För att lösa brott behöver polisen en stor hjälp av omgivningen, men vad händer när ingen vågar prata med poliser, brott förblir olösta och brottsoffret inte skipas rättvisa. Följande studie har genom fem kvalitativa djupintervjuer undersökt vad som påverkar viljan att samarbeta med polisen bland boende i Seved i Malmö. Studien undersöker hur otrygghet, media och andra faktorer påverkar individernas benägenhet att samarbeta med poliser. Svaren var för det mesta samstämmiga och respondenterna upplevde att rädsla för Malmös kriminella nätverk, gärningsmannens vänner och oro för sin familj, var de primära orsakerna till varför de avstått från att samarbeta. Respondenterna belyste även vikten av en individs polisupplevelse som en direkt och indirekt effekt på deras benägenhet att samarbeta. En framträdande diskussion bland samtliga deltagare var Malmös narkotikahandeln, vilket förklarades som roten till nästan alla problem av samtliga deltagare. Slutligen diskuteras åtgärder av respondenterna. Det fanns en enighet som styrker vikten av långsiktiga lösningar före kortsiktiga. Deltagarna var eniga att polisens fokus bör vara på ungdomar och skärpningar av de svenska lagarna, synnerligt vapenlagen / To solve crimes the police needs big help from the society. But what happens when nobody dares to talk, the crimes remains unsolved and the victims doesn’t get any justice? This following paper has examined the experiences and thoughts of five individuals living in Seved, through qualitative, in-depth interviews. The study examines how insecurity, media and other factors effects the individuals willingness to cooperate with the police. The answers were mostly consistent and respondents felt that fear of the criminal networks in Malmö, the perpetrator's friends and feeling concerned for their family, were the primary reasons why they refused to cooperate. Respondents also highlighted the importance of an individual's police experience as a direct and an indirect effect on their propensity to cooperate with the police. A prominent discussion among all participants was the need to focus on drug trafficking in Malmö. Drug trafficing was explained as the root of almost all the problems in Malmö by all of the participants. At the end the respondents discussed which measurements needs to be taken in to action by the police and the Swedish government. There was an consistency among the answers that amplifies the importance of long-term solutions before short-term, with a strong focus on stopping young people early and toughening the Swedish laws, in particular the law of arms

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning undersöka om närvaron av poliser har någon påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott bland studenter på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. En enkätundersökning med hjälp av bilder i trygga respektive otrygga miljöer med respektive utan polisnärvaro har genomförts bland 114 studenter. Resultatet visar bland annat att polisnärvaro påverkar den upplevda tryggheten positivt i redan otrygga miljöer, medan den i redan trygga miljöer påverkar den upplevda tryggheten negativt. Vidare bidrar fotpatrullerande poliser till en högre upplevd trygghet och lägre upplevd risk att utsättas för brott än vad bilpatrullering gör. Studien fann skillnader bland individer med olika kön men inte bland individer med t.ex. olika ålder eller bakgrund. / This study aims to examine whether the presence of the police has an impact on the perceived fear of crime and the perceived risk of being subjected to crimes among students at the faculty of Health and society at Malmö University, using quantitative questionnaires. A survey of images in safe and unsafe environments with or without police has been conducted among 114 students. The results show, among other things, that police staff have a positive impact on the perceived fear of crime in already unsafe environments, while in already safe environments they have a negative impact on the perceived fear of crime. In addition, foot patrol policemen contribute to a higher perceived safety and lower perceived risk of crime than car patrol. The study found differences among individuals with different sexes but not among people with e.g. different age or background.

Studiens syfte var att undersöka otryggheten hos Trelleborgs kommuns kvinnor och undersöka samvariationen mellan otrygghet i offentliga miljöer och kvalitet på deras sociala nätverk. Syftet var även att undersöka vad som låg till grund för kvinnornas oro samt vilka brottstyper de var mest rädda att utsättas för. Antagandet var att kvinnor med ett starkare socialt nätverk upplevde en lägre otrygghet. I begreppet socialt nätverk inkluderades frekvensen av kontakt samt vilket stöd deras privata relationer genererade. Empirin samlades in i centrala Trelleborg och 100 kvinnor deltog, kvinnorna var mellan 20 och 87 år. Datan analyserades statistiskt främst genom jämförelser mellan medelvärden men även genom regressionsanalyser och korstabuleringar. Resultatet visar att de kvinnor som erhöll stöd från sitt nätverk hade en signifikant lägre otrygghet än de som inte erhöll stöd. Inga tydliga samband fanns mellan storleken på nätverken- eller vilka relationer de hade till sina kontakter. Orsaken till oron hos flest kvinnor och även till majoriteten av de mest otrygga var att brottsligheten var hög i Trelleborg och det brott som flest kvinnor oroade sig att utsättas för var rån. / The aim of this study was to examine women’s fear of crime in Trelleborg and the relationship between women’s fear of crime in public places and the quality of their individual social networks. The hypothesis was that women with a better quality of their network will have lower feelings of fear of crime. The aim was also to study the sources to their fear and which crime they feared most. In the term social network women’s frequency of contact and which support their relations generated was tested. Survey data was collected from 100 women, aged 20 to 87 years in Trelleborg city. The empirical data was statistically analyzed through crosstabulations, Anova, t-test and simple linear regressions. The results show that the largest correlation between less fear of crime and the social network was connected to which support the women received through their network. No strong support was found for the importance of the numbers in the network or which kind of relation women with less fear had to their contacts. The most common source to fear was the knowledge of high crime rates and the crime that most women feared was to be robbed.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar av anknytning och trygghet vid introduktion av barn mellan 1–2 år samt att skapa en förståelse för om olika introduktionsmodeller kan påverka deras uppfattningar. Det finns huvudsakligen två introduktionsmodeller som är de mest vanliga i Sverige, föräldraaktiv- och traditionell introduktion. De två modellernas utformning skiljer sig åt vilket visar på vikten av att bidra med kunskap om vilken betydelse anknytning och trygghet har för de yngsta barnen vid introduktion. Studien utgår från anknytningsteorin (Bowlby, 1982) som teoretisk bakgrund samt med dess centrala begrepp som anknytning, inre arbetsmodeller, trygghet, trygg bas och säker hamn samt anknytningsmönster. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod utifrån en fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som forskningsredskap. Sex förskollärare har intervjuats där alla har erfarenhet av de båda introduktionsmodellerna men besitter olika långa arbetslivserfarenheter inom förskola. Analysen av den insamlade empirin grundar i anknytningsteorins centrala begrepp för att kunna urskilja en variation i förskollärarnas uppfattningar kring anknytning och trygghet. I studiens resultat framställs förskollärarnas uppfattningar av hur anknytning och trygghet visas i barns beteenden, vilka hinder som kan påverka introduktionen samt vilka strategier som används för att skapa anknytning och trygghet vid introduktion. Förskollärarna lyfter även fram deras olika uppfattningar av de två introduktionsmodellerna som visar på att en utveckling har skett gällande deras utformning. Resultatet visar hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet till att kunna skapa en anknytningsrelation till en pedagog, där det bli värdefullt att barn får möta lyhörda pedagoger som kan tillgodose barnets individuella behov av närhet och trygghet.

Title: "Public safety – The main freedom question of our time? A discourse analysis of the Swedish Moderate Party’s election manifesto 2022" The present study aims to explore the Moderate Party’s (Moderaterna) construction of public safety (trygghet) during the Swedish election campaign 2022. Mainly, the topic of choice is motivated by an interest in how a political party, whose election results were successful, navigated the mediatized politics and approached policy issues particularly important to the voters. The study's specific focus on trygghet is in view of the fact that the word is closely knit to political domains like “law and order”, which to a high extent dominated the political debate during the Swedish election 2022. The purpose of this study was achieved by examining Moderaternas election manifesto for 2022, as it holds the party’s collected ideological viewpoints and simultaneously serves as a primary outlet for media coverage on the political subjects of concern. Particularly we found it interesting to examine how the meaning of trygghet is established in response to insecurity (otrygghet) as its negative counterpart, and how Moderaternas description of the Swedish political and societal conditions in relation to trygghet contributes to shape peoples’ perceptions of their social environment. After initially identifying the political contexts in which trygghet is constructed as especially necessary in the manifesto, the theoretical and methodological framework allowed us to further examine how Moderaterna shapes the idea of trygghet, occasionally even beyond what may be considered the traditional understanding of the word. This study points out how Moderaterna largely motivates societies need for trygghet by pointing out an alleged increased crime rate in Sweden, as well as how the actors which are constructed as threatening to the public safety is consequently constructed as external from the community that is argued for. We claim that Moderaterna implicitly presents the desired community as constituted by a specific set of values, to a high degree associated with their ‘orderly’ politics. The construction of community in opposition to threaths is somewhat problematized, as we highlight how the reproduction of discourses with polarizing characteristics could potentially have adverse implications on societal level. Throughout the analysis, each theme is approached with a methodological perspective which allows us to see how Moderaternas legitimization of their politics in response to the increased need for trygghet, can be seen as a mode of exerting power.

Inledning  I förskolans verksamhet har vi gång på gång observerat de pedagoger som framförallt väljer att se och höra de barn som syns och hörs mest. Här har vi vid upprepade tillfällen sett att tysta barn faller mellan stolarna på grund av pedagogers arbetssätt och därmed varken får möjlighet till delaktighet eller inflytande. Detta blir problematiskt då samspel tillsammans med andra anses vara den mest grundläggande utgångspunkten för att det ska ske enskild utveckling. Därav anser vi att det är viktigt att tysta barn ges möjligheter till att samspela redan i förskolan så att de får likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande.  Syfte  I studien vill vi undersöka hur pedagoger resonerar kring tysta barns utveckling och lärande, vi vill också undersöka arbetet med att stötta tysta barn i förskolans verksamhet.  Metod   För att undersöka detta har vi i studien använt oss av en kvalitativ metod och skriftliga intervjuer/self report. I vår studie har det ingått åtta pedagoger med olika erfarenheter kring tysta barn.  Resultat  Utifrån resultatet i studien kan vi se vilken viktig roll pedagoger har när det kommer till att stötta tysta barn i förskolans verksamhet. Det är också viktigt som pedagog att hindra de konsekvenser som kan uppstå om tysta barn inte får den stöttning de behöver för att utvecklas. Vi kan utifrån vårt resultat se att pedagogernas arbetssätt och synsätt varierar. Några exempel på arbetssätten är att arbeta utifrån grupperingar, bygga trygga relationer, anpassa sin undervisningsform samt bygga upp en miljö som kan gynna tysta barn. Studien kommer också att beröra pedagogers kunskaper och hur de kan påverka tysta barns utveckling.

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.

The aim of our study is to provide a broader understanding of how important the design of the public space is in relation to the safety of the inhabitants. We intend to shed light on the city planners perspective in the planning of redevelopments of two existing districts in Malmö. In other words, the paper examines how city planners in Malmö plan two different areas so that they go from unsafe to safe. We also discuss the definition of the concept of safety and how important the safety of citizens is for residential areas to become attractive. In the study, we investigate this phenomenon by analyzing planning programs over each district. We analyzed a planprogram over Kroksbäck and Holma as well as a planprogram over Amiralsgatan and station Persborg. The choice of these areas was due to the fact that they are two areas that today are perceived as unsafe and vulnerable areas. For this reason, it is appropriate to analyze how the sites are planned to reshape according to the plan programs. To give a broader view of the safety aspect and how the place looks and is experienced today, we also chose to make site analyzes of each place. The site analyzes are intended to give a more personal idea of how the authors experience the site based on the safety aspect. The object of study is used to discuss how design can affect the safety in public spaces. In conclusion, we expect to be able to give a more concrete answer to how the design of the physical environment can affect security with the help and guidance through previous research by authors such as Jane Jacobs (2005).

Sammanfattning  Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom och ca 250 000 människor i Sverige är diagnostiserade med sjukdomen. Hur drabbade personer upplever sjukdomen i vardagslivet är viktigt för att kunna hjälpa dem så mycket som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats är genomförd av 13 resultatartiklar. Resultat: Två kategorier framkom vid analysarbetet, känslomässiga och kroppsliga förändringar. Upplevelser som kunde utläsas i resultatet var hopplöshet, frustration och depression, men också glädje över det friska livet de hunnit leva, trygghet i att ha någon nära och viljan att fortsätta trots begränsningar. Slutsatser: Hjärtsvikt genererar många blandade känslor. Fynden visar att det är viktigt för vården att kunna identifiera utmaningarna med att leva med hjärtsvikt. Detta för att kunna stötta och utbilda de drabbade personerna. Kunskap om symptom är en bemästringsstrategi som skapar trygghet.  Nyckelord: Hjärtsvikt, trygghet och otrygghet, begränsningar, Teori om planerat beteende. / Summary  Title: Peoples experiences of living with heart failure - a literature review.   Background: Heart failure is a public disease and about 250 000 people in Sweden are diagnosed with the disease. How affected people experience the disease in everyday life is important in order to be able to help them as much as possible. Aim: The aim was to describe persons experiences of living with heart failure Method: A qualitative literature review with an inductive approach. 13 articles was used for the result. Result: Two categories emerged during the analysis work, emotional and physical changes. Experiences that could be learned in the result were hopelessness, frustration and depression, but also joy for the healthy life that has been, security in having people close and the will to keep going despite of the limitations. Conclusion: Heart failure generate a lot of mixed feelings. The findings show that it is of great importance for the health care system to be able to recognize the challenges of living with heart failure. This is to be able to support and educate the affected people. Knowledge of the symptoms is a coping strategy that creates security.  Keywords: Heart failure, security and insecurity, limitations, Theory of Planned Behaviour.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet. Det som ligger till grund för upplevelsen av otrygghet är avsaknaden av de ovan nämnda faktorerna. Detta framgår då otryggheten främst infinner sig på kvällen och natten, när det är mörkt och folktomt ute, samt på platser de inte känner till så bra. Det finns många likheter mellan tjejernas och killarnas upplevelse av trygghet, medan skillnaderna i upplevelsen av otrygghet visade sig i större utsträckning. Killarna är främst oroliga inför andra killar i gäng, och tjejerna för sexualiserat våld. Den vanligaste trygghetsfrämjande strategin är undvikande av platser och personer. / Abstract The purpose of this essay is to explore young people's sense of security and insecurity in the public spaces, and what strategies they use to increase the sense of security, through a gender perspective. The study is based on research and theories about security, insecurity, gender and public spaces. Six respondents were contacted through a convenience sample, and semi-structured, qualitative interviews were used. The result shows that the adolescents generally feel secure in the public spaces, particularly in familiar places, in places where they know many people, and during daytime. The most prominent factors underlying the sense of security are knowledge and experience, control and togetherness. The factors underlying the sense of insecurity are the absence of the above mentioned factors. This becomes clear as insecurity mainly arises at night, when it is dark and empty of people outdoors, and in unfamiliar places. There are many similarities between the girls' and the boys' sense of security, but the differences in the experience of insecurity are more widespread. The boys are mainly worried about meeting a group of young men, and the girls about sexual violence. The most common strategy to increase the sense of security is avoidance of places and people.