Abstrakt   I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats. Detta har delvis gjorts genom en argumentationsanalys men även en mer teoretisk studie av rally-round-the-flag perspektivet har gjorts.   Utredningen visar bland annat att västerländska medier gör flera felbedömningar då de antar att Putin inte kommer att intervenera i Krim. Detta då de missbedömer den strategiska utgångspunkten samt att de inte ser Putin som en agent med egenintressen. Resultatet visar även att agerandet kan ses som rationellt förutsatt att hans egenintresse särskiljs från den ryska statens intressen. Detta då det är rimligt att tro att agerandet var av sådan art att det kunde stärka hans ställning på hemmaplan och därmed minimera risken att hans egen regim ifrågasattes. Slutligen visar studien på hur rally-round-the-flag effekten kan förklara varför vissa regimer medvetet uppsöker konflikter även om dessa inte nödvändigtvis är i nationens intresse.