<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.

Denna uppsats syftar till att undersöka platsens betydelse för arbete med kvinnors deltagande i offentliga rum i stadsdelen Vårberg; vilka strategier som studiens urval av verksamheter använ-der samt vilka värden som verksamheterna arbetar utifrån. Urvalet består av totalt åtta stycken respondenter: en privatperson samt sju stycken representerar från sex stycken olika verksam-heter. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som forskningsmetod. Empirin har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys.Studiens resultat har analyserats genom tidigare forskning kring trygghetsskapande arbete istorstäder, samt genom teorier om social exkludering, intersektionalitet samt förtroende ochtillit. Resultatet visar att fördomar om platsen bidrar till social exkludering, samt att kvinnor haren särskilt utsatt position i Vårberg. Kvinnor är både en målgrupp och verktyg för såväl socialinkludering som trygghetsskapande arbete i stadsdelen. Den sociala inkluderingen syftar delstill kvinnors deltagande i offentliga rum, dels till kunskapshöjande och sociala aktiviteter fördeltagande i en mer abstrakt samhällsgemenskap, exempelvis arbetsliv och sociala nätverk. / The aim for this study is to investigate the significance of location as well as which strategies and values the organizations used in the study strive for in relation to women’s participation inpublic spaces in the district of Vårberg. The sample consists of a total of eight respondents: one individual and seven representatives from six different organizations. The study has a qualitative approach with case study as a research method. The empirical data has been collected through semi-structured one-on-one interviews and analyzed using a thematic analysis. The study's results have been analyzed through previous research on safer cities as well as sociological theories of social exclusion, intersectionality and trust. The results show that prejudices surrounding the place contribute to social exclusion, and that women have a particularly vulnerable position in Vårberg. Women are both a target group and a tool for both increasing general social inclusion as well as safety-work in the district. The work of social inclusion seeks to affect women’s participation in public spaces and to broaden their participation in a more ab-stract social community.

Öppen droghandel har sedan tidigare varit ett känt problem globalt och under senare år har det även börjat att uppmärksammas i Sverige. Den öppna droghandeln tenderar att återfinnas i områden som klassas som särskilt utsatta, där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en stor inverkan på området. Syftet med studien har varit att kartlägga förekomsten av öppen droghandel i bostadsområdet Gullviksborg i Malmö. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts intervjuer med relevanta aktörer i området och deras svar har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultaten från studien visar att Gullviksborg har problem med öppen droghandel och att det främst är ungdomsgäng som står för försäljningen. Merparten av ungdomarna som är involverade i droghandeln bor även i området. Det har visat sig att försäljarna ofta rör sig nära sina bostäder för att snabbt kunna söka skydd om det uppstår en risk att bli upptäckt. Fortsättningsvis har det visat sig finnas flera platser där det frekvent förekommer öppen droghandel i området, däribland i parken och i vändplatserna. Dessa platser används flitigt då det är lätt för såväl köpare som säljare att ta sig dit och det går snabbt att köra därifrån. Vidare finns det mycket buskage och växtlighet i parken där det går att gömma sig men även gömma narkotika. Resultaten från studien har sedermera använts för att ta fram åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen har utformats med hjälp av Panda modellen och checklistan VIPER. Det främsta åtgärdsförslaget som ges är samverkan mellan olika aktörer. Problematiken i Gullviksborg är komplex och det krävs således att aktörer såsom polisen, fastighetsägare, Malmö stad samt andra aktörer av betydelse samarbetar för att önskat resultat skall uppnås. / Open drug markets has previously been a global problem and in recent years it has also begun to receive some attention in Sweden. Open drug markets tend to be found in areas classified as particularly vulnerable, where the socio-economic status is low and where criminals have a major impact on the area. The purpose of this study has been to locate the occurrence of open drug trade in the residential area Gullviksborg in Malmö. To answer the study's questions, interviews were conducted with relevant actors in the area and their answers were then analyzed with a thematic analysis. The results from the study suggest that open drug trade is a problem in Gullviksborg and that it is mainly juveniles who handle the drug sales. Most of the juveniles involved in the drug trade also live in the area. It has been shown that the sellers often stay close to their homes in order to be able to quickly seek protection if there is a risk of being discovered. Furthermore it has turned out that there are several places where there is frequent open drug trade in the area, including the park and in the turning points of the streets. These places are used extensively as it is easy and quick to leave the place by car. Furthermore there is a lot of shrubbert and vegetation in the park where it is possible to hide but also to hide drugs. The results from the study have been used to produce proposals for actions. The proposals for actions have been designed using the Panda model and the Viper checklist. The main proposed action is collaboration between different actors and agencies. The problem in Gullviksborg is complex and it is thus required that actors such as the police, property owners, the city of Malmö and other important actors work together to achieve the desired results.