Every policy problem has inherent value dimensions. It is on the basis of values that a state of affairs is perceived as undesirable, and thus acknowledged as a problem. This makes the process of defining and negotiating the meaning of a problem an essentially political process. Despite this, bureaucracy and expertise have a strong, if not increasing, influence over the formation of policy problems. An objectivist knowledge view predominates within the public managerial realm, which obscures the political dimension of problem formulation, while policy problems tend to be approached as a matter of efficiency. This thesis provides an account of mechanisms that shape and constrain the way a particular policy problem is understood and addressed. It analyses how policy actors make sense of particular problems, by drawing on different discourses (scientific, institutional, popular or media). The empirical case of this thesis is the formation of public safety policy in Sweden. The understanding of the problem of unsafety within Swedish policy is shown to be intrinsically related to the research field of fear of crime. The two are mutually dependent and exert an ideational path dependency. The ideational constraints on the understanding of unsafety are further affected by the institutional setting. It is argued that the appointed institutions and the emphasis on local level have a part in fostering individualist explanations and solutions,while obviating structural interpretations of the problem. The thesis finds that when governing complex policy problems there is a need to pay closer attention to how the problem is defined and how its meaning is constrained. It is crucial to make transparent the values inherent in definitions of problems as well as in research claims. By acknowledging the entwinement of policy and research the policy formation process may become characterized by greater reflexivity, and the possibility of resolving wicked problems may enlarge.

Cette thèse propose une étude de l’évolution des politiques et des outils d’aménagementdu territoire sur l’insécurité urbaine, à l’aune du cas du Plan Stratégique Métropole Terrede Bari (PSMTB), qui comprend 31 communes de la Région Pouilles, en Italie.L’insécurité constitue une question cruciale pour les villes. L’unsafety, qui inclue desaspects de la marginalité urbaine, n’est pas sans renvoyer au système des perceptionsindividuelles et collectives. Si dans le passé l’Etat était le garant de la sécurité, leprocessus de globalisation et les poussés à décentralisation en ont considérablement réduitle rôle. Dès années 1990, les Maires italiens, bien que dépourvus de « pouvoirs »effectifs, sont considérés comme les responsables de la sécurité locale. Dans d’autres paysont été élaborés des outils de « prévention », qui sont peu utilisés en Italie, mais quisollicitent pour autant une évaluation critique. Alors que les solutions visant l’insécuritéurbaine ne produisent que de modestes résultats, les banlieues en quête d’identité sontl’objet de politiques d’inclusivité sociale, qui se déclinent par des outils d’aménagementaxés sur la requalification et la régénération urbaines, d’une part. D’autre part, laplanification stratégique se réfère à une échelle métropolitaine dénommée Area Vasta. Sibien le PSMTB a inclus la question de la sécurité, à l’égard d’un territoire où le rôle de lacriminalité est devenu envahissant, sa mise en place a fait recours à des financementscommunautaires, lesquels d’après nous en ont pénalisé ses aboutissements. Notrehypothèse est que le PSMTB, n’a pas une projectualité stratégique et est une occasionmanquée pour la réalisation d’un plan de la sécurité urbaine de l’aire métropolitaine deBari. / This study proposes to reconstruct the evolution of the politics and the tools of urbanplanning concerning urban insecurity by studying the Strategic Plan of the Bari MetropoliArea (PSMTB), including 31 municipalities in the Italian Apulian Region. Insecurityconstitutes a fundamental question for the cities. Unsafety, which includes severalconditions of urban degradation, also refers to individual and collective perceptions. If, inthe past, the State guaranteed security, the globalized processes and the tending towardsthe administrative decentralization, have, in part, diminished the role of the State. Sincethe 1990s, the Italian mayors, though not having any effective “power”, do have theresponsibility for the local security. In other countries, “models” of prevention have beendeveloped, but seldom applied in Italy, which, however, should be considered withcritique. While the solutions regarding security have produced modest results, in theperipheries with no “recognition”, urban politics have begun to show interest in thepopulation by applying urban requalification projects and regeneration programs.Furthermore, strategic planning refers to the scale of Area vasta. The PSMTB hasincluded the question of urban security in a territory where organized crime is pervasive.Its Plan has a tight connection with the EU’s financial aid; however, this has penalized itssuccess. Our hypothesis is that the PSMTB, in the end, was not strategic after all. It hasconstituted a lacking opportunity for a virtual plan of urban security on the metropolitanscale.

No description available.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Enligt forskning har kvinnor en högre rädsla för brott än män. En förklaring är att kvinnors rädsla för sexuella brott ökar rädslan för alla typer av brott. Andra faktorer som har visat sig påverka rädsla för brott är fysisk och psykisk ohälsa. Dessa faktorer och teorin om att kvinnors rädsla för brott påverkas av rädsla för sexuella brott kan innebära att smärtsjukdomar som vulvodyni och vaginism som innebär svår smärta vid penetration och / eller beröring av slidan gör att kvinnor som lider av det kan uppleva en högre rädsla av brottslighet än andra kvinnor. Studiens syfte var att undersöka om vulvodyni har en inverkan på kvinnors rädsla för brott. Deltagarna bestod av 243 kvinnor (medelålder= 24,58, SD= 5,15) med (n=129) och utan (n=114) vulvodyni. Resultaten av studien indikerar att vulvodyni påverkar rädsla för brott och gör kvinnor som lider av den mer rädda för brott än de utan vulvodyni. Kvinnor med vulvodyni har också en högre rädsla för sexualbrott som våldtäkt och sexuella trakasserier. Vulvodyni visar på en unik association till rädsla för brott vid kontroll över andra variabler som tidigare forskning visat samband med rädsla för brott. Rädsla för sexualbrott visar också associationer med rädsla för andra brott hos kvinnor med och utan vulvodyni. Mer forskning om ämnet behövs för att se hur kvinnor med vulvodyni resonerar om sin rädsla för brott. / According to research, women have a higher fear of crime than men. one explanation is that women's fear of sexual offenses increases the fear of all types of crime. Other factors that have been shown to affect fear of crime are physical and mental health. The factors and the theory that women's fear of crime is affected by fear of sexual offenses could mean that pain diseases such as vulvodynia and vaginism that involve severe pain when penetrating and/or touching the vagina make women who suffer from it to have a higher fear of crime than other women. The purpose of the study was to investigate if vulvodynia has an impact on women's fear of crime. The study sample consisted of 243 women (mean age=24,58, SD= 5,15) with (n= 129) and without (n=114) vulvodynia. The results of the study indicate that vulvodynia affects fear of crime and makes women who suffer from it more afraid of crime than those without. Women with vulvodynia also have a higher fear of sexual offenses such as rape and sexual harassment. Vulvodynia also demonstrates having a unique compound to fear of crime proud control for other variables. Fear of sexual crime also shows associates of fear to other types of crimes for women with and without vulvodynia. More research on the subject is needed to see how women with vulvodynia reason about their fear of crime.

Det finns en identifierad ökad otrygghet i Helsingborgs stad (Helsingborg 2022). Tidigare forskning visar att det främst är unga kvinnor som upplever denna otrygghet (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors upplevda otrygghet, samt vilka tänkbara åtgärder kvinnorna upplever är nödvändiga för att öka deras trygghet i Helsingborgs stad. Studiens resultat skulle senare kunna bidra till ett fortsatt preventivt arbete kring tryggheten i Helsingborg genom ett förbättrat kunskapsläge. Frågeställningarna som studien bygger på är således; Vilka faktorer påverkar intervjudeltagarnas upplevda otrygghet i Helsingborgs stad? och Vilka tänkbara åtgärder upplever intervjudeltagarna krävs för att öka tryggheten i Helsingborgs stad? Föreliggande studie baseras på 12 semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är mellan 20-30 år bosatta i Helsingborg. Resultatet bekräftade bilden som tidigare forskning visar då faktorer såsom rykte och media, utsatthet samt olika yttre faktorer såsom mörker, en plats utformning och människors närvaro har en påverkan på kvinnors upplevda otrygghet. Människors närvaro, avsaknaden av belysning samt kvälls- och nattetid, hade störst påverkan på kvinnornas otrygghet. Åtgärder som ansågs nödvändiga för att öka kvinnornas upplevda trygghet var övervakning i form av belysning och kameraövervakning, närvaro av aktörer samt mer och tydligare information. Kvinnorna berättade även om egna strategier de använde sig av för att öka deras trygghet. De mest önskade åtgärderna var en ökad närvaro av olika aktörer samt belysning. Vidare vore det av intresse att även undersöka andra målgrupper i Helsingborg för att se om det skiljer sig i vad de anser bidrar till deras upplevda otrygghet samt vilka åtgärder de anser kan minska den. / There is an identified unsafety that increases in the city of Helsingborg (Helsingborg 2022). Earlier research shows that it is mostly young women who experience unsafety (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). The aim of this study is thereby to get a deeper understanding about those factors that affect young women’s perceived unsafety, and what possible actions they feel are necessary to increase their safety. The result of this study may later contribute to the continued preventive work on security in Helsingborg by an improved state of knowledge. The questions on which this study is based on are; What factors affect the interview participants perceived unsafety in the city of Helsingborg? and What possible actions do the interview participants think are necessary to improve the safety in the city of Helsingborg?The present study is based on 12 semi-structured interviews with women between the ages of 20-30 living in Helsingborg. The results confirmed what earlier research demonstrated where factors such as rumor and media, vulnerability and external factors such as darkness, area planning and people´s presence have an impact on women’s perceived unsafety. People´s presence, evening and night time, as well as lighting had the greatest impact on women's perceived unsafety. Actions that were considered necessary to increase women´s perceived safety were surveillance in the form of lighting and CCTV, presence of actors, and more and clearer information. The women also talked about strategies they used to increase their safety. The actions they requested the most were increased presence of various actors, as well as lighting. Furthermore, it would be of interest to examen other target groups in Helsingborg to see the difference in what they believe contributes their perceived unsafety and what actions they think are needed to reduce it.