The modern labour market is undergoing rapid change. Much of the change can be traced from the internationalization that the EU has brought forth which demands that companies can adapt to international competition to a higher degree than ever before. The most common strategy to do this is to utilize various flexibility strategies. In Sweden new legislation has been implemented in the national (1982:80) Employment protection act. The new regulation allows employers to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work. This must now be done in accordance with the rules of priority and the affected worker has gained the right to an adjustment period.  The regulation that allows employers to adjust workers' employment rate is ultimately a way for the employer to achieve flexibility, often it is argued, at the expense of the workers security in their employment. To combat this trade-off where flexibility means less security the EU has come up with a strategy for a more comprehensive approach where “the aim is for workers to exchange traditional security in the job for security in the market [...]”. This strategy is called flexicurity.  The purpose of this paper is to study how the Swedish lawmakers have chosen to balance the employers need for flexibility against the workers need for safety. This has been done, mainly, through the use of socio-legal method combined with various theories. We have studied how different factors, that aim to improve the workers' security, can be used to combat the negative effects of employers' right to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work.  Our findings indicate that women and young employees in particular are affected by the implementation of flexibility strategies with intention to alter the employment rate. And that there's an inherent economic risk that transfers from the employer to the employee.

Uppsatsen undersöker danska unga arbetstagares känslor kring flexibilitet och trygghet på den danska arbetsmarknaden. Trygghetsbegreppet delas upp, i enlighet med EU:s samt professor Ton Wilthagens definition, i sysselsättningstrygghet samt anställningstrygghet. Bristande anställningstrygghet ger konsekvenser för individer i form av olika typer av osäkerhet och stress inför framtiden. En flexibel arbetsmarknad skapar konkurrens mellan individer samt höga krav på individuell ansträngning i sökandet efter arbete, i en arbetssituation eller gällande utbildning samt personlig utveckling. Danmark har valt att organisera sin arbetsmarknad utifrån tre grundpelare, en flexibel arbetsmarknad, ett socialt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De tre grundpelarna utgör det danska arbetsmarknadskonceptet flexicurity. Arbetstagare på den danska arbetsmarknaden har ett begränsat arbetsrättsligt skydd, exempelvis mot uppsägningar från arbetsgivarens sida. Som en kompensation finns generösa nivåer av ersättning för den som är utan inkomst att nyttja. Den sistkomna pelaren i flexicuritykonceptet är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som har till syfte att anpassa samt återanpassa individer till arbetsmarknaden. Forskningen görs på kvalitativt vis, genom intervjuer med unga danska arbetstagare. Intervjuerna genomförs utifrån skapad semistrukturerad intervjuguide, som grundar sig i flexicuritykonceptets tre grundpelare. Analysprocessen är gjord enligt en tematisk analysmetod, där flexibilitet samt trygghet utgör två huvudteman. De underteman som följer är önskningar, självförtroende samt anställningsbarhet. Respondenterna önskar och värdesätter trygghet, i form av att ha möjlighet att stanna länge på en och samma arbetsplats, i uppsatsen kallad anställningstrygghet. De ser positivt på självvald flexibilitet, och önskar flexibilitet på egna villkor. Vi ser att känslan av anställningsbarhet, ett gott självförtroende samt fackförbudens stöd utgör trygghetsfaktorer på arbetsmarknaden. Generellt ser respondenterna den danska arbetsmarknaden som svårinkomlig för unga arbetstagare med bristande erfarenheter. Resultatet i sin helhet strider mot vad flexicuritykonceptet har till syfte att generera. Vi problematiserar företeelsen att arbetstagare inte ges trygghet från innehållet i flexicuritykonceptet, arbetsmarknadens krav på individers flexibilitet, samt hur en flexibel arbetsmarknad påverkar individen.