No description available.

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?         Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisning Författare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Datum: 2013 - juni Syfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014. Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3. Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning. Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval. Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser. Empirin består av en enkätundersökning som utgör studiens primärdata. Empirin har sedan kopplats till teorin i analyskapitlet. Resultat och Slutsats: Studien visar att av den genomsnittliga synen på på K3-regelverket bland större onoterade fastighetsföretag är nära nog neutral, även om enkätsvaren på denna fråga var relativt spridda över hela skalan. Studien visar också att de berörda företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter är något mer positiv i förhållande till inställningen till komponentavskrivning. Konstateras kan att komponentavskrivning är en viktig fråga för de berörda företagen då en stark korrelation uppmätts mellan inställningen till K3 och inställningen till komponentavskrivning. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter kan ej fastställas, då resultaten indikerar att andra faktorer än bedömning av kostnadspåverkan, tidsåtgång och besittandet av kompetens, till stor del också kan påverka synen. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till komponentavskrivning är troligen kostnadspåverkan och bedömning av tidsåtgång, då ett visst samband mellan svaren på dessa frågor kan urskiljas. Däremot konstateras besittandet av kompetens inte heller här utgöra något större problem. Studien indikerar att privatägda företag är mer negativt inställda till K3 i allmänhet i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Likaså indikerar studien att privatägda företag är mer negativt inställda till införandet av upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter och framför allt mer negativt inställda till införandet av komponentavskrivning i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående studier än denna kring vilka faktorer som påverkar mest, eller kan vara avgörande för synen på K3-regelverket föreslås. Även studier kring vilka andra underliggande faktorer än kostnad, tid och kompetens som påverkar synen på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar en beskrivning av och förståelse för producenternas åsikter om införandet av K3-regelverket. Resultatet utgör en plattform för vidare forskning, då bl a tänkbara hypoteser genererats. Vidare indikerar studien att intressenters åsikter och bedömningar om hur komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde kommer att påverka redovisningskostnaderna ej är representativa för producenterna. Likaså visar resultaten att synen på regelverket skiljer sig åt beroende på om företaget är privat eller allmännyttigt. Denna information kan t ex användas av normgivare vid begäran om framtida remissyttranden i samband med införandet av nya, alternativt större förändringar i existerande ramverk. Studien kan också användas som jämförelseunderlag vid framtida undersökningar i syfte att undersöka om företagens inställning till regelverket förändrats efter dess införande. Nyckelord: K3, K3-regelverket, komponentavskrivning, upplysning om verkligt värde, fastighetsbranschen

Föreliggande uppsats handlar om den svenska postmodernismen under 1980-talets senare hälft. I undersökningen analyseras debattinlägg och kritik i svensk dagspress där postmodernismen diskuteras. Syftet med uppsatsen är att belysa hur termen postmodernism konstruerades och brukades i svensk dagspress i den allmänna kulturella diskussionen.                       I undersökningens första del visar jag på hur den mediala diskussionen rörande postmodernism fungerar som en slags konstruerande process där den massmediala bilden av postmodernismen skapas. Kulturella aspekter av begreppet synliggörs där moderniseringsprocesser och teknologiska framsteg blir viktiga för att förstå vilken roll postmodernismen fick i sin samtid. Jag visar hur postmodernismen diskuterades utifrån två skikt, det rörde sig inte enbart som en estetisk kategori utan även om en kulturell förändringsprocess. I den andra delen konkretiseras och kontextualiseras den första delen genom en analys rörande den postmoderna konstdebatten där de kulturella aspekterna av begreppet blir tydligare. Jag argumenterar för att de två skikten av postmodernismen är sammankopplade på en implicit grund, där de kulturella aspekterna av begreppet konstrueras i relation till de estetiska diskussionerna. Jag lanserar därför två begrepp för att åskådliggöra begreppets två skikt, den estetiska postmodernismen och den kulturella postmodernismen. Skikten fungerar som ett åskådliggörande verktyg för att visa på hur begreppets användning bör tolkas som något större än enbart en benämning för ett estetiskt uttryck.

No description available.

<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

This is a master thesis in library- and information science. The purpose of this master's thesis is to investigate how senders of regional and local library plans in three Swedish regions formulate regarding the library’s democratic role in society. Throughout the library plans a societal change is described when it comes to migration and the media's credibility crisis. There are two different discourses that are found in the material who present different approaches to the public library's role in democracy. In the enlightenment discourse the public library is described in the traditional role of being a meeting place and a place of enlightenment. In the market friendly discourse the public library is described as instrumental for example advertising the region it is a part of, which can legitimize the public library's further existence.

This essay deals with the history of ideas of Swedish libraries. Furthermore, the essay aims to investigate how popular education was conceptualised in Biblioteksbladet during the period 1916–1926. To investigate this conceptualisation, an idea analysis is applied where ideal types are identified and where historical discourses are discussed and related to the subject area. The examined source material consists of 28 selected articles from Biblioteksbladet which have been analysed in a qualitative way. The content of the articles is related to previous research and to a historical context. This historical context deals with the concept of education, political events surrounding early 20th century Sweden, ideas about good literature, the individual versus the collective, and the ennoblement of man. Three ideal types have been identified: the enlightening; the educative; the ennobling. The enlightening ideal type is characterised by a discourse that is both liberal and enlightening. Here objective knowledge is conveyed through the library. This ideal type is also linked to a democratic discourse. The educative ideal type has a nationalistic character where public education aims to build a strong nation with the help of libraries. The ennobling ideal type focuses on the individual and the possibility of shaping and ennobling people through literature. In addition to the individual, children are seen as important in popular education. Children are the future of society, and it is therefore they who should be ennobled through good literature.

The following essay aims to further studies in the usage of a specific term among Swedish educators and informers during the 30s. The term in question is enlightenment. The enlightenment term during the 30s in Sweden was often associated, in specific contexts, with others like propaganda, information and advertising. Swedish public informers use the term to describe themselves as an enlightenment agency or upplysningsverksamhet. Their missions being to inform the public of knowledge. One such agency was the Swedish sexual educational journal Populär tidskrift för sexuell upplysning. In 1933 the journal was charged with being indecent and harmful of discipline. This essay follows the discussions in the court centering around the term and the journals defense in using the term. The purpose of the essay is to argue that enlightenment, when used by public informers, sets itself apart by drawing inspiration from its heritage. Contrary to earlier studies the result of this essay, although of a narrower scope, shows a more refined and less confusing usage of the term. The journal clearly arguments for what defines their agency and why the knowledge they provide should be deemed enlightening. Led by doctors the agency provides knowledge they deem essential for the wellbeing of the public. Their arguments are also well littered with inspiration from more classic ideals, akin to those of 17th and 18th century philosophers. Even though you can see the resemblance to other terms of informational themes, the study has shown that enlightenment in its Swedish 1930s usage distinguishes itself.