Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka och analysera hur området Varvsstaden i centrala Malmö utgör en fysisk barriär i stadskränan. Området idag är ett övergivet industriområde. Området idag saknar även tydliga stråk och funktioner. Arbetet ser till att identifiera vilka faktorer som kan skapa en tillgänglig stadsdel genom en hållbar stadsutveckling. Att idientifera vilka faktorer som kan bevara karaktären av området har även varit en central del i arbetet. Genom att ha samlat kunskap genom forskning och statliga styrdokument om hållbar stadsutveckling och kulturbevarande kunde ett gestaltningsförslag utarbetas. Gestatlningsförslaget gick ut på att skapa en tillgänglig stadsdel som omfattar en hållbar stadsutveckling men samtidigt att bevara karaktären av området.

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.