Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006. / På titelsidan felaktig numrering: 13.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Arbetet med relationer på sociala medier gynnar personens legitimitet. / Working with relationships on social media beneficial for personal legitimacy.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.</p><p>Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som <strong>”överhängande fara”</strong>, <strong>”ni har fel”, ”en stärkt integritet”, ”dags för beslut”, ”anpassning”, ”vi lyssnar” </strong>och <strong>”det är färdigt nu”</strong>.</p><p>Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas. Det är genom massmedia politiker kan övertala och förmå medborgarna att tycka att det framförda förslaget är bra, vilket är ett måste för att den politiska auktoriteten skall kunna kvarhållas.</p><p>Kategoriernas vikt i sammanhanget är mycket betydelsefull då dessa genom en medial envägskommunikation för med sig olika budskap och synvinklar av det specifika problemet. Tillsammans med den makt media har är det genom de utmålade kategorierna som politiska intressen kan vinna mark. Genom olika infallsvinklar används media som inkörsportar till medborgarna och den offentlighet som måste legitimera det politiska förslaget.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess. Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ”överhängande fara”, ”ni har fel”, ”en stärkt integritet”, ”dags för beslut”, ”anpassning”, ”vi lyssnar” och ”det är färdigt nu”. Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas. Det är genom massmedia politiker kan övertala och förmå medborgarna att tycka att det framförda förslaget är bra, vilket är ett måste för att den politiska auktoriteten skall kunna kvarhållas. Kategoriernas vikt i sammanhanget är mycket betydelsefull då dessa genom en medial envägskommunikation för med sig olika budskap och synvinklar av det specifika problemet. Tillsammans med den makt media har är det genom de utmålade kategorierna som politiska intressen kan vinna mark. Genom olika infallsvinklar används media som inkörsportar till medborgarna och den offentlighet som måste legitimera det politiska förslaget.

Utgångspunkten i denna studie är att synliggöra om jämställdhetsperspektivet i förhållande till det politiska styrets sammansättning skulle kunna antas vara en påverkansfaktor när det kommer till det politiska styrets legitimitet. Studien utgår ifrån tidigare forskning och teorier kring jämställdhetsfaktorns påverkan på politisk legitimitet så väl som organisationers överlevnad, vikten av igenkänning och förutsättningar för att förstå enskildas behov och intressen. För att uppfylla studiens syfte och undersöka om dagens politiska jämställdhet både korrelerar med legitimiteten och kanske till och med kan antas påverka utfallet har det genom det teoretiska underlaget tagits fram 3 hypoteser. Hypoteser som anger riktning på relationen mellan jämställhet och legitimitet genom att identifiera indikatorer för det senare samt testa dessa med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Av resultatet att döma syntes relationer existera i enlighet med det teoretiska underlaget men att anta att jämställdhet spelar någon faktiskt roll och kanske till och med påverkar nivån av legitimitet går inte att säga. De genomförda analyserna visade att den överblicksbild av relationen mellan jämställdhet och politisk legitimitet som syns under början på 2000-talet inte säger mer än att det finns en relation fenomen mellan idag. Och att det på grund av studiens begränsningar inte går att utläsa om den ena faktorn påverkan den andra. För att dra sådana slutsatser krävs en mer omfattande longitudinell studie som även tar hänsyn till de förändrade synsätten på jämställdhet över tid. / The starting point of this study is to make visible whether the gender perspective in relation to the composition of political governance could be assumed to be an influencing factor when it comes to its legitimacy. The study is based on previous research and theories about the gender equality factor's impact on political legitimacy as well as the survival of organizations, the importance of recognition and the conditions for understanding individuals' needs and interests. To fulfill the purpose of the study and investigate whether today's political gender equality both correlates with legitimacy and perhaps even can be assumed to affect the outcome, 3 hypotheses have been developed through the theoretical basis. Hypotheses that indicate the direction of the relationship between equality and legitimacy by identifying indicators for the latter and testing these using correlation and regression analyses. Judging from the result, relations appeared to exist in accordance with the theoretical material, but to assume that equality plays any actual role and perhaps even affects the level of legitimacy cannot be said. The analyses carried out showed that the overview of the relationship between gender equality and political legitimacy that is visible in the early 2000s says nothing more than that there is a relationship between them today. And that due to the study's limitations it is not possible to determine whether one factor affects the other. To draw such conclusions, a more comprehensive longitudinal study is required that also considers the changing views on gender equality over time. / <p>2022-06-14</p>

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

This is a study of how knowledge producing actors, like professors of economics, ecological economics and investigators at public institutions, portray the monetary system in general and fractional reserve banking specifically. The methodology of Political Discourse Analysis, with focus on argumentation and legitimisation, is used to identify and compare how different actors portray the monetary system. The outcome shows that there exist competing knowledge discourses that are diametrically different in how they define keywords and describe the relation between the monetary system, societal power relations and environmental impact. Some important concepts under academic debate include the origin of money, which actor (the state or commercial banks) controls the money supply and seigniorage (money issuer’s revenue), if private banks really are intermediaries and multiply central bank money, and if interest-bearing money is a cause of socioecological unsustainability. By critically analysing the moral norms within knowledge discourses that otherwise might be naturalised as portraying ‘facts’ or ‘truth’, this thesis helps identify needs for further research – especially regarding how the financial system can be better adapted for socioecological sustainability.