Thesis advisor: Donald Fishman / The whistleblower has emerged as a relevant player in today's shifting economic and corporate landscape. Using a critical-historical methodology, this thesis explores the dimensions and boundaries of the concept of the “whistleblower”. The specific case studies of WorldCom, the Madoff Ponzi scheme, and WikiLeaks are examined. The analysis includes an investigation into the shifting role of the whistleblower in society and whether legislative enactments have been able to support society’s need to protect current and future whistleblowers. Finally, this thesis examines the whistleblower's implications for a more ethical future. / Thesis (BA) — Boston College, 2012. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: College Honors Program. / Discipline: Communication Honors Program. / Discipline: Communication.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange undersöka hur Assange framställts i två svenska tidningar 2010-2011. Undersökningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och åtalet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar från de två svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett händelseorienterat urval. Uppsatsen utgår från teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet. Vidare vilar analysen på Dyer och Hall’s teorier om stereotyper samt utgår från Allern och Pollaks teori om medierad skandalisering. Ansatsen är kvalitativ och metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys. Undersökningen visar att det går att utläsa ett förenklat narrativ av Assanges liv, där det finns ett generellt fokus på problematik. Därtill har rapporteringen utvecklats från att 2010 ha beskrivit Assange som ett nomadiskt geni till att 2011 framställa honom som en narcissistisk rockstjärna.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva. Undersökningen visar att det finns en diskrepans mellan språkbruket i de artiklar som publicerats innan 2010 och de som publicerats efter tidpunkten. Det visar sig också vara så att Julian Assange och Wikileaks kopplas samman i större utsträckning före och efter 2010. Den största förändringen i språkvalet är ett större ifrågasättande av trovärdighet och motiv för materialsläpp vad gäller Wikileaks, som går parallellt med en beskrivning av Assange som blir allt mer opersonlig efter 2010. Organisationen fortsätter att vara en källa för DN och TT men i synnerhet deras motiv och trovärdighet ifrågasätts.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter. Det urskiljs ingen tydlig skillnad mellan artiklarna före och efter anklagelserna, dock visar de senare artiklarna en mer kritisk hållning mot Wikileaks.I porträtteringen av Wikileaks är det inte organisationens existens som debatteras utan snarare dess konsekvenser, ageranden och vem som bär det publicistiska ansvaret för det material som läcks.

Researcher conducted a content analysis in order to examine how the media framed Julian Assange after the Ecuadorian government granted him political asylum at their embassy in London on August 16, 2012. Researchers compared 380 English and Spanish language newspaper articles from North America, Europe, Australia/New Zealand, Asia, and Latin America to examine regional differences in the way Assange was framed. This study revealed that generally the tone toward Assange was mostly neutral or positive in all continents. Furthermore, European media gave more attention to Julian Assange than did media from North America or other continents. Exploratory research revealed that English language newspapers placed Julian Assange in headlines more frequently than Spanish language sources. Interestingly, even when Assange’s participation in the publication of secret documents affected many different countries, he was not given page prominence in newspapers.

This thesis deals with the international law institute of diplomatic asylum. Introduction analyzes early history of asylum law, focusing primarily on the period of ancient Greece and Rome, and later on the asylum practice of the Church, which as an influential institution of the medieval world greatly influenced development of asylum law. To be able to put diplomatic asylum in broader context of asylum law, thesis also deals with territorial asylum - classic form of asylum. There is also a marginal consideration on refugee issues. General discussion is followed by the analysis of diplomatic asylum itself. Diplomatic asylum as a Latin American legal particularism is a special form of asylum provided in the premises of diplomatic missions or in other suitable places. Thesis deals mainly with the interpretation of the necessary attributes that shaped diplomatic asylum and analyzes significant codification achievements in Latin America. A milestone in development of diplomatic asylum was the ruling of the International Court of Justice in Asylum case, put forward by Colombia and Peru, after a peruvian revolutionary, Mr. Haya de la Torre, was granted asylum in Colombian embassy in Lima, Peru in 1948. Negative attitude of the Court instigated legislative action of South American republics. During the...