Prekariatet får allt mer uppmärksamhet, särskilt efter Guy Standings popularisering avfenomenet. Det råder emellertid delade uppfattningar om dess relevans i sociologisk forskning. Tyngdpunkten i tidigare studier har legat på teori. Uppsatsen försöker urskilja ett prekariat och därmed besvara frågor som rör dess karaktär, omfattning, riskfaktorer och variation i Danmark, Storbritannien och Sverige. Syftet är att skapa en empiriskt användbar definition av begreppet. Med latent klassanalys (LCA) som metodologiskt verktyg möjliggörs en analys som beskriverdess betydelse vad gäller skiktning på arbetsmarknaden. Resultaten visar att det finns två grupper med tydliga prekära anställningsförhållanden och skiljer sig även markant mellan länderna vad gäller storlek. Med låg klasstilhörighet (ESeC) och låg ålder ökar generellt sett risken att tillhöra prekariatet. De slutsatser som går att dra är att prekariatet är internt skiktat, med en uppdelning av ett övre och ett undre skikt, att LCA på ett effektivt sätt beskriver social stratifiering kopplad till arbetsmaknaden samt uppsatsen största bidrag, nämligen att faktisktskapa en definition av begreppet som är möjlig att applicera på empiriska studier.

Bakgrund Barn behöver trygghet för att utvecklas och vilja vara delaktiga i förskolans aktiviteter. Vi har valt att undersöka hur pedagoger arbetar för att etablera trygghet och en anknytning med barn under inskolningsperioden. Vi har dessutom undersökt om det förs dokumentation eller uppföljningsarbete gällande barns anknytning. Studien redogör för anknytningsteorin eftersom den inspirerat oss i vårt arbete. Syfte Vårt syfte är att identifiera hur pedagoger arbetar med barns anknytning och trygghet under inskolningsperioden, med pedagogers egna uppfattningar som utgångspunkt. Att undersöka om det finns något uppföljningsarbete eller dokumentation kring barns anknytningsmönster är ett ytterligare syfte. Metod Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer, där sju pedagoger på tre olika förskolor intervjuades. De forskningsansatser vi använt oss av var innehållsanalys i kombination med fenomenografisk analys Resultat I resultatet framgår att förskolorna använder sig av likartade inskolningsmodeller. Samtliga pedagoger värdesätter en god föräldrakontakt, vilket de aktivt arbetar med för att etablera från första mötet. Viss svårighet kring föräldrakontakt upplevs när vårdnadshavarna talar begränsad svenska, eftersom kommunikationen kan hämmas. Det är viktigt att pedagogerna får en helhetsbild kring barnet, vilket främst uppnås i dialogform med frågor till vårdnadshavarna under och efter inskolningsperioden. Dokumentation och uppföljningsarbete kring barns anknytning varierar, bland annat utförs detta i form av minnesanteckningar, muntliga samtal kollegor emellan och uppföljningssamtal med vårdnadshavare. Det framgår dessutom att pedagogerna värderar trygghet som en central del för barns fortsatta trivsel och utveckling på förskolan. När anknytningssvårigheter uppstår är den gemensamma upplevelsen att resurser i form av kunskap finns, däremot kan problematik ligga i avsaknad av personal eller stora barngrupper. Två uppfattningar gällande barns anknytning kunde urskiljas utifrån pedagogernas utsagor. Den ena uppfattningen handlade om huruvida det är pedagogernas ansvar att se till att en anknytning till barnen på förskolan sker. Den andra uppfattningen är att barns trygghet och anknytning påverkas av föräldrarnas förhållningssätt.

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka kvinnors upplevda otrygghet i Malmös offentliga miljöer utifrån ett feministiskt och tidsgeografiskt perspektiv. Med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser av otrygghet är syftet också att studera hur Malmö Stad planerar för att förebygga kvinnors otrygghet. Undersökningen har utförts med hjälp av tidsdagböcker som är ett verktyg inom det tidsgeografiska synsättet. Studien har också genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidsdagböckerna användes för att visualisera kvinnors upplevda otrygghet i vardagen, där sedan intervjuer kopplade till tidsdagböckerna utfördes för en djupare diskussion av kvinnornas upplevda otrygghet i Malmö. Intervjuer med tjänstemän på Malmö Stad genomfördes för en fördjupning av trygghets- och jämställdhetsarbetet. Materialet från intervjupersonerna består av kvinnornas otrygghetskänsla i relation till staden, vad otryggheten grundar sig på, samt hur Malmö Stad arbetar för en ökad trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnor främst upplever otrygghet i Malmö beroende på vilken tid det är på dygnet. Kvinnornas otrygghet i staden är ett resultat av den könsmaktsordning som råder i Malmös offentliga rum. Resultatet från intervjupersonerna med Malmö Stad visar att det finns brister i trygghets- och jämställdhetsarbetet, som i sin tur försvårar kvinnors upplevelser av trygghet. Slutsatsen visar att det är av stor vikt att arbeta med ett införlivat genus- och jämställdhetsperspektiv i planeringen, för att öka kvinnors trygghet i staden.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur den fysiska miljön potentiellt kan används som ett brottsförebyggande medel. En teoretisk utgångspunkt tas i teorierna Eyes on the street (Jacobs 2004) och Crime prevention through environmental design (Cozens et al. 2005). Genom att använda sig av dessa två teorier har uppsatsen som mål att besvara på vilka olika sätt den fysiska miljön kan användas brottsförebyggande samt om brottsförebyggande ansatser finns med i kommunal planering. En fallstudie har genomförts av fyra svenska kommuner som har utsatta eller särskilt utsatta områden inom sitt geografiskt avgränsade ansvarsområde, för att besvara de två frågeställningarna. De medverkande kommunerna är Göteborg stad med stadsdelen Bergsjön, Haninge kommun med Jordbro, Västerås stad med Bäckby och Botkyrka kommun med Alby. Det är fyra utsatta eller särskilt utsatta områden framtagna av polisen. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och gör en innehållsanalys av offentliga handlingar från de valda kommunerna. Resultatavsnittet redogör hur mönster och teman har identifierats i kommunernas planprogram med mål att bekämpa otrygghet och reducera kriminalitet genom att bland annat stärka den naturliga övervakningen och förtäta stadsdelen. Stor del av vad kommuner redogör för i respektive planprogram hanterar idén om att invånarna utgör ett informellt övervakningssystem. Genom att skapa en fysiska miljön som tillåter invånarna att aktivt röra sig i stadsdelen förvandlas invånarna till ett kollektivt övervakningsmedel som potentiellt avskräcker eventuella förbrytare att begå kriminella akter då möjligheten att bli påkommen förstärks. I slutsatsen bekräftas det hur kommunerna går tillväga för att agera brottsförebyggande i sin fysiska planering genom att uppsatsens vänder sig till forskare som Jacobs (2004) och Cozens et al.(2005) för att undersöka om det finns paralleller mellan kommunernas fysiska planering och teorierna. Bland annat driver kommunerna ett arbete med mål att blanda bostadsbebyggelsen med andra typer av kommersiell eller offentliga service för att erbjuda invånarna anledningar till att befinna sig på särskilda geografiska platser.

Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

Bakgrunden till det här projektet utgörs utav ett uppmärksammat problem i samhället, som rättssamhället har svårt att stävja, är förekomsten av vålds och sexualbrott. Det är ett problem som skapar en rädsla för att en själv, en anhörig eller vän drabbas och resulterar i att människor känner oro och otrygghet. En konsekvens av förekomsten av vålds och sexualbrott är att människor och då främst kvinnor, medvetet eller undermedvetet begränsar sin rörlighet. Det i miljöer där, eller under tidpunkter då, risken att drabbas uppfattas som hög. Problemet innebär i förlängningen att alla grupper inte har samma frihet att känna sig trygga och verka i samhället. Syftet är att med hjälp av det senaste decenniets utveckling inom teknikområdet skapa ett verktyg som kan bidra till en ökad trygghet, som i sin tur bidrar till en ökad rörlighet och känsla av frihet. Framväxten av ett uppkopplat samhälle där människor i allt större utsträckning står i ständig kontakt med varandra, är en möjlighet att uppnå en ökad trygghet. Syftet är att utveckla ett förslag på en produkt som kan stoppa pågående, förhindra framtida och i allmänhet beivra vålds och sexualbrott. Det genom att underlätta för rättsväsendet att identifiera och lagföra de gärningsmän som gjort sig skyldiga till vålds och sexualbrott. Projektet kan bidra till att motverka att alla grupper inte har en likvärdig tillgång till en trygg offentlig miljö, och i förlängningen och med rättsväsendets hjälp till förändrade attityder och ett tryggare samhälle. Det här examensarbetet har haft som mål att utveckla: Ett förslag på en produkt som utgör ett skydd, kapabelt att märka en misstänkt gärningsman med forensiska spår som möjliggör för rättsväsendet att spåra och identifiera denne. Ett förslag på en produkt som möjliggör för användaren att försvara sig vid angrepp, påkalla uppmärksamhet från omgivningen och snarast initiera ett polisiärt eftersökande och utredning. En funktionell prototyp vars syfte är att på ett representativt vis illustrera den tilltänkta produktens funktion. Vårt arbete har resulterat i en övergripande sammanfattning och överblick av de problem som står mellan idén och en realiserad kommersiell produkt. Det ger även en inblick i rättsväsendets arbetsmetoder och förutsättningar i förhållande till en framtida produkt, tillsammans med en utforskning av användarnas attityder och upplevelser av det förekommande problemet. Arbetet har resulterat i tre koncept som ska ses som förslag på hur produkten kan se ut, en utvärdering av dem och en funktionell prototyp på det koncept som har bedömts ha bäst möjligheter. Vår förhoppning är att vårt arbete i förlängningen leder till ett verktyg som förmår att skapa den önskade effekten. / The reason for engaging in this project is a much-discussed problem in society, one the rule of law has faced difficulties to meet, is the occurrence of violent and sexual crimes. It is a problem that results in people feeling a fear of afflicting oneself, relatives or friends and it result in people feeling anxiety and insecurity. The consequence of the occurrence of violence and sexual offenses is that people, and especially women, consciously or subconsciously limit their mobility. That in environments where, or at times when, the risk of suffering is perceived as high. By extension, this means that not all groups have the same freedom to feel secure and act in society. The purpose of our thesis is to take a closer look at the possibilities of utilizing the technological development of the last decade, to create a tool that can contribute to increased security. Which in turn contributes to increased mobility and a sense of freedom. The emergence of connectivity and a connected society where people are increasingly in constant contact with each other has been identified as an opportunity to achieve this. By developing a proposal for a method to stop ongoing, prevent future and generally prosecute violence and sexual crimes. The purpose of facilitating for the judiciary to identify and prosecute the perpetrators of crimes and sexual offenses might be achieved. A successful project can help counteract that all groups in society today do not have equal access to a safe public environment, by enabling the judicial means that can contribute to changes in societal attitudes and a more secure community. This thesis aims to achieve the purpose by achieving the following objectives: A proposal for a product that constitutes a protection, capable of marking a suspected offender with forensic traces that allows the judicial system to track and identify him. A proposal for a product that allows the users to defend themselves in the event of an attack, call for attention from the surroundings and promptly initiate a police search and investigation. A functional prototype whose purpose is to illustrate the intended product's function in a representative way. Our work has resulted in an overall summary and overview of the problems that exist between the idea and a realized commercial product. It also provides an insight into the judiciary's working methods and conditions in relation to a future product, together with an exploration of users' attitudes and experiences of the problem that exists. The work has resulted in three concepts that demonstrates what the product might look like, an evaluation of them and a functional prototype of the concept that has been judged to have the best opportunities. Our hope is that our work in the long run will have the desired effect.