Att känna oro för att utsättas för brott beskrivs i tidigare forskning som en företeelse ojämnt fördelad inom Sverige beroende på bostadsort. Utöver detta förklaras det finnas en klyfta mellan gruppers faktiska utsatthet för brott och den oro som finns över att utsättas. Därför syftar denna studie till att undersöka eventuella regionala skillnader i nivåer av oro för brott och huruvida variationerna kvarstår efter att individuella faktorer har undersökts. Detta görs utifrån en kvantitativ ansats. Oro för brott mäts utifrån tre brottstyper: oro att utsättas för rån/misshandel, oro att utsättas för stöld och oro att utsättas för sexualbrott. Studien utgår från två teoretiska ramverk: rutinaktivitetsteorin och risksamhället som teoriområde för att förklara varierande nivåer i oro för brott på områdesnivå och individuell nivå. Datamaterialet som studien baseras på är inhämtat av Brottsförebyggande rådet i den Nationella trygghetsundersökningen 2018. För att uppfylla syftet tillämpas linjär sannolikhetsmodell (LPM) och logistisk regressionsanalys som analysmetoder. Resultat visar att nivåerna av oro för brott tycks prägla storstadsregionerna i störst utsträckning, dock har även större städer högre nivåer än de mindre städerna. Dessutom verkar även oro inför att utsättas för de olika brottstyperna kännetecknas av individuella egenskaper. I diskussionsavsnittet analyseras resultaten utifrån tidigare forskning och teorier, varpå oro att utsättas för brott argumenteras vara sammanlänkat med rutinaktiviteterna i stadskontexter. Vidare förstås de påvisade individuella variationerna kännetecknas av den egna utsattheten för risk givet brottstypen.

Studiens syfte var att undersöka otryggheten hos Trelleborgs kommuns kvinnor och undersöka samvariationen mellan otrygghet i offentliga miljöer och kvalitet på deras sociala nätverk. Syftet var även att undersöka vad som låg till grund för kvinnornas oro samt vilka brottstyper de var mest rädda att utsättas för. Antagandet var att kvinnor med ett starkare socialt nätverk upplevde en lägre otrygghet. I begreppet socialt nätverk inkluderades frekvensen av kontakt samt vilket stöd deras privata relationer genererade. Empirin samlades in i centrala Trelleborg och 100 kvinnor deltog, kvinnorna var mellan 20 och 87 år. Datan analyserades statistiskt främst genom jämförelser mellan medelvärden men även genom regressionsanalyser och korstabuleringar. Resultatet visar att de kvinnor som erhöll stöd från sitt nätverk hade en signifikant lägre otrygghet än de som inte erhöll stöd. Inga tydliga samband fanns mellan storleken på nätverken- eller vilka relationer de hade till sina kontakter. Orsaken till oron hos flest kvinnor och även till majoriteten av de mest otrygga var att brottsligheten var hög i Trelleborg och det brott som flest kvinnor oroade sig att utsättas för var rån. / The aim of this study was to examine women’s fear of crime in Trelleborg and the relationship between women’s fear of crime in public places and the quality of their individual social networks. The hypothesis was that women with a better quality of their network will have lower feelings of fear of crime. The aim was also to study the sources to their fear and which crime they feared most. In the term social network women’s frequency of contact and which support their relations generated was tested. Survey data was collected from 100 women, aged 20 to 87 years in Trelleborg city. The empirical data was statistically analyzed through crosstabulations, Anova, t-test and simple linear regressions. The results show that the largest correlation between less fear of crime and the social network was connected to which support the women received through their network. No strong support was found for the importance of the numbers in the network or which kind of relation women with less fear had to their contacts. The most common source to fear was the knowledge of high crime rates and the crime that most women feared was to be robbed.

Vi har med statistisk analys av datamaterial från Polisen i region Syds trygghetsundersökningar 2015 i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län undersökt hur oro för brott skiljer sig mellan landsbygd och stad och vilka sambandsvariabler som skulle kunna förklara skillnader. Det finns sammanfattningsvis tre viktiga resultat i vår studie: Allmän oro för inbrott är högre på landet än i städerna i region Syd. Detta resultat skiljer sig från tidigare forskning. Allmän oro för våldsbrott och stöld/skadegörelse på fordon samt konkret oro är högre i städerna än på landet, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Vi kan inte med våra sambandsvariabler förklara den högre oron för inbrott på landet. Däremot kan den högre oron för bl.a. våldsbrott och den högre konkreta oron i städerna förklaras av variabeln problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi ser också att variabeln utsatthet för mängdbrott inte kan förklara orosskillnaderna mellan landsbygden och städerna. Vi diskuterar resultaten utifrån teorierna om social desorganisation och risksamhället. Vi frågar oss beträffande resultatet med högre oro för inbrott på landet om det kan finnas outforskade fysiska och sociala problem som besvärar mer på landet än i staden. Våra slutsatser är att allmän oro för bl.a. våldsbrott och konkret oro kan minskas i region Syd genom att arbeta med de fysiska och sociala problem- och ordningsstörningar i bostadsområdena. Vi diskuterar även behovet av ett bredare myndighetssamarbete för att kunna påverka oro för brott. Här påstår vi också att närpolisarbete kan minska oro för brott enligt tidigare forskning och broken windows- teorin trots att detta arbete inte nödvändigtvis sänker brottsligheten. Vi kan inte se att utsatthet för brott påverkar skillnaderna mellan stad och land. Skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och landsbygd i Sverige minskar också enligt tidigare forskning. Det kan vara så att utsattheten inte längre skiljer sig tillräckligt för att påverka orosskillnaderna i region Syd. Den mindre skillnaden i brottsutsatthet mellan stad och land samt den högre oron för inbrott på landet talar sammantaget för negativa sociala förändringar på landsbygden i region Syd.