ABSTRAKT Media har mycket makt och inflytande över människor samt stor frihet i att framställa vissa kroppar på vissa sätt. Tolkningen är alltid vår egen men utan ett kritiskt perspektiv osynliggörs de hegemoniska diskurser som media producerar där generaliseringar och stereotypiseringar används för att bygga upp en viss bild. I debatten om vad som är kunskap blir en kritisk blick viktig för att kunna ifrågasätta kunskapsproduktion. I denna studie granskas, genom diskursanalys som metod, media som kunskapsproducent utifrån ett populärvetenskapligt program med just Upplysningen som tema. Upplysningen, som kan ses som en början till en kritiskt tanketradition anses vara hotad. Den här studien går ut på att försöka förstå vem eller vad som skulle kunna vara hotet och på vilket sätt hotet tar sig uttryck. En slutsats är att genusvetenskapen som vetenskap kan ses som hotet. Att ifrågasätta de manliga upplysningsfilosofernas tankar och idéer samt deras upphöjdhet ses som hotfullt. Förnuft står i kontrast till känslan. Identitetspolitik som bygger på erfarenhet ses som motupplysning där vissa grupper ges tolkningsföreträden och därmed frikort från den förnuftiga argumentationen och samtalet. Nyckelord: kunskapsproduktion, upplysningen, genusvetenskap, identitetspolitik

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld.

Denna litteraturstudie undersöker tre av Carl Michael Bellmans texter för att undersöka deras relevans i svenskundervisningen, samt om och vad deras parodiska upplägg säger om Bellmans attityd gentemot kristendomen och Gamla testamentet. Undersökningen fokuserar på epistel nr 23, sång nr 35 och sång nr 41. Studien grundar sig på en kvalitativ litteraturundersökning där hermeneutiken används för att tolka fram ett resultat, för att sedan med hjälp av relevant forskning inom ämnet, analysera det framtagna resultatet. Utöver tidigare forskning kommer även litteratursociologisk teoribildning användas för att analysera empirin. Undersökningen urskilde en del tendenser och då framförallt det faktum att Bellman förmänskligar gestalter och berättelser ur Gamla testamentet med hjälp av allusion. I frågan om Bellmans parodi, visar studien att denna genre används av Bellman för att ta ner religionen och dess karaktärer till en lägre och mer samhällsnära nivå. Studien påvisar slutligen även att Bellmans relevans inom svenskundervisningen framför allt ligger i komiken och nöjet med att läsa lyrik som kan ses som mer verklighetsnära för eleverna.

The essay examines how parts of the Swedish bourgeois public viewed the French Renaissance writer Michel de Montaigne and his essays that appeared in a Swedish translation in 1923. The essay covers the period 1850–1925, a period marked by rapid technological and economic development as well as an ideological battle between conservative idealist-religious and radical materialist-liberal currents of thoughts. In the essay Jürgen Habermas´ concept of the "bourgeois public" and Franklin L. Baumer's concept of "the new enlightenment" are used in the theoretical platform. The source material consists of articles in the press, private notes of cultural dignitaries and various literary works. The essay shows that Montaigne and his essays influenced two different Enlightenments, first as a precursor to original Enlightenment thinkers such as Voltaire, and later as a source of inspiration for later currents of ideas within the Swedish New Enlightenment during the 19th century. Montaigne was introduced by the radicals of the new enlightenment in a Sweden that started the journey towards modernity, while it was a conservatively oriented intellectual elite that in a significantly modernized Sweden who adopted him in connection with the translations. This implied that the view of Montaigne changed from a progressive Renaissance force to a view of him as a thoughtful Stoic thinker but still with a strong emphasis on his humanism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de ideologiska motiven bakom frisläppandet av spannmålshandeln 1775 och 1780. Utgångspunkten är det funktionalistiska synssättet med handlingsaxiom inom det praxeologiska läran som komplement för att undersöka individernas situation. Tillvägagångssättet blir att undersöka böndernas och statens ekonomiska situation och syn på marknaden före och efter tidigare nämnda årtal.    Under tidiga 1700-talet var Sverige ett samhälle med starkt statlig kontroll av marknaden med inrikes tullar, premier och fördelar för vissa personer i samhället. Samtidigt under upplysningstiden träder tänkare som Adam Smith, Anders Chydenius och även fysiokrater fram och hävdar att en fri marknad skulle vara till fördel för både landet och individerna, något som Johan Liljencrantz delvis var influerad av. Resultatet av denna uppsats visar att upplysningstiden och fysiokratism låg bakom frisläppandet av spannmålshandeln då fokus centrerades till bondens positiva ekonomiska utveckling. / The main purpose in this essay is to research the ideological motives behind the extrication of the grain trade in 1775 and 1780. To do this research I have to see the Swedish state and farmers economic situation before 1775 and after 1775, but also what time Liljencrantz lived in and how relevant the time was to the reform. The starting point for this essay is using the functionalism analysis with action axiom of praxeology in mind to see the relationship between the state and the individual.    During the early 18th century, Sweden had a mercantile system where the industry had to be protected with high tariffs and a strong nobility owning them. During the enlightenment thinkers like Adam Smith, Anders Chydenius and to some extent physiocrats sought a society with free market that would have the result of more wealth, to the nation as well as to the citizen. The result of this essay is that Liljencrantz reform were the causes of his time and political view, the time of enlightenment and physiocracy to make the farmer more free and prosperous. It was also the start of the more liberal economy that would dominate the Swedish society in the 1800 hundreds.

Upplysningen var en period av radikala förändringar. Religion, vetenskap och politik influerades under denna period av de vetenskapliga framgångar som gjordes under 1600-talets vetenskapliga revolution tack vare bland annat Galileo och Kopernikus. Trots att upplysningens påverkan inte begränsades till enbart vetenskap och filosofi utan även religion finns det en etablerad definition av upplysningen som icke-religiös. Christopher Hitchens och John Gray är båda ateister men har markanta meningsskiljaktigheter när det kommer till upplysningen och deras tankar om periodens främsta representanter. Hitchens tillskriver upplysningen ideal som förnuft, framgång och en ärlig intellektuell strävan medan Gray menar att upplysningen var en era av blind hängivelse till förnuft och vetenskap som ersatte den monoteistiska guden. Han menar även att upplysningens tendens att intellektualisera och legitimera rasism genom att inkorporera den i vetenskap har lett till moderna rasistiska ideologier. Även om dessa perspektiv skiljer sig i hur de beskriver upplysningen och deras främsta tänkare är Grays analys mer historisk och även fri från en form av ytlig romantisering som Hitchens gör sig skyldig till. En granskning av utdrag ur verk från Voltaire, Baruch Spinoza och David Hume gör det svårt att känna samma vördnad för dem som Hitchens gör och legitimerar Grays beskrivning av eran som fylld av rasism, kolonialism och intellektuellt förtryck av allt som inte var europeiskt.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

I uppsatsen undersöks hovbildhuggaren Johan Tobias Sergels teckningar av samtida föräldraskap från 1700-talets andra hälft – en dramatiskt föränderlig period i Sveriges och Europas historia, präglad av upplysningsfilosofins omvälvande framväxt. Flertalet teckningar skildrar Sergels egen familj, och kung Gustav III i relationen till sonen och tronarvingen Gustav (IV) Adolf. Genom bildanalyser med stöd i en semiotisk begreppsapparat, samt analys av Sergels samtid, utforskas teckningsmotivens betydelser och hur de kan förstås i den historiska kontexten. Undersökningen visar hur två tydligt definierbara teman återkommer i Sergels teckningar (ömhet, intimitet och fysisk interaktion och pedagogik och utbildning), och hur motiven kan förstås som uttryck för upplysningsfilosofiska idéer om föräldraskap och familjelycka. Särskilda bildelement kan tolkas som tecken för strömningens progressiva moder- och faderskapsideal, som uttryckts av bl.a. upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Émile ou de l’education (1762), och återkommer i läroboken Barnabok (1780), tillägnad den då tvåårige Gustav (IV) Adolf. Undersökningen visar också hur Sergels skildringar av den egna familjen och det kungliga faderskapet, kan betraktas som konstnärliga tolkningar av då rådande familjeförhållanden. Ett urval brev till och från Sergel, samt tidigare forskning, styrker bilden av att Sergel, hans sambo Anna Rella och kung Gustav III praktiserade föräldraskap i linje med centrala upplysningsfilosofiska värden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier.