Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen i Malmö stad skildrar äldre personers subjektiva upplevelser av oro, otrygghet och ensamhet i den ordinära bostaden. Vidare har vi utforskat hur biståndshandläggarna framställde sitt arbete med äldre personer som upplever oro, otrygghet och ensamhet. För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att få tillgång till detaljerade berättelser från informanterna. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med sex biståndshandläggare som verkar inom Socialtjänstlagen som är yrkesverksamma inom Malmö stad. Resultatet från intervjuerna tematiserades i temana: avståndstagande, föreställningar och förbättringar. Vi använde oss av det teoretiska perspektivet narrativ vid analysen av intervjumaterialet. Undersökningen visade att flertalet informanter skildrade berättelser om hur äldre personer och samhället drar sig undan från varandra. Det framkom även upplevelser av föreställningar om äldre personer och deras känslor av oro, otrygghet och ensamhet. Slutligen framfördes det förslag på förbättringar för att minska känslor av oro, otrygghet och ensamhet bland äldre personer. Slutsatsen är att samtliga informanter i olika utsträckning benämnde och talade om känslor av oro, otrygghet och ensamhet utifrån sitt arbete och bland äldre personer, men upplevelserna skilde sig åt. / The purpose of this essay is to examine how social workers in the social services act in Malmö depict older people’s subjective experience of concern, insecurity and loneliness in the ordinary residence. Further on to explore how the social workers prepares their work with older people who experience concern, insecurity and loneliness. To answer these questions a qualitative interview survey was conducted to gain access to detailed stories from the informants. The collected material builds upon interviews with six social workers in the social services act, who are professionals in Malmö. The results from the interviews thematized in the themes: distancing, performances and improvement. We have used the theoretical perspective narrative for the analysis of the interview material. The survey showed that the majority of the informants depicted stories of how older people and society retreat from each other. The survey also showed experience of performances about older people and their experience of concern, insecurity and loneliness. Finally the survey showed suggestions on improvements to decrease feelings of concern, insecurity and loneliness. The conclusion is that all of the informants in different extent described and talked about feelings of concern, insecurity and loneliness based upon their work and amoung older people, but the experiences differentiated from one another.

Denna studie syftar till att göra en fördjupad trygghetsundersökning mellan två bostadsområden i Landskrona. Undersökningen genomförs på uppdrag av Landskrona stad och de två bostadsområdena är utvalda mot bakgrund av tidigare trygghetsmätningar genomförda av Polisen. Genom enkätundersökning ämnar studien analysera skillnader mellan bostadsområdena angående individers trygghet, lokal problemnivå samt förtroende för lokala myndigheter. Resultatet visar att deltagarna på Gröna Gång upplever högre nivåer av otrygghet och oro att utsättas för brott trots att Koppargården visar högre nivåer av sociala och fysiska ordningsstörningar samt lägre kollektiv förmåga. / The purpose of this paper is to do an in-depth study between two residential neighbourhoods in Landskrona. The study is carried out on behalf of the city of Landskrona and the two residential areas have been selected in the light of previous safety surveys conducted by the police. Through a self-report survey, the study aims to analyse differences between the neighbourhoods regarding individual’s feelings and perceptions of fear of crime, levels of local disorder and confidence in local authorities. The result show that the participants living at Gröna Gång experience higher levels of fear of crime although Koppargården shows higher levels of social and physical disorder and lower collective efficacy.

Otrygghet på arbetet är ett aktuellt ämne som de flesta berörs av på ett eller annat sätt. Det finns flera faktorer inom forskning som kan bidra till känslan av otrygghet på arbetet, några av dessa faktorer återfinns även i krav-kontroll-stödmodellen. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt om det finns ett mönster av otrygghet relaterat till krav-kontroll-stödmodellen hos specifikt tjänstemän. Fokuset för undersökningen låg i att fånga in känslor och upplevelser av otrygghet samt krav-kontroll-stöd för olika åldersgrupper samt se om upplevelserna kan relateras till individers könstillhörighet. Vidare har vi undersökt om arbetsmarknadens förändringar påverkat upplevelserna av otrygghet och krav-kontroll-stöd. Slutligen beskrev respondenterna vad som både kan öka och minska känslan av otrygghet samt vilka faktorer som är viktiga för att hantera kraven och kontrollen i arbetet. I undersökningens huvudresultat framkom tre olika arbetskategorier utifrån krav-kontroll-stödmodellen, dessa arbeten representerades av en man och en kvinna i varje kategori. Inom varje kategori befann sig en typ av åldersgrupp och inom samma kategori upplevdes otryggheten på liknande sätt.

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg. Dessutom uttrycker flickorna en osäkerhets- och otrygghetskänsla inför situationen att vistas i simhallen enbart iförda badkläder inför pojkarna i klassen. Tidigare forskning visar dessutom att under puberteten växer flickorna ifrån idealbilden av kvinnans kropp medan pojkarna växer emot idealbilden av en mans kropp, vilket kan resultera i ängslan hos framför allt flickorna. Eftersom simning är ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att kunna erbjuda en bra undervisning i momentet samtidigt som alla som jobbar inom skolan är ålagda att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnors syn på trygghet, agerande på offentliga platser samt behov gällande trygghetsarbete varierar mellan olika åldrar. I denna studie är parkmiljö i fokus, och Gränbyparken i Uppsala valdes som fallstudie. För att undersöka syftet intervjuades kvinnor i tre olika åldersgrupper. Dessutom gjordes en platsobservation av parken. Respondenterna fick redogöra kring sin upplevda otrygghet med fokus på skillnader mellan parkmiljö och andra offentliga platser, bidragande faktorer till rädsla, påverkan på levnadsmönster samt förebyggande trygghetsåtgärder. Resultatet påvisar att parken utgör en otrygg plats för majoriteten av respondenterna, dock varierar åsikterna kring otrygghet till viss del mellan åldersgrupperna. Det är främst unga, följt av medelålders, som pekar ut parker som särskilt otrygga områden. Utmärkande skillnader gällande otrygga faktorer är äldre personers rädsla för kriminalitet medan medelålders och unga tycker att obehagliga personer respektive buskage och träd skapar otrygghet. De som blir mest begränsade av otrygghet är äldre, som undviker parken, samt unga, som gör strategiska val i parken. Belysning var den mest uppmärksammade trygghetsåtgärden i alla åldersgrupper. Andra hade inga svar på förbättringar eftersom de ansåg att det inte går att göra något åt otryggheten.

Denna pilotundersökningen har haft för avsikt att ge en beskrivande och översiktlig bild av polisens upplevda nivå av trygghet inom polisområdet Malmö. Studien bygger på en webbenkätundersökning där resultatet presenteras deskriptivt. Resultaten är uppseendeväckande, polisernas utsatthet omfattar både fysiska och verbala angrepp i form av hot och trakasserier. 76 procent av poliserna uppgav att de utsatts för olika spektrum av våld och trakasserier under de senaste 24 månaderna. Dock uppger endast en liten del av poliserna att de anmäler händelsen till arbetsgivaren och förhållandevis stor andel uppger att de inte får de stöd de behöver. Studien är ett tydligt exempel på hur svårt det är att få tillgång till forskningsfältet rörande polisers yrkesgrupp, upplevda nivå av trygghet och utsatthet. Trots att pilotstudien bidrar till en inblick i en särskilt utsatt yrkesgrupp har studien sina begränsningar som är viktiga att notera inför framtida studier. / The pilot study has intended to provide a descriptive and comprehensive picture of the police's perceived level of security in the police area of Malmö. The study is based on a web survey that describes the results in a descriptive way. The results are startling, the vulnerability of the police involves both physical and verbal attacks in the form of threats and harassment. 76 procent of the police reported that they had been exposed to a variety of violence and harassment in the last 24 months. However, only a small percentage of the policemen reported that they reported the incident to the employer. The study is a clear example of how difficult it is to capture the occupational level of safety and despite the fact that the pilot study contributes to an insight into a particularly exposed occupational group, the study has its limitations that are important to note for future studies

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010. / The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.

Många äldre upplever större otrygghet att utsättas för brott. Detta kan påverkaderas vardag negativt genom att de undviker platser eller situationer. Genom enkvalitativ ansats syftar denna studie till att undersöka äldres upplevda otrygghetoch utsatthet i Landskrona kommun. Varför de upplever otrygghet och vilkaeffekter som följer med otryggheten ligger i fokus. Resultatet av genomförd studievisar att äldre upplever otrygghet främst i offentlig miljö och efter mörkrets infall.Många väljer då istället en annan väg som är mer upplyst eller där det är mycketrörelse. Resultaten visar även att den upplevda otryggheten inte alltid stämmeröverens med den faktiska utsattheten. / Many older people experience greater insecurity and fear of crime. This canadversely affect their everyday lives by avoiding places or situations. Through aqualitative approach, this study aims at investigating the perceived insecurity andvulnerability of the elderly in Landskrona municipality. Why they areexperiencing insecurity and the effects that accompany uncertainty lie infocus.The result of the study conducted shows that the elderly experienceinsecurity primarily in the public environment in the evening. Many then chooseanother path that is more enlightened or where there is a lot of movement.The results also showed that the perceived insecurity does not always match theactual vulnerability.

Studien undersöker manliga polisers (o)trygghet genom semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för (o)trygghet inom polisyrket. Intervjumaterialet analyserades utifrån Nils Christies (2001) kriterier för det idealiska offret och emotionssociologi (Wettergren 2013). I intervjuerna fick poliserna berätta om deras egna erfarenheter med (o)trygghet inom ramarna för sitt yrke. Materialet resulterade i tre teman: objektiv otrygghet, subjektiv otrygghet samt den (o)trygga polisen. Studiens resultat visar att poliser upplever både trygghet och otrygghet i yrket, men resonerar olika kring dessa. Samtliga poliser känner sig trygga i sitt yrke men diskuterar otrygga situationer, som de själva definierar som farliga händelser eller situationer där de saknat kontroll. Intervjusvaren visar på att otrygghet kan relateras till både emotionella tillstånd och materiella förhållanden. Polisernas resonemang talar även för att de både förstärker och försvagar emotionsregimen de befinner sig i. Resonemangen tyder också på att de omedvetet framställer sig som ideala offer samtidigt som de försöker upprätthålla sin manlighet. Slutligen diskuteras även hur maktförskjutningar kan tänkas påverka upplevelserna och resonemangen kring (o)trygghet hos poliserna.