Detta examensarbete inom biomekanik var ett produktutvecklingsprojekt av ett medicintekniskt instrument för mätning av statisk muskelstyrka i lårmuskulaturen (quadriceps). Instrumentet utvecklades med utgångspunkt från instrumentet Stig Starke som blivit föråldrat och förfallet. Stig Starke nyttjas främst av sjukgymnaster på Sahlgrenska universitetssjukhuset med syfte att exempelvis utvärdera effekter av sjukgymnastisk behandling. Behovet av en ny version av instrumentet är stort både inom kliniskt arbete och inom forskning. En ny version av instrumentet skulle hjälpa sjukgymnaster och forskare till att kunna fortsätta mäta muskelstyrkan i quadriceps på ett snabbt och enkelt sätt. Syftet och målsättningen med detta examensarbete var att utveckla Stig Starke-instrumentet så att mätningar av maximal statisk styrka i lårmuskulaturen (quadriceps), i enheten Newton, kan göras på patienter inom sjukvård och rehabilitering. En problemanalys i form av Workshop gjordes hos användarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Problemanalysen tillsammans med en förstudie lade grunden för koncept i form av krav och önskemål till nya versionen av instrumentet. Önskemål på användarvänlighet av instrumentet och standardisering av patientens kroppsposition stod högt i prioritering. Via dynamisk produktutveckling och biomekaniska metoder där användarna (sjukgymnasterna) var i fokus kunde ett koncept väljas ut och tillverkas till en funktionell prototyp. Sex nyckelord för arbetet är quadriceps, muskelkraft, instrument, antropometri, användarvänlighet och standardisering. Funktionella prototypen visade via produktutvärdering att goda utvecklingsmöjligheter finns för den nya versionen, då den visade på hög användarvänlighet och standardisering. Behovet av en ny version av instrumentet kommer att finnas kvar tills ett likvärdigt instrument som Stig Starke kan tillämpas i verkligheten.

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006.

The initiative for this project was taken by Benteler Engineering Services, as a result of having identified areas of improvement, in designated accessible areas like the wheelchair spot onboard buses. Depending on a wheelchair to be able to move around can understandably be challenging. Public transport is a common good in today`s society, however despite the measures taken towards adjusting to accessible needs, the majority of those being disabled chose different alternatives of transportation. This is due to reasons such as the drivers' poor attitude, furthermore the limitations of the space allocated to accessible needs, as people with strollers also use these spots onboard. Also, some wheelchair users find the rides unsafe, as they could easily fall over during without the appropriate space for them onboard the buses etc. These are only a few reasons why other options are sought out, i.e. private cars or taxis. The focus of the project has been to create a dialogue with the wheelchair users, in order to address the issues and challenges they are often faced with. To be successful in doing so, various unions have been contacted, followed by questionnaires and workshops with people from all professions – Engineers, bus drivers and those who assist the disabled. The result of this project is a 3D drawing designed in Catia V5. The drawing contains the four sub-functions that the users expressed most worries of. Keywords public transport, wheelchair spot, wheelchair users, accessibility, universal design, anthropometry

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Handboll är en sport där många egenskaper behövs för att utvecklas och bli en bättre handbollsspelare, såsom aerob kondition, hastighet och styrka där även greppstyrka, bollkänsla och spelförståelse kan placeras in. Syfte: Syftet med studien var att se om detta verkligen stämmer och om det finns skillnader i olika spelnivåer inom handboll i greppstyrka och kasthastighet, samt hur skillnaden och korrelationen mellan dominant och icke-dominant arm är. Metod:19 deltagare rekryterades från division 4 (N=8) och svenska handbollsligan (N=11). Deras uppgift var att utföra två tester som var i greppstyrka och kast hastighet med både dominant och icke-dominant arm där de fick tre försök på vardera armen. Resultat: Resultatet visade att kasthastigheten och grepp styrkan inte hade någon korrelation mellan varandra men att det finns en signifikant skillnad mellan dominant (p=0.007) och icke-dominant arm (p=0.032) när det kommer till kasthastighet i de olika spelnivåerna. Till sist visade det även att det fanns en signifikant skillnad mellan dominant och icke-dominant arm i kasthastighet (p= <.001) i båda spelnivåerna. Även mellan dominant och icke-dominant arm i greppstyrka hos division 4 (p=.005) och svenska handbollsligan (p= <.001). Slutsats: I slutändan illustrerar dessa resultat att handbollsspelare i svenska handbollsligan tenderar att kasta snabbare än de i division 4 och att skillnader mellan den dominant och icke-dominant arm i kasthastighet och greppstyrka är uppenbara på båda spelnivåerna, trots avsaknaden av korrelation mellan kasthastighet och greppstyrka.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka basketspelares kroppssammansättning i förhållande till prestation. Frågeställningen som besvaras är: Finns det något samband mellan kroppssammansättning och prestation i form av guardspelarens statistik för: assist, block, effektivitet, poäng, returer, steal och turnover i Sveriges U20 landslag? Metod: I studien undersöktes antropometri på svenska U20 landslagsspelare från år 2005 till 2017. Den antropometriska datan erhölls av Svenska basketbollförbundet och den statistiska insamlingen är från FIBAs officiella hemsida. Studien har en kvantitativ ansats i form av att spelares prestationsmått korrelerades med de antropometriska mätningarna. Separat utöver detta grupperades datan upp i median för att påvisa skillnader inom antropometrins högsta och lägsta värde. Linjär regression utfördes för att finna eventuella korrelationer mellan antropometri och prestation. Studiens T-test användes för att analysera grupperingarna enligt median. Resultat: I herrarnas korrelationsresultat påvisades att större längd och räckhöjd hade en signifikant koppling till fler utförda blockar medan större räckvidd resulterade i fler returer. Herrarnas grupperingsresultat konstaterade att spelarna med kortare längd genomförde flest assist och de med större räckvidd hade bättre resultat i effektivitet, poäng och returer. I damernas korrelationsresultat fanns signifikanta resultat på att mindre vikt leder till fler assist. Större räckhöjd och räckvidd indikerade fler blockar och returer, även högre längd påvisade fler returer. Damernas grupperingsresultat konstaterade att de med högst längd och räckhöjd utförde flest blockar och returer. Slutsats: Studien har kunnat påvisa att basketspelares antropometri oavsett kön har en korrelation till antalet returer, assist och blockar vid spel. Större spelare tar fler returer och gör mer blockar medan mindre spelare oftast gör fler assist. Viktigt att beakta är att längd inte är den enda framgångsfaktorn vid spel, då andra faktorer som existerar kan spela stor roll i ett spels utveckling. Resultatet som fåtts fram kan vägleda en tränares taktik och beslut i matchspelet. / <p>Ämneslärarprogramet, Specialidrott</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka manliga elittennisspelares antropometri under de senaste 30 åren. De fyra frågeställningarna var: Vad är den genomsnittliga åldern för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har åldern förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga vikten för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har vikten förändrats över de senaste 30 åren? Vad är den genomsnittliga kroppslängden för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har kroppslängden förändrats över de senaste 30 åren? Vad är det genomsnittliga BMI-värdet för de hundra bäst rankade manliga tennisspelare i världen och har BMI-värdet förändrats över de senaste 30 åren? Metod I studien undersöktes antropometriska data för de hundra bäst rankade tennisspelare var tredje år mellan åren 1986–2016. Till undersökningen samlades data in från Association of Tennis Professionals (ATP) öppna tillgång till information (www.atpworldtour.com), då ett urvalskriterium var att endast bearbeta data från den absoluta världseliten inom manlig tennis. Studien hade en kvantitativ ansats i form av en linjär regressionsanalys där rådata analyserades i programmet SPSS. Resultat Resultaten visade att åldern ökat från 23,6 till 28,1 år, vikten från 76,4 till 80,4kg, kroppslängden från 183,4 till 186,8cm och BMI från 22,7 till 23,0 mellan åren 1986 och 2016. Resultaten visade en statistiskt signifikant förändring inom samtliga undersökta områden, förutom BMI som inte visade någon statistisk signifikant förändring över studiens undersökta år. Slutsats Resultatet för studien tyder på att vägen till den yttersta världseliten inom tennis blivit tuffare då medelåldern bland de hundra bäst rankade manliga tennisspelare markant ökat under de senaste 30 åren. Resultatet beträffande vikt tyder på att tennisspelare tycks ha nått en optimal vikt som ligger omkring 80kg. Tennisspelares genomsnittliga kroppslängd har ökat signifikant under de senaste 30 åren. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>