No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.</p><p> </p><p>Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet.  Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige. Under studien har författarna valt att använda sig utav det social konstruktivistiska synsättet då de bland annat önskat undersöka könroller och identiteter på gym. Resultatet visade att det finns skillnader mellan män och kvinnor som vistas på gym, bland annat när det kommer till redskap och sätt att träna. Studien styrker tidigare forskning som visat på att gymmet fortfarande tycks vara ett manligt fäste. Kvinnor tycks dock allt mer träda in i gymmet men flyr ännu de fria vikterna som tycks vara könskodade som manliga redskap. I studien framgår det att kvinnor i större utsträckning än män föredrar att träna i grupp eller med hög musik i hörlurarna för att inte bli störda medans männen i större utsträckning föredrar att träna själva men interagerar med andra eller att träna med en kompis eller två. Studien visar även på att män och kvinnor tycks trivas bra och mycket bra på gymmet. Slutsatsen vi har kunnat dra är att män fortfarande är det dominerande könet på gymmet och framför allt bland de fria vikterna, kvinnorna tycks ännu vara rädda för att göra entré bland de fria vikterna. Skillnad mellan män och kvinnor på gym finns det, framförallt när det gäller val av redskap och maskiner. Gymkulturen skapas av de män och kvinnor som genom att vistas på gym skapar sin egen och andras identitet samt könsidentitet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur unga vuxna kvinnor upplever sin identitet i förhållande till sin migrationsbakgrund. Studien avgränsades till sex kvinnor födda utanför Skandinavien och som immigrerat till Sverige innan de uppnått åldern för skolstart eller födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utanför Skandinavien. Eftersom intentionen med studien var att generera kunskap baserad på kvinnornas subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod med narrativt inriktade intervjuer. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en fördjupad detaljbeskrivning av kvinnornas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala temata som kvinnorna berättade. Den teoretiska utgångspunkten i studien var socialkonstruktionistiskt.   Studien visar på att kvinnorna utvecklat s.k. gränsöverskridande identiteter som består av upplevelsen av ett svensk deljag och ett etniskt deljag. Detta skapar en ostabil självbild som förändras kontinuerligt i sin växelverkan mellan familj, grupp och samhälle, varvid plats och situation inverkar på vilken del av identiteten som framhävs respektive nedtonas. Kvinnorna tonar oftast ner den etniska delen i sin identitet i interaktion med kringsamhället, samma alternering sker i interaktion med signifikanta andra varvid de väljer att framhäva den etniska delen i sin identitet och nedtona den svenska. Oftast upplevs de gränsöverskridande identiteterna och växlingarna mellan de olika delarna som problemfria, dock tenderar de att i samband med att specificera tillhörighet skapa mentala och känslomässiga splittringar om vart man egentligen hör hemma. I varje social situation sker ett rollövertagande, varvid kvinnorna gör en bedömning och föreställer sig hur andra tänker och känner i en given situation. Därefter agerar kvinnorna utifrån de föreställda förväntningarna de upplever existerar och intar den föreliggande rollen. Härvid är identifikationsmarkörer som språk, historia, normer, värden och traditioner av stor betydelse för både det etniska som det svenska rollövertagandet.

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv. Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön – mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan. Resultaten påvisade att det krävs ett bra socialt klimat mellan så väl elever som mellan lärare och elever för att kunna bedriva undervisning inom idrott och hälsa. För att få till stånd ett bra socialt klimat i klassrummet identifierades det i denna undersökning fyra parter; lärare och elever som har en direkt påverkan på det sociala klimatet, samt lärarutbildningen och skolledningen som har en indirekt påverkan. Intervjupersonerna såg ingen direkt koppling mellan lärandet och de sociala interaktionerna, utan mer en koppling mellan en bra social miljö och deras möjlighet att bedriva undervisning. Det var ingen av dem som medvetet använde de sociala interaktionerna som en metod för lärande. Det verkade mer vara elevernas agerande och krav på social interaktion som gör att det är nödvändigt för lärarna att arbeta aktivt med att skapa en bra social miljö. / Social constructivists describe learning as a function of interactive processes between the learner and his/her environment (Palinscar, 1998). Teachers thus play a significant role in the classroom as they knowingly or unknowingly create prerequisites for social interactions in the learning environment – between teachers and learners as well as social interactions between learners (Todorovich, 2009). The purpose of this study was to examine how the creation of a good social climate takes its form in today’s school. In view of the purpose of the study an empirical, qualitative method with a phenomenological approach was chosen. Six physical education teachers were interviewed about their experiences of social interactions in school. The results indicate that a good social climate is needed between learners themselves as well as between teachers and learners for teachers to be able to teach physical education. In order to establish a good social climate in the classroom this study identified four key components; teachers and learners who have a direct influence on social climate together with teacher education and school management who have an indirect influence on social climate. The teachers that were interviewed saw no direct link between learning and social interactions, but viewed a good social climate as a means to be able to teach. None of the interviewed teachers consciously used social interactions as a method for learning. It seems to be more the behaviour of the learners and their need for social interaction that make it necessary for teachers to work actively to create a good social climate.

Begging has become a common phenomenon in Sweden, both in cities and on the countryside. This made us interested of how different people think and act around begging. Which emotions and thoughts arise within when we see people beg. The purpose of the study is to investigate how a few Swedes in different ages relate to begging. To be able to answer the purpose we broke it down into questions of what thoughts arise within the interviewed people around begging and how the interviewed people act around begging. The study has been guided by a social construction approach though we believe that begging and actions around begging is something we create and therefore also can be recreated. The theory of actions by Max Weber has been used to investigate how people act around begging. Weber uses four different types of actions; instrumental rational-, value rational-, affective-, traditional actions. The data was collected through a qualitative method with focus group discussions. Age and Swedes was chosen as common factors in the focus groups. The result of this study shows that there is a big uncertainty around begging and how people should feel and act. The conclusion is that the human act is connected to the social context in which they grow up and lives. Begging is a relatively new phenomenon in Sweden and there is still no certain knowledge about the situation or how the local authorities should work with the issue.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades. / This essay examines the case of the war in Bosnia in the 90s with an aim to look into how social construction and identity politics affected the experience of the individual and was used as an instrument of power in Fausta Marianovics story from the war. I have examined Fausta Marianovics biography with Kenneth J. Gergens view on social construction and identity politics as the main theoretical base and narrative analysis with the help of biography research as the method. In this study it is not possible to reach a definitive truth, but the results show that social construction and identity politics is reflected as a big part of what happened in Bosnia from Fausta Marianovics perspective and that her own story was affected by it too.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kristendomen framställs i i populärmusik med Madonna som fokus. Som metod har jag genomfört videoanalyser av två av Madonnas musikvideos, Like a prayer och Oh Father. Teorin som använts är social konstruktivism som från början är presenterad av sociologiprofessorerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Jag har även riktat fokus mot skolan då jag undersökt hur och i vilken utsträckning musik och musikvideos kan användas i utbildningssyfte. Enligt 2011 års läroplan står det att elevernas estetiska aspekter ska uppmärksammas och att bland annat musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Teorin för detta är hämtad från Antal-Lundström som förespråkar en estetisk pedagogik för att nå ut till eleverna. Hypotesen har varit att med hjälp av musik kan man som lärare fånga och bibehålla elevernas intresse under lektionen. Utifrån det har ett förslag till lektionsplanering presenterats. I lgr 11:s kursplan för religionskunskap står det i det centrala innehållet att bland annat ska behandla hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen. Min didaktiska slutsats är att musik och musikvideos kan lämpa sig bra som diskussionsunderlag i klassrummet inom ämnet religionskunskap. Min didaktiska slutsats är dock endast teoretisk då det inte har funnits tillfälle att testa detta i verkligheten.

<p>I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys.</p> / <p>Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.</p>