No description available.

Uppsatsen undersöker genom retoriseringsanalys förändringar kring begreppet ”identitetspolitik” i svensk debatt under år 2014 och 2015, med fokus på ”den stora identitetspolitiska debatten” under senhösten 2014.

ABSTRAKT Media har mycket makt och inflytande över människor samt stor frihet i att framställa vissa kroppar på vissa sätt. Tolkningen är alltid vår egen men utan ett kritiskt perspektiv osynliggörs de hegemoniska diskurser som media producerar där generaliseringar och stereotypiseringar används för att bygga upp en viss bild. I debatten om vad som är kunskap blir en kritisk blick viktig för att kunna ifrågasätta kunskapsproduktion. I denna studie granskas, genom diskursanalys som metod, media som kunskapsproducent utifrån ett populärvetenskapligt program med just Upplysningen som tema. Upplysningen, som kan ses som en början till en kritiskt tanketradition anses vara hotad. Den här studien går ut på att försöka förstå vem eller vad som skulle kunna vara hotet och på vilket sätt hotet tar sig uttryck. En slutsats är att genusvetenskapen som vetenskap kan ses som hotet. Att ifrågasätta de manliga upplysningsfilosofernas tankar och idéer samt deras upphöjdhet ses som hotfullt. Förnuft står i kontrast till känslan. Identitetspolitik som bygger på erfarenhet ses som motupplysning där vissa grupper ges tolkningsföreträden och därmed frikort från den förnuftiga argumentationen och samtalet. Nyckelord: kunskapsproduktion, upplysningen, genusvetenskap, identitetspolitik

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar hur Sveriges syn på Estland, uttryckt i Riksdagsdebatten, förändras från 1985 till 2008, analyserat ur ett identitetspolitiskt perspektiv. Identitetspolitik innebär att självidentifikationen av en stat primärt bygger på identifieringen av "de andra" och att upprättandet av en gräns gentemot "de" skapar utrikespolitik. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av riksdagstryck från den berörda perioden och fokuserar på beskrivningen av Estland i debatten. Författaren menar att det under denna tid finns ett flertal tydliga tendenser till förändring som mynnar ut i Estland går från att vara något som omnämns ytterst försiktigt och endast med bakgrund av Kalla Kriget till att bli ett europeiskt Östersjöland som är en nära samarbetspartner för Sverige. Under loppet av denna utveckling blir både Östersjön och Europa viktiga identifikationer för Sverige medan Norden står tillbaka i relativa termer.</p> / <p>This study uses a perspective of identity politics to examine how the Swedish view of Estonia, as expressed in parliamentary debate, developes from 1985 to 2008. Identity politics implies that the self-identification of a state is primarily based on identification of "the others" and that the creation of a boundary between "us" and "them" creates foreign policy. The study uses a qualitative analysis of parliamentary publications from said time period and focuses on the description of Estonia in parliamentary debate. The author claims that there are several clearly changing tendencies during this time which signifies the trasformation of Estonia from being discussed only in careful terms within a Cold War-setting to a European Baltic Sea nation which is an important partner for Sweden. During this developement the Baltic Sea and Europe become important terms of identification for Sweden while Scandinavia becomes less important.</p>

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades. / This essay examines the case of the war in Bosnia in the 90s with an aim to look into how social construction and identity politics affected the experience of the individual and was used as an instrument of power in Fausta Marianovics story from the war. I have examined Fausta Marianovics biography with Kenneth J. Gergens view on social construction and identity politics as the main theoretical base and narrative analysis with the help of biography research as the method. In this study it is not possible to reach a definitive truth, but the results show that social construction and identity politics is reflected as a big part of what happened in Bosnia from Fausta Marianovics perspective and that her own story was affected by it too.

In this study, four informants who identify themselves as anti-racists and feminists were interviewed using a feminist interview method to find out how they build their identities via feminist and anti-racist movements in contemporary Sweden. The purpose was to see which factors they themselves describe affect their identity. The results of the study show that the informants describe and explain how big themes like relationships, social environment and time are factors that have contributed. Minor sub-themes have also been found, such as collective identity, authenticity, diaspora, ethnicity and resistance. Using a thematic analysis, these themes have been developed from the transcribed interviews. The study has assumed an inductive approach but through the theoretical framework which includes Stuart Hall, Linda Martin Alcoff, Sirma Bilge and Patricia Hill Collins this has been analyzed.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.