Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå problemen och motsättningarna som kan uppstå vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger på vägprojektet Norra länken i Stockholm där lagen om nationalstadsparken och hur den ändrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagändring sett ut är en av de frågeställningar som ställs. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur åsikter går isär och hur geotekniska svårigheter i kombination med vissa aktörers motstånd mot vägbygget har fördröjt projektets färdigställande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen. Komplexiteten i fråga om vad rationellt agerande kan anses vara diskuteras generellt för att sedan belysas med detta specifika fall. Resultatet av uppsatsen visar hur ett starkt miljöskydd reducerades för att minska projektets totalkostnad då den höll på att skena iväg.

Att kostnaderna för krigsmateriel ökar markant är allmänt känt och utforskat. Vad som det däremot ägnas betydligt mindre uppmärksamhet åt, är de projekt som avviker från denna allmänna trend. Denna uppsats har därför åtagit sig att ägna uppmärksamheten åt en sådan avvikelse och försöker att med en rationell utgångspunkt klarlägga vad som egentligen uppnås vid ett projekt som avviker.    Uppsatsen besvarar frågan genom en inomfallsundersökning som är både deduktiv och teoriprövande. Fallet som undersöks är processen som ledde fram till att Sverige valde att anskaffa och utveckla JAS 39 Gripen. Ett projekt som kraftigt avviker i kostnadsutveckling, jämfört med tidigare projekt inom samma produktkategori i staten Sverige.  Uppsatsens analys visar att när kostnaden för en produkt minskar, minskar även produktens prestanda i motsvarande grad. Därmed så finns det inget att uppnå som stat, ur ett militärt effektivitetsperspektiv med en rationell ansats, med att minska själva kostnaden för en viss produkt. Dock så visar även analysen att det finns fler aspekter på kostnaden för krigsmateriel, som inte inryms i uppsatsens operationalisering, aspekter som kan tjäna som grund för fortsatt forskning, samt är värda att beakta ur ett professionsperspektiv när militära medel ska skapas.