During the year 2014, Artex AB has worked to launch a new product whose function is to locally purify the air. The product is a headboard and its purpose is to give the user clean air while sleeping. The air purifier has different speeds and it`s up to the user to choose which effect that will be on. To get the best experience of the product as possible, the air purifier shall be controlled by a mobile application. In that way the user can increase and decrease the fan speed, even when the user not is home. The authors´ task in this project has been to develop the mobile application. Prior to the work the authors asked themselves how to maximize the usability in the app and made up these short questions. What function shall the app have? What design shall the app have? And which information shall the user get from the indoor and outdoor air quality in the app? To answer this questions the authors conducted three market analyzes. Two of them involved telephone interviews and email contact with app developers and sensor companies. This contributed to knowledge about how the app should be designed and what factors that are possible and necessary to show in the app. The third analysis contained a competitor analysis. In total, 82 apps were analyzed in the category: weather and control of units. Furthermore the authors analyzed 40 apps from the top list of Google Play and 38 apps from App Store´s top list. The development process has been done by industrial design methods and product development tools. When the authors knew which qualification the app should have, and got a wide overview of app designs they started hand sketch. The sketches was thereafter changed and rebuilt to overall concepts that finally was illustrated and refined in Photoshop. After a usability test the authors could make the final changes in the design and function to finalize the complete result. The final result was an app with six different faces. The faces are called; Sign In, Homepage, Headboard, Indoor, Outdoor and Settings. These faces show and help the user to use all the features in the app. In the app, the user can manage the fan speed and see all the readings for Indoor and Outdoor air quality. If there is any questions the user can push the “help button”, then instructions will appear on how the face works. / Under året 2014 har Artex AB arbetat med att lansera en ny produkt med funktion att rena luften lokalt. Produkten är en sänggavel där användaren skall få tillgång till ren luft under sömn. Luftrenaren har olika hastigheter och det är användaren själv som avgör vilken effekt som skall användas. För att användaren skall få en så bra användning av produkten som möjligt bör den kunna styras med en mobilapplikation. På så vis kan användaren öka och minska fläkthastigheten på luftrenaren, även när hen inte är hemma. Författarnas uppgift i detta projekt har varit att just utforma mobilapplikationen. Inför arbetet ställde sig författarna frågan; Vad gör att användarvänligheten i en app är maximal? genom några kortare frågor: Vilka funktioner skall appen ha? Vilken design skall appen ha och Vilken data är relevant från inomhus- och utomhusmiljön som bör visas i appen? För att kunna besvara dessa frågor utförde författarna tre marknadsanalyser. Två av dessa bestod av telefonintervjuer och mejlkontakt med apputvecklare och sensorföretag. Detta bidrog till en kunskap om hur appen skulle utformas samt vilka faktorer som är möjliga och nödvändiga att visa i appen. Den tredje marknadsanalysen bestod av en konkurrentundersökning. Totalt analyserades 82 appar inom kategorin väder och styrning av enheter. Ytterligare 40 appar på Google Play´s topplista undersöktes och 38 appar på App Stores topplista. Utvecklingsprocessen har skett med hjälp av industridesignmetoder och produktutvecklingsverktyg. När författarna visste vilka egenskaper appen bör innehålla, och fått en stor översikt över app designer från konkurrentanalysen började de hand skissa. Skisserna gjordes därefter om till helhets koncept som till sist illustrerades och finjusterades i Photoshop. Efter en användarvänlighets test kunde författarna göra de sista ändringarna i appens design och funktion för att fullborda det kompletta resultatet. Resultatet blev en app med sex olika sidor; Login, Start, Sänggavel, Inomhus, Utomhus och Inställningar. I appen kan användaren reglera fläkthastigheten, se mätvärden för inomhusluftkvaliteteten samt mätvärden för utomhusluftkvaliteten. Det finns en tydlig ”hjälp-knapp” där användaren får instruktioner om hur de olika delarna fungerar om något är otydligt.

<p>Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband.</p><p>I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för.</p><p>Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept.</p><p>Projektet har resulterat i <em>Ideawalk</em>-<em> en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, </em>en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen <em>Tankepromenad</em>. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.<em> </em>I och med att det är en mobilapplikation når den ut till en stor marknad, är prisvärd och blir portabel.</p><p><em>Ideawalk</em> är konstruerad för att tilltala den enskilda individen samtidigt som den kan användas i utbildningssyfte inom skol- och företagsvärlden.</p><p>På företag finns det inte alltid tidsresurser till att aktivt jobba med kreativitet och öva upp det kreativa tänkandet.<em> Ideawalk </em>har flera fördelar som möjliggör att produkten kommer in på företag. Framförallt är det ett verktyg som stödjer framtagandet av unika idéer, det övar upp idémässigt flöde och skapar nya tankemönster. <em>Ideawalk</em> är även ett motionsredskap som erbjuder användaren nya promenadvägar för att möjliggöra nya intryck. Stegräknaren har länge varit ett verktyg för att få anställda att röra mer på sig, på liknande sätt kan <em>Ideawalk</em> användas som både tränar hjärnan och kroppen samtidigt.</p><p>Slutsatsen dras till att <em>Ideawalk </em>är en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet.</p>

Medvetenheten att det krävs kreativitet för att nå framgång är idag stor. Trotts medvetenheten har företag svårt med implementeringen av kreativitet på daglig basis och få jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tänkande. Kreativitet kräver kontinuerligt jobb med det kreativa tänkandet, träning krävs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ämnesområden och finna samband. I dag finns det kreativa övningar som är framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp växelvis divergent- och konvergent tänkande och generera unika idéer. Problemet är att övningarna används alldeles för sällan, få använder dem av egen fri vilja och att de oftast är primärt konstruerade för att användas i grupp vilket inte alltid finns tillfälle för. Denna rapport visar hur jag, Linn Westanbäck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med målet ett slutgiltigt produktkoncept. Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vägleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. Användandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion. I och med att det är en mobilapplikation når den ut till en stor marknad, är prisvärd och blir portabel. Ideawalk är konstruerad för att tilltala den enskilda individen samtidigt som den kan användas i utbildningssyfte inom skol- och företagsvärlden. På företag finns det inte alltid tidsresurser till att aktivt jobba med kreativitet och öva upp det kreativa tänkandet. Ideawalk har flera fördelar som möjliggör att produkten kommer in på företag. Framförallt är det ett verktyg som stödjer framtagandet av unika idéer, det övar upp idémässigt flöde och skapar nya tankemönster. Ideawalk är även ett motionsredskap som erbjuder användaren nya promenadvägar för att möjliggöra nya intryck. Stegräknaren har länge varit ett verktyg för att få anställda att röra mer på sig, på liknande sätt kan Ideawalk användas som både tränar hjärnan och kroppen samtidigt. Slutsatsen dras till att Ideawalk är en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet.

No description available.

Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister. Av utskickade mail så inkom 206 fullständigt ifyllda enkäter. Analysen av materialet utfördes i SPSS (v20, v22). Data analyserades med ANOVA, Kruskal-Wallis, Chi-2 och t-tester där signifikansnivån fastslogs vid p=0,05.Resultat: Nio av tio svenska dietisterna ställde sig positiva till att rekommendera mobilapplikationer. Det fanns inga skillnader mellan ålder och viljan att rekommendera en mobilapplikation. Där fanns dock en skillnad mellan arbetsplatser och viljan att rekommendera mobilapplikationer -arbetande på sjukhus och vårdcentraler var mer villiga att rekommendera mobilapplikationer jämfört med kommunanställda (p=0,02). Majoriteten av dietisterna ansåg att de kunde rekommendera mobilapplikationer om de testat den själv, eller om DRF rekommenderar den.Slutsats: Dietisterna i studien visade stort intresse av att vilja rekommendera mobilapplikationer till patienter för hjälp till egenvård. DRF kan göra en insats för att hjälpa dietisterna bli säkrare på att rekommendera denna typ av hjälpmedel genom att granska de mobilapplikationer som finns idag. Det behövs riktade studier mot specifika patientgrupper, och dietister verksamma med dessa grupper, för att ta reda på hur en mobilapplikation skulle kunna utformas för största användbarhet för patienten.

Det är första gången som Triona AB gör om en webbapplikation till en Androidapplikation och således saknas det information och dokumentation för hur det skall göras, det vill säga en plattformsmigrering.Vi gjorde i detta projekt om en webbaserad cykelreseplanerare till en androidapplikation och med utgångspunkt från de erfarenheter vi fick utifrån den tog vi fram en arbetsgång för plattformsbyte från en webbapplikation till en mobilapplikation.Den teoretiska grunden för projektet lades genom litteraturstudier samt intervjuer. Dessa la grunden för det preliminära förslaget för arbetsgång som skulle komma att testas hos Triona AB. Att genomföra en plattformsmigrering hos Triona AB vilket innebar att vi gjorde om deras webbapplikation till en androidapplikation gav oss vår empiriska grund. Efter att ha testat det preliminära förslaget på arbetsgång hos Triona kunde vi modifiera samt verifiera den.Vi skulle i efterhand försökt utvidga vår intervju-del med fler personer men detta var tyvärr inte möjligt vid genomförandet på grund utav av bristande intresse att delta från olika företags sida.

Titel: Vägen till bankens mobilapp – En studie i storbankernas implementeringsarbete Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil självbetjäningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förståelse för hur organisationer arbetar med att implementera SST.   Frågeställning: Hur har implementeringsmoment använts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är någon eller några av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet än andra?   Metod: Studien är baserad på vetenskaplig teori inom fältet för marknadsföring. Det teoretiska materialet består av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST. Genom att utgå från studiens syfte var det lämpligt att använda en kvalitativ metod. Studiens empiriska undersökning utgjordes av en fallstudie. Där intervjuades 10 stycken tjänstemän från tre av Sveriges storbanker. Genom att observera utfallet från intervjuerna erhölls nyckelord. Förekomsten av dessa nyckelord har sedan analyserats för att finna mönster i respondenternas svar.   Resultat och Slutsats: Studien finner sju delmoment som är överförbara till implementeringsarbetet hos de banker som studerats. Studien kan inte visa huruvida någon eller några av momenten ska vara mer framträdande än andra i implementeringsarbetet. Slutligen visar studien en bild av hur de sju momenten för implementering av SST används hos tre av storbankerna på den svenska marknaden.   Bidrag: Studien bidrar till forskningsområden inom SST genom att visa hur moment i implementeringsarbetet används av en organisation. För verksamheter och dess ledning bidrar studien till att visa hur implementeringsmomenten hanteras hos tre av de största bankerna inom den svenska marknaden. Studien bidrar även till att visa hur SST kan utgöra ett verktyg till att möta kunder i en flerkanalslösning.   Begränsningar och förslag till framtida forskning: Att studien innefattar intervjuer hos 10 stycken respondenter kan påverka dess generaliserbarhet. Resultatet förväntas därför inte generaliseras till enskilda banker utan snarare bidra med en bild av bankers sätt att implementera SST. Vidare är studiens mönster nödvändigtvis inte överensstämmande med bankernas hela implementeringsarbete. Detta då vissa nyckelord kan användas trots att de inte innefattats i intervjuerna. Till fortsatt forskning rekommenderas att studera samma fenomen men mot verksamheter i andra branscher. Detta för att se huruvida implementerings-momenten även är applicerbara mot deras marknad. Ett ytterligare intressant ämne kan vara att undersöka hur kunder ser på implementeringsmomenten. Detta för att se om vissa moment anses mer viktiga för kundens adoption av SST.

<p>Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.</p><p>Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.</p><p>Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.</p><p>Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp för en IT-baserad mobilapplikation för reseledare på resebolaget Rollin’Snow AB. Prototypen har tagits fram med hjälp av en användarstudie som följts upp med en utvärdering.</p><p>En användarstudie görs för att systemet ska vara användarvänligt för användaren så att denne kan på ett effektivt och tillfredställande sätt utföra specifika uppgifter. Vår användarstudie bestod av intervjuer med reseledare från Rollin’Snow. Vi genomförde även en PACT-analys där vi gick behandlade de fyra elementen: människa, aktivitet, sammanhang och teknik. Sedan gick vi genom 12 designprinciper som ofta används vid framtagande av interaktiva system. Slutligen tittade vi på vilken plattform som passar sig bäst för vårt system.</p><p>Efter användarstudien togs en första prototyp fram som sedan utvärderades med heuristisk utvärdering där flertalet fel hittades och åtgärdades till den andra prototypen. Denne utvärderades av fem reseledare från Rollin’Snow med ”tänk högt”-metoden och deras åsikter och problem som framkom bidrog till den slutgiltiga prototypen.</p><p>Vårt resultat visade att en väl genomförd användarstudie bidrar till att ISO-normen för användbarhet kan uppnås. Vi kom även fram till att genom att kombinera olika sorters utvärderingsmetoder kunde vi finna olika typer av fel i prototypen. Dock tyckte vi inte alltid att teorin stämde bland annat visade det sig bättre att göra användartester direkt på datorn jämfört med att ha papperslappar så som teorin rekommenderar.</p>

Kognitiva nedsättningar drabbar individens förmåga att ta emot, bearbeta och integrera information i hjärnan. Detta leder till försämrade möjligheter i vardagen. Flera studier har visat att kognitiva hjälpmedel kan göra livet enklare för drabbade individer. Däremot finns det fortfarande ett behov av vidareutveckling. Målet med studien var att initialt undersöka vardagen för personer med kognitiva nedsättningar, för att sedan utveckla en mobilapplikation som ämnade stödja identifierade problemområden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 3 deltagare som arbetade som personal på ett boende och en dagverksamhet. Här framkom vilka problem kognitiva nedsättningar leder till, hur befintliga hjälpmedel används och bör förbättras, samt användningsområden och attityder kring mobiltelefoner och surfplattor. Den utvecklade applikationen stödjer utförandet av aktiviteter genom att erbjuda steg för steg-instruktioner av vardagssysslor och arbetsuppgifter. Studiens metod, brister med applikationen, samt möjligheter till vidareutveckling diskuteras.