Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning det finns könsskillnader i upplevd otrygghet och i huruvida män och kvinnor anser att oro för att bli utsatt för brott är en orsak till att dem upplever otrygghet vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. Även potentiella otrygghetskapande faktorer undersöktes i relation till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. I enkäten deltog 129 respondenter mellan 19-33 år (M=23,23, SD=2,80) varav 55,8% (n=72) var kvinnor. Resultaten visade att kvinnor upplevde signifikant mer otrygghet än män och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i vilka som ansåg att oro för att bli utsatt för brott var en orsak till deras upplevda otrygghet. Resultatet visade även att kvinnor ansåg att de potentiella otrygghetsskapande faktorerna mörker, berusade personer, fysisk förmåga att kunna försvara sig samt avsaknad av andra personer var orsaker till att dem upplevde otrygghet och oro för att bli utsatt förbrott i signifikant större utsträckning än män. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera tydliga könsskillnader i vad som bidrar till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. / This study’s aim was to examine to what extent there are sex differences in perceived unsafety and to what extent men and women consider fear of crime as a reason to why they experience unsafety at bus stops in the evenings and at night. The study examined factors of potential unsafety in relation to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evening and night time. A total of 129 respondents age 19 to 33(M=23.23 years, SD=2.80) participated in the survey, 55.8% (n=72) women. The results showed that women experienced significant more unsafety than men. Regarding if men and women consider fear of crimeas a reason to their perceived unsafety there were no significant differences. The results also showed that women considered the factors of potential unsafety; darkness, intoxicated people, physical ability to defend themselves, and the absence of other people, to be reasons for their perceived unsafety and fear of crime to a significantly greater extent than men. The general conclusion is that there are several clear sex differences in what is contributing to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evenings and at night.

Uppsatsen undersöker danska unga arbetstagares känslor kring flexibilitet och trygghet på den danska arbetsmarknaden. Trygghetsbegreppet delas upp, i enlighet med EU:s samt professor Ton Wilthagens definition, i sysselsättningstrygghet samt anställningstrygghet. Bristande anställningstrygghet ger konsekvenser för individer i form av olika typer av osäkerhet och stress inför framtiden. En flexibel arbetsmarknad skapar konkurrens mellan individer samt höga krav på individuell ansträngning i sökandet efter arbete, i en arbetssituation eller gällande utbildning samt personlig utveckling. Danmark har valt att organisera sin arbetsmarknad utifrån tre grundpelare, en flexibel arbetsmarknad, ett socialt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De tre grundpelarna utgör det danska arbetsmarknadskonceptet flexicurity. Arbetstagare på den danska arbetsmarknaden har ett begränsat arbetsrättsligt skydd, exempelvis mot uppsägningar från arbetsgivarens sida. Som en kompensation finns generösa nivåer av ersättning för den som är utan inkomst att nyttja. Den sistkomna pelaren i flexicuritykonceptet är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som har till syfte att anpassa samt återanpassa individer till arbetsmarknaden. Forskningen görs på kvalitativt vis, genom intervjuer med unga danska arbetstagare. Intervjuerna genomförs utifrån skapad semistrukturerad intervjuguide, som grundar sig i flexicuritykonceptets tre grundpelare. Analysprocessen är gjord enligt en tematisk analysmetod, där flexibilitet samt trygghet utgör två huvudteman. De underteman som följer är önskningar, självförtroende samt anställningsbarhet. Respondenterna önskar och värdesätter trygghet, i form av att ha möjlighet att stanna länge på en och samma arbetsplats, i uppsatsen kallad anställningstrygghet. De ser positivt på självvald flexibilitet, och önskar flexibilitet på egna villkor. Vi ser att känslan av anställningsbarhet, ett gott självförtroende samt fackförbudens stöd utgör trygghetsfaktorer på arbetsmarknaden. Generellt ser respondenterna den danska arbetsmarknaden som svårinkomlig för unga arbetstagare med bristande erfarenheter. Resultatet i sin helhet strider mot vad flexicuritykonceptet har till syfte att generera. Vi problematiserar företeelsen att arbetstagare inte ges trygghet från innehållet i flexicuritykonceptet, arbetsmarknadens krav på individers flexibilitet, samt hur en flexibel arbetsmarknad påverkar individen.

Det här självständiga arbetet, som avslutar utbildningen Arkitektur, visualisering ochkommunikation på Malmös universitet, handlar om interaktion mellan människor och utforskarom en omgestaltning av platsen vid Rosengårds station hade kunnat minska polarisering och rasism.Syftet med arbetet har varit att bidra till en bättre förståelse för hur designprinciper somdrivs av konvivialitet kan påverka upplevelsen av att vistas på en plats. Detta undersöks i ettgestaltningsförslag som presenterar hur Rosengårds station kan byggas om för att förstärka den sociala hållbarheten i stadsdelen och sammanföra Rosengård med resten av Malmö.Konvivialitet står för gemenskap och att kunna leva tillsammans. Genom att skapa tillfällen eller samlingsplatser som bidrar till integration, under ett demokratiskt tak, kan vi med tiden minska segregationen och stigmatiseringen i världen. På sådana platser kan fler människor observera andra och lära sig tolerera varandra. Det i sig leder även till att platsen kan upplevas tryggare och härlig att vistas på.Den här studien handlar även om trygghet, och vilka designprinciper som används för attdesigna en trygg plats. Arbetet hävdar att konvivialitet kan skapa ett bättre samhälle, ochförklarar varför det kan vara lämpligare att designa med aspekter av konvivialitet än aspekterav trygghet. Att designprinciper som bygger på en önskan om att etablera konvivialitet skiljersig från designprinciper som drivs av endast att ge förutsättningarna för trygghet presenterasi arbetet. Litteraturstudierna har sammanfattats och undersökts vidare i ett designförslag.Litteraturstudierna har även varit grunden för upplägget av undersökningar och analyser samtintervjuer med viktiga aktörer. Genom observationer, skisser och samtal sammanfattades viktiga synpunkter och aspekter under arbetets gång. Genom att i designförslaget undersöka hur en tillbyggnad av bokaler (en byggnadstyp med plats för lägenheter samt butiker, mat och dryck, verksamheter) kan fler aktiviteter och förbättrad rörelse vid stationen skapas. Designförslaget visar hur vi kan få uppleva stadsrummet tryggare, attraktivare och mer konvivialt. / This independent work, which completes the course Architecture, Visualization and Communication at Malmö University, is about interaction between people and explores whether a redesign of the site at Rosengård station could have reduced polarization and racism.The purpose of the work has been to contribute to a greater understanding of how design principles driven by conviviality can influence the experience of staying in one place. This is being explored in a design proposal that presents how Rosengård's station can be rebuilt to strengthen the social sustainability of the district and to combine Rosengård with the rest of Malmö.Conviviality stands for community and being able to live together. By creating opportunities or gathering places that contribute to integration, under a democratic roof, we can over time reduce segregation and stigmatization in the world. In such places, more people can observe others and learn to tolerate each other. This in itself also means that the place can be felt safer and lovely to stay at.This study also deals with safety, and what design principles are used to design a safe place. The work claims that conviviality can create a greater society, and explains why it may be more appropriate to design with aspects of conviviality than aspects of security. That design principles based on a desire to establish conviviality differ from design principles that are driven by only providing the conditions for security are presented in the work. The literature studies have been summarized and further investigated in a design proposal. Literature studies have also been the basis for the organization of surveys and analyzes as well as interviews with key players. Through observations, sketches and conversations, important views and aspects were summarized during the course of the work. By exploring in the design proposal how an extension of books (a building type with space for apartments as well as shops, food and drink, businesses), more activities and improved movement at the station can be created. The design proposal shows how we can experience the city space safer, more attractive and more convivial.

MÃ¥nga kvinnor känner sig osäkra och otrygga i situationer där de befinner sig själva utanför hemmet och avstÃ¥r frÃ¥n att gÃ¥ ut själva vilket vi anser är ett allvarligt problem. Vi tror att ett hjälpmedel som mobiltelefonen som mÃ¥nga använder och alltid har med sig, är ett bra alternativ till ett säkerhetsverktyg, särskilt när alla funktioner är samlade i en och samma applikation. Syftet med denna studie och rapport är därför att undersöka hur en säkerhetsapplikation kan utformas för att kvinnor i Ã¥ldersspannet 16-30 Ã¥r ska finna ett stöd i en otrygg situation utanför hemmet genom olika säkerhetsfunktioner. Studien bestod av en förstudie, en konceptfas, en bearbetningsfas och en detaljeringsfas. Genom denna process genomfördes användbarhetstester av prototyper som reviderades efter behov. Resultatet blev en hi-fi prototyp som bestÃ¥r av säkerhetsfunktioner som baseras pÃ¥ mÃ¥lgruppens behov och önskemÃ¥l. Svaren frÃ¥n användbarhetstesterna visade att samtliga testpersoner ansÃ¥g att applikationen hade kunnat fÃ¥ dem att känna sig säkrare i en otrygg situation. Slutsatsen som drogs var att den slutgiltiga prototypen kan bidra med ett stöd för unga kvinnor i en otrygg situation utanför hemmet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

How the Swedish criminal justice system deals with sexual crime has been a widely debatedtopic in recent years and the debate uses media as its main stage. State investigations haveexpressed concerns that the way the media portrays the criminal justice system in a negativeway can affect women’s trust in the system. No dramatic effects on women’s trust have beenrecorded but surveys show that a high degree of young Swedish women experiences highlevels of fear of sexual crime. This essay aims to examine if, and in what way the debateregarding how the Swedish criminal justice system handles sexual crime affects women’strust in the system, as well as if the feelings of unsafety are present in women's trust towardsthe justice system. The aim is achieved by answering three main frames of questions; How doyoung women perceive the public debate regarding the Swedish criminal justice system’shandling of sexual crimes? What significance does the public debate have on young women’sfeelings of trust in the justice system? What significance does the public debate have onyoung women’s feeling of unsafety? These questions are answered by utilising establishedtheories of trust and norms, research about medias reporting of crime, research about therelationship between information and trust and feminist theory. Data was collected byconducting interviews with eight young Swedish women where elicitation was utilised usingfour articles debating how the Swedish justice system has handled sexual crime. Byimplementing the forementioned theories and research the answers were analysed with thefollowing results: The public debate was deemed to affect the women’s trust in the Swedishjustice system in a negative way, however a general trust in the system still remained withfeelings of distrust and trust being able to coexist. The feeling of unsafety was present in theway all women regarded trusting in the justice system. This stemmed from a perceivedconception of women being distrusted and questioned in the justice system and in societywhich created feelings of not feeling safe. The fact that trust is not measured in regard tospecific types of crime can invite a feminist critique by hiding gendered feelings of unsafety. / Hur det svenska rättsväsendet hanterar sexualbrott har varit ett mycket debatterat ämne desenaste åren och debatten har en stor närvaro i media. Statliga utredningar har argumenteratför att det negativa sättet som media porträtterar rättsväsendet kan påverka kvinnors tillit förrättssystemet negativt. Ingen dramatisk effekt på kvinnors förtroende har registrerats, menundersökningar visar att en hög grad av unga svenska kvinnor upplever stor otrygghet ioffentliga utrymmen. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse den offentligadebatten har för unga kvinnors tillit till rättsväsendet i relation till hanteringen av sexualbrottsamt vilken betydelse känslor av otrygghet har för tilliten. Detta undersöks genom trefrågeställningar: Hur uppfattar unga kvinnor den offentliga debatten om rättsväsendetshantering av sexualbrott? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors tillit tillrättsväsendet? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors upplevda otrygghet? Dessafrågor besvaras med hjälp av etablerade teorier om tillit och normer, forskning ommedierapportering om brott, forskning om förhållandet mellan information, kunskap och tillitsamt feministisk teori. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med åtta ungasvenska kvinnor där elicitation användes i form utav fyra artiklar som diskuterade hur detsvenska rättsväsendet hanterat sexualbrott. Genom att tillämpa de tidigare nämnda teoriernaoch forskningen analyserades svaren med följande resultat: Den offentliga debatten ansågspåverka kvinnornas tillit till det svenska rättsväsendet på ett negativt sätt, men ett allmäntförtroende för systemet kvarstod fortfarande då känslor av misstro och tillit kundesamexistera. Känslan av otrygghet var närvarande i sättet samtliga kvinnor förhöll sig tillsamt litade på rättsväsendet. Detta härrör från en uppfattning om att kvinnor misstros ochifrågasätts både i rättsväsendet och i samhället vilket skapade känslor av otrygghet. Att tillitinte mäts i relation till specifika typer av brott kan dölja könsrelaterade känslor av otrygghetsom i förlängningen kan påverka kvinnors tillit.

Denna studies syfte är att studera tryggheten i Kristianstad centrum. Detta sker via en webbaserad enkät samt genom en fokusgruppsintervju. Respondenterna och deltagarna är över 18 år och alla rör sig i Kristianstad centrum. Det som undersöks är om, var, när och varför dessa individer är otrygga och om detta skiljer sig mellan grupper av individer över tid och rum. Studien undersöker också vilka konsekvenser otryggheten kan leda till för individen. Resultatet visar att den form av fysisk oordning som påverkar individernas trygghet mest i Kristianstad centrum är dålig belysning. Kvinnor och yngre är över lag de som uppger en högre nivå av otrygghet. Deltagarna i studien är eniga om att kvälls- och nattetid är den tid på dygnet som upplevs mest otrygg. Resultatet visar också att många upplever att ”Tivoliparken, ”Galleria Boulevard” och centralstationen är de mest otrygga platserna i Kristianstad centrum. / The purpose of this paper is to study the fear of crime in Kristianstad city center. This is done by using a web survey and a focus group. The participants are older than 18 years and are spending time in Kristianstad city center. The study examines if, where, when and why people feel unsafe and if differences can be found between groups of individuals over time and space. The aim of this study is also to examine what consequences fear of crime has on an individual level. The results show that the type of physical disorder that effects the fear of crime most in Kristianstad city center is bad lighting. Women and younger participants are in general most fearful. The participants state that evenings and nights are the time of day when fear of crime is the highest. They also state that the areas with the highest level of fear of crime are “Tivoliparken”, “Galleria Boulevard” and the “Central station”.

<p>Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går.</p> / <p>Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how <em>working life</em> and <em>private sphere</em> are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger & Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.</p>

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger &amp; Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går. / Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how working life and private sphere are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger &amp; Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.