This bachelor's thesis aims to study security from a residential perspective. The study has been carried out using a qualitative method with interviews and walking-along tours, it has a basis in a geographically defined case study of the residential area Kroksbäck. There are many different approaches and methods to improve security in residential areas. This can be done both through physical design, by separating them from public places, and through social initiatives, for example by investing in meeting places and to encourage movement in the area. The results of studies show that there is a strong connection between youth gangs and the physical environment that contributes to the insecurity in the area. It is very clear what needs to change in the area in order to have increased security among the residents and that is improvement of lighting, several activities that contribute to more activity in the area and security walkingalong both in the evening and during the day to get an insight into the problems which are related to safety in the residential area. / Detta kandidatexamensarbete syftar till att studera tryggheten ur ett boendeperspektiv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer och gåtur-vandringar, den har en grund i en geografiskt avgränsad fallstudie av bostadsområdet Kroksbäck. Det finns många olika tillvägagångssätt och metoder för att förbättra säkerheten i bostäder. Detta kan göras både genom fysisk utformning, genom att separera dem från offentliga platser, och genom sociala initiativ, till exempel genom att investera i mötesplatser för att uppmuntra till rörelse i området. Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan ungdomsgängen och den fysiska miljön som bidrar till otryggheten i området. Det är väldigt tydlig på vad som behövs förändra i bostadsområdet för att få en ökad trygghet bland boende och det är förbättring av belysning, flera verksamheter som bidrar till mer aktivitet i områden samt trygghetsvandringar både på kvällstid och dagtid för att få en inblick på vilka problem finns som relateras till tryggheten i bostadsområdet.

Syfte: Att på en övergripande nivå analysera potentiella konflikter som kanuppstå när aktörer arbetar med trygghetslösningar på skilda sätt i ettbostadsområde.Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer ochhar en grund i en fallstudie av Kroksbäck.Teori: Det finns skilda synsätt och metoder för att arbeta mot en ökad trygghet iett bostadsområde. Arbetet kan ske både via en fysisk utformning för attavskilja sig från offentliga rum samt via sociala insatser genomexempelvis satsningar på mötesplatser för att få en ökad rörelse avmänniskor i området.Empiri: MKB arbetar med att öppna upp sitt bostadsområde för att öka denupplevda tryggheten och motverka den sociala grundproblematiken somfinns i området. Brf Kroksbäck har istället valt att avgränsa sig med enfysisk barriär mot den offentliga miljön, för att förhindra obehörigasvistelse på föreningens område. Ett förslag på en fysisk förändring avKroksbäck har lagts fram av Malmö stad.Analys: Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan denfysiska utformningen av Kroksbäck och otrygghet i området.Slutsatser Eftersom aktörerna arbetar med skilda trygghetslösningar och drar åtvarsitt håll, skapas en dragkamp om tryggheten. / Purpose: At a general level, analyze potential conflicts that may arise whenactors work to increase safety in different ways in a residential area.Method: The study was conducted using a qualitative method with interviews andhas a basis in a case study of Kroksbäck.Theory: There are different approaches and methods to work toward greater safetyin a residential area. The work can be done both through physical designto separate themselves from public space as well through socialintervention by, for example, to investments in meeting places in order toget an increased movement of people in the area.Empirical findings: MKB is working with opening up their neighborhood to increase theperceived safety and counteract the basic social problems in the area. BrfKroksbäck has instead chosen to limit themselves to a physical barrieragainst the public environment, to prevent unauthorized people at theirproperty. The city of Malmö has proposed a physical redevelopmentof Kroksbäck.Analysis: The result of the study shows that there is a strong correlation between thephysical design of Kroksbäck and the insecurity in the area.Conclusion: Since the operators are working with various safety solutions andare pulling in opposite directions, this creates a tug of war about the safety.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.

Social sustainability and sustainable communities are strongly linked to the concepts of social cohesion and social capital. Social capital arises through social networks, active citizenship, community volunteerism and taking part in social networks, which may be family, friends or associations. Through a high level of social capital, social cohesion can be fostered in communities. This is the aim of current urban policies, as cities nowadays struggle with high degrees of social segregation, fragmentation and polarisation. In an urban context these problems become visible through deprived neighborhoods, which are physically and socially isolated from the urban core. This phenomenon often goes hand in hand with ethnic segregation. These problems also emerge in Scandinavian cities, like the city of Malmö in southern Sweden. This paper will thus show what kind of policies are undertaken by the municipality to face social exclusion and to support active citizenship in the neighborhoods. This will be demonstrated with the aid of the case of the neighborhoods of Holma and Kroksbäck in the southern fringe of Malmö. In these neighborhoods, dominated by immigrants from the Middle East, former Yugoslavia and Albania, the level of trust is low and social capital is eroded. Ethnic associations thereby play an important role as the voice of local residents in collaboration with the municipality. Some examples of successfully facilitated actions by citizens’ participation in urban development by local residents- and barriers which occur will be analyzed.