No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.</p>

Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.

No description available.

Föreliggande studie undersöker Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) med utgångspunkt i upprätthållande och konstruktion av olika samspelande kategorier och hur dessa kategorier bidrar till normreproducerande eller normbrytande. Studien tar avstamp i tidigare forskning om förklädnadsromaner, flicksexualitet i ungdomsromaner och studier som berör romanen Pojkarna. Studien utgår från queerteori och analysen är en kvalitativ textanalys. Resultatet av analysen visar att kategorierna kön, sexualitet och ålder konstrueras och upprätthålls genom en heteronormativ förståelse av kön. Det innebär att könen framställs som binära motsatspar. Flickorna och pojkarna beskrivs genomgående med egenskaper som ställs mot varandra och det är tydliga förväntningar på vad som förväntas av dem. Normer reproduceras och bryts med olika mycket genomslag beroende på vilken kategori som avses. Normerna kring kön och sexualitet reproduceras, bortsett från enstaka normbrytande inslag, i enlighet med den heterosexuella matrisen och föreställningen om två binära kön. Gällande kategorin ålder är det genomgående ett tydligt normöverskridande.

Denna uppsats undersöker anföringsverb i fyra populära ungdomsböcker ur ett genusperspektiv, med syftet att identifiera hur dessa upprätthåller eller undergräver traditionella könsroller. Anföringsverben diskuteras utifrån Liljestrands (1983:180) verbkategorier, och sätts i relation till motsatspar som traditionellt beskrivit manlighet och kvinnlighet. Resultatet visar att anföringsverb som tillskrivs manliga respektive kvinnliga karaktärer inte följer de stereotypiska egenskaperna. Kvinnliga karaktärer tillskrivs anföringsverb som kopplas till stereotypiskt manliga egenskaper och vice versa. Vidare visar resultatet att manliga och kvinnliga författare i högre grad beskriver karaktärer av motsatt kön genom paralingvistisk information, samt beskriver karaktärer av samma kön genom verb relaterade till känslor.

This essay treats the subject of how masculinity and its norms are represented in Young Adult literature. This study focuses on Aidan Chambers book The Toll Bridge (1992) that discuss identity development, ideals and sexuality. The purpose of the analysis is to present and put awareness to why it’s important to show different ideals of masculinity in young Adult literature and analyse how Chambers book represent this. Earlier research shows that masculinity is a relative unexplored field, especially where the male characters express themselves outside the ordinary norms. The book-study shows that Chambers work treats norm-critical aspects through the protagonist Jan who has more typical feminine features like being considerate, emotional and unsure about himself. The analysis also shows that the females sometimes are represented a bit stereotyped but in the same time the main female character, Tess, shows a lot of variety in her personality and breaks the norm of whom the other characters might show. Therefore, the book foremost shows individual diversity than stereotyped gender-individuals. / Den här studien syftar till att ge inblick i hur manliga ideal presenteras i ungdomslitteraturen och hur dessa är normbrytande. Boken som analyseras är Aidan Chambers bok Tullbron (1992) som behandlar identitetsutveckling, ideal och sexualitet. Denna analys är enbart ett nedslag bland all den litteratur som existerar för dagens ungdomar och unga vuxna, men den kan ge ett bidrag för att öka förståelsen för vikten av att olika manliga ideal finns presenterade i litteraturen. Analysen visar att Chambers verk behandlar normkritiska perspektiv genom att manligheten närmar sig de mer klassiska kvinnliga idealen där huvudkaraktären Jan är funderande, känslosam och osäker på sig själv. Dock visar analysen även att de kvinnliga karaktärerna emellanåt kan verka stereotyp i vissa delar av berättelsen, men samtidigt finns det en stor bredd på karaktärernas individnivå och samtliga karaktärer är väldigt olika varandra. Därav hamnar den kritik mot de kvinnliga karaktärerna snarare på individ än könsnivå i och med att ingen direkt tydlig distansering finns mellan de olika könen och en mängd diversiteter speglas i detta verk.

Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.

The aim of this Master’s thesis is to examine boys’/young men’s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell’s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The theory helps to analyse forming and change in gender patterns and masculinities. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on the basis of Connell’s four ideal types. The main question is: How is forming of masculine identity illustrated in contemporary youth literature and how does this image position towards conceptions of gender stereotypes? The material comprises eight novels published in Sweden 2005 and 2006. The selection of material is made from the internet source www.boktips.net a cooperation between public libraries in Sweden, coordinated by the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and Västra Götaland Regional Library (Regionbibliotek Västra Götaland). The investigation reveals the complexity and the main characters’ ambivalence in forming of masculinity. Gender stereotypes and discussions occur in the material often in relations to body and appearance. The results distinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as a significant component for forming of masculine identity. / Uppsatsnivå: D