färre har möjlighet att påverka styrverktygen, där påverkan på budget är lägst. Resultatet skiljer sig mellan de två bruken. Medvetenheten och inflytandet är minst bland chefer i produktionen. Den låga delaktigheten beror på brist på formalisering kring hur arbetet med mål, verksamhetsplan och budget ska gå till. Den decentraliserade organisationens maktstruktur försämrar förutsättningarna för koncernledningen att centralt kontrollera utformningen av arbetet med styrmedlen på olika bruk. Avsaknaden av en effektiv kombination av skriftlig, muntlig och elektronisk kommunikation ökar också styrglappet.Till sist, kan enkätfrågans utformning ha haft en betydande inverkan på hur cheferna har svarat, då det saknades en definition av ordet delaktighet. Negativa enkätsvar kan också ha varit ett sätt att uttrycka missnöje över något annat.