Oro och otrygghet är komplexa fenomen som ofta undersöks ur ett kriminologiskt perspektiv, så även i den nationella trygghetsundersökningen (NTU). För att försöka förstå hur oro och otrygghet framställs och motiveras som policyproblem har vi undersökt problemframställningar i NTU med Carol Lee Bacchis WPR-ansats. Vi identifierade framställningar av ett “säkerhetsproblem”, ett “kunskapsproblem” och ett “samhällsbildsproblem”. Utifrån dessa problemframställningar ifrågasätter vi beskrivningen av NTU som “faktabaserad kunskap” och konstaterar att möjligheterna att sakligt kartlägga oro och otrygghet inte problematiseras tillräckligt. Istället talar vår analys för att denna trygghetsundersökning både producerar och reproducerar representationer av otrygghet och därmed fungerar som bränsle för den mediala och politiska riskmedvetenheten i ett samhälle präglat av ett starkt säkerhetsideal. För att förändra detta ser vi ett behov av att både vetenskapligt och politiskt klargöra motiven för att studera subjektiv otrygghet. / Feelings of worry and insecurity are complex phenomena commonly studied from a criminological perspective. This also applies for The Swedish Crime Survey (SCS). To understand how these feelings are constructed and motivated as policy issues, we analysed problem representations in the SCS, using Carol Lee Bacchi’s WPR-approach. We identified representations of a “security problem”, a “knowledge problem” and a “societal image problem”. On the basis of these problem representations we question the SCS as a source of “fact-based knowledge” and find that the possibility to objectively index feelings of insecurity are not adequately problematized in the report. Instead, our analysis suggests that this survey produces and reproduces representations of fear, thereby maintaining a medial and political risk awareness in a society characterized by a strong security ideal. To rectify this, we see a need to both scientifically and politically clarify the motives behind studying subjective insecurity.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a. fanns det ett samband mellanelevernas trygghetskänsla och deras betyg. Vi fann även ett samband mellan elevernastrygghetskänsla och deras tidigare utsatthet för våld.

No description available.

No description available.

Brottspreventiva satsningar i Staffanstorp med användning av märk-DNA där projektet namngavs ”Staffanstorpsmodellen” genomfördes från oktober 2015 till september 2016 för att uppfylla sitt medborgarlöfte att bekämpa inbrotten i kommunen. Utvärdering av detta projekt utfördes 2017 där en paradox belystes, inbrottsstatistiken hade minskat drastiskt medan den senaste trygghatsmätningen påvisade en ökad otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Denna studie är skriven på uppdrag av UC Syd för att undersöka en faktor som kan medfört detta resultat. Genom analys av tidningsartiklar kring hur dessa rapporterat kring inbrott och med utgång i tidigare forskning kring medias inflytande på upplevd otrygghet och rädsla, avser studien att se om framförandet på något sätt kunnat bidra till en ökad känsla av otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Resultaten påvisar en genomgående objektivt framförande i tidningsartiklarna och därmed drogs slutsatsen att dessa inte varit en bidragande faktor. / Crime prevention initiatives in Staffanstorp using the method of DNA-marking where the project went by the name of “Staffanstorpsmodellen” was carried out from October 2015 to September 2016 in order to fulfill their citizen’s promise to fight the burglary in the city. Evaluation of this project was carried out 2017 in which a paradox was discovered, the burglary rates had drastically reduced while the latest security assessment of the residents showed an increased level of fear of being subjected to burglary. This study is written on behalf of UC Syd to investigate a factor which could lead to this increase. By analyzing newspaper articles on the topic of and how they reported burglary and comparing this to previous research of the media's influence on perceived insecurity and fear, the study intends to see if the performance could in any way contribute to an increased sense of insecurity for being subjected to burglary. The result shows a consistent objective presentation in the newspaper articles, thus concluding that these have not been a contributing factor.

Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. / The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.

Uppsatsens område är baserad på ett uppdrag av Skellefteå kommun, för att ta reda på bakomliggande faktorer till tjejers upplevda otrygghet i det offentliga rummet. Resultaten i denna uppsats har syftet att hjälpa Skellefteå kommun att få en ökad förståelse gällande problemet, så de kan rikta insatser för att minska den otryggheten. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur tjejer som går andra året i gymnasiet i Skellefteå upplever att vistas och röra sig i det offentliga rummet, med särskilt fokus på deras upplevelser av trygghet och otrygghet. Uppsatsen har en narrativ ansats där elva tjejer diskuterade om sina upplevelser i två fokusgrupper om otrygghet. Genom en konventionell innehållsanalys framkom fyra olika teman; Informationsbärares påverkan på otrygghet, Könsskillnader och makt, Otrygghet i det offentliga rummet, och Trygghetsskapande strategier. Huvudresultatet utifrån analysen visade att otryggheten delvis är socialt konstruerad av en blandning mellan uppmaningar från föräldrar och information från sociala medier. Ett möjligt sätt att förstå tjejers tolkning av den konstruktionen av det offentliga rummet är genom könssocialisering, vilket utgår ifrån att tjejer bör uppleva offentliga rummen som otrygga. Ett delresultat visade att könsneutralitet i stadsplanering utgår från ett redan jämställt samhälle. Med slutsatsen att tjejers upplevelse av trygghet behöver tas i beaktning vid stadsplaneringen. Specifika faktorer som beskrev en otrygg plats var mörker och avskilda platser. Ett antagande utifrån analysen var att utifrån ett strukturellt perspektiv formas otryggheten från tidigt i skolan. Slutsatsen är att det är en ojämn maktdynamik, där män har kontroll över vissa platser och kvinnors tillgång till dessa platser hindras.

Syftet med denna studie är att synliggöra fem förskoleklasselevers upplevelse av trygghets- och otrygghetsfaktorer vid övergång från förskola till förskoleklass. Detta för att få ytterligare kunskap om vilka områden förskollärare bör arbeta med för att nå, en för eleverna, känsla av trygghet vid övergång från förskola till förskoleklass. Studiens tre frågeställningar besvaras med hjälp av empiri från fem enskilda intervjuer och en gruppintervju.  Valda teoretiska begrepp är dels fysisk, social och kulturell kontinuitet och diskontinuitet men även begrepp som förklarar barns känsla av trygghet och otrygghet som grundar sig i läroplaner, tidigare forskning och litteratur. Resultatet påvisar vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av social diskontinuitet i övergången mellan förskola och förskoleklass. Arbetet bör göras på så vis så att eleverna vågar utforska och prova, att de har kompisar med sig från sin förskoletid och att de upplever en känsla av att vara en del av gruppen. Det bör även säkerställas att eleverna har en närvaro av en vuxen genom att de känner igen de nya förskollärare samt att det finns en bra relation dem emellan. Trygghetsfaktor i form av privata ägodelar bör också prioriteras. Resultatet påvisar även vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av kulturell och fysisk diskontinuitet genom att tydliggöra nya rutiner, lokaler och att ständigt vara närvarande.

The purpose of the study is to understand different aspects of women's feelings of insecurity when navigating in public areas with a focus on their own place of residence. We highlight some factors that affect the feeling of insecurity, such as environmental factors, previous experiences or the risk of being exposed to xenophobia or sexism. We are also interested in how women handle their insecurity and how insecurity is affected by power structures such as the gender power gap and white privilege. It appears that all of the respondents behave vigilantly towards other people, especially men, when they are in public. This vigilance is expressed in different ways depending on the situation and the positions of the different respondents. The interesting thing is that this vigilance seems to be present regardless of whether the respondents describe themselves as safe or unsafe in public. Another important aspect that is highlighted is how the feeling of security increases when the respondents feel that they can identify with people they meet on the street, as it gives a feeling of inclusion. / Studiens utgångspunkt är att förstå olika aspekter av kvinnors känsla av otrygghet när de rör sig i offentliga rummet med fokus på den egna bostadsorten. I vår studie lyfter vi in några faktorer som har påverkan på otrygghetskänslan, såsom miljömässiga faktorer, tidigare erfarenheter eller risken att bli utsatt för främlingsfientlighet eller sexism. Vi har vidare intresserat oss för hur kvinnor hanterar sin otrygghet och hur otryggheten påverkas av maktstrukturer som könsmaktsordningen och vithetsnormen. Det framkommer att samtliga av respondenterna bär på en vaksamhet gentemot andra människor, i synnerhet män, när de rör sig i det offentliga rummet. Denna vaksamhet uttrycker sig på olika sätt beroende på situation och de olika respondenternas positioner. Det intressanta är att denna vaksamhet verkar finnas närvarande oavsett om respondenterna beskriver sig själva som trygga eller otrygga i det offentliga rummet. En annan viktig aspekt som lyfts fram är hur trygghetskänslan ökar när respondenterna upplever att de kan identifiera sig med personer som de möter på gatan, då det ger en känsla av inkludering.