Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.

The aim with this essay is to increase knowledge about female genital mutilation by using stories from circumcised women to shed light on the background of the practice's continuation and its consequences for women's quality of life. Through qualitative interviews with women and a theoretical framework that includes concepts of stigma, back stage/front stage, power, and honor, women's experiences of genital mutilation were examined. The results show that women experienced physical, mental, and social consequences of genital mutilation and that there was a strong cultural and social influence on the decision to perform the procedure. The conclusions are that more research is needed to understand and stop female genital mutilation. To combat the phenomenon, it is suggested that education, information, and societal changes be used to increase awareness of the negative consequences of genital mutilation. / Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning genom att använda könsstympade kvinnors berättelser för att sedan belysa bakgrunden till ingreppets fortlevnad och dess konsekvenser för kvinnornas livskvalitet. Studiens syfte och frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer med kvinnor och en teoretisk referensram som inkluderar begreppen stigma, back stage/front stage, makt och heder samt undersöktes kvinnors erfarenheter av könsstympning. Studiens resultat visar att kvinnorna upplever fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av könsstympning samt att det finns en stark kulturell och social påverkan på beslutet att utföra ingreppet. Slutsatserna är att det behövs mer forskning för att förstå och stoppa kvinnlig könsstympning. För att bekämpa fenomenet föreslås det att man arbetar med utbildning, information och samhällsförändringar för att öka medvetenheten om de negativa konsekvenserna av könsstympning.

Vad har flickorna Anna, Lotta och Timoteij gemensamt? Och vad skiljer dem åt? Hur hon än har sett ut eller agerat har flickan i den svenska flickboken diskuterats och kritiserats. Anna i Väninnorna (1912), Lotta i Festligt, Lotta! (1969) och Timoteij i Kär i kärleken (2011) är alla 16 år gamla och huvudroller i var sin ungdomsroman som kategoriseras som flickbok. Centrala motiv i den traditionella flickboken var ofta utvecklingen från flicka till kvinna, den problematik som cirklar kring kärlek och män, äktenskap, familj och hem. Från att flickboksgenren var lämplig läsning för borgerskapets flickor förkastades den under 1960- och 1970-talet. Flickboken skulle dö. Under 1990-talet fick flickboken upprättelse där nutida flickboksforskare menade att de äldre flickböckerna endast förhöll sig till den dominerande strukturens tillåtna form. Idag är det närmare 50 år sedan begreppet ungdomslitteratur ersatte de båda termerna flick- och pojkbok, men forskare menar att vi i ungdomslitteratur från 2000-talet fortfarande kan se mönster från den äldre flickbokslitteraturen. Vem är då denna kritiserade och diskuterade flickboksgestalt? Vad jag i den här uppsatsen vill undersöka är om det går att utröna några likheter och skillnader i hur flickan beskrivs och konstrueras i tre ungdomsromaner som kategoriseras som flickböcker, även om de är skrivna under olika tidsperioder. Jag är nyfiken på vem flickboksgestalten är och vill därför studera flickan utifrån tre typiska flickboksteman: kropp/kön, relationer och utvecklingen från flicka till kvinna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad skolkuratorer anser kännetecknar “duktiga flickor” på gymnasiet, hur de arbetar med att bemöta gymnasietjejer som uppvisar ”duktig flicka”-syndrom, samt vilka risker de anser finns för dessa tjejer. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer vilka var yrkesverksamma i Mellansverige. Resultatet visade att “duktiga flickor” är en målgrupp som strävar mot att leva upp till både sina och andras förväntningar. Det är en målgrupp som besitter många styrkor och har förmågan att komma långt i livet, men som kan behöva stöttning längs vägen. Resultatet visade även att målgruppen i regel har en låg självkänsla, vilket respondenterna uppgav som det främsta de försöker stärka hos tjejerna. Den största risken för “duktiga flickor” ansåg respondenterna vara psykisk ohälsa, vilket blir en följd av låg självkänsla och att ständigt söka bekräftelse från andra för att känna att man själv duger. / The aim of this qualitative study was to examine features of ”good girls” in high school, which methods that is used in treatment with them and to explore the potential risks they may be facing, all from school counselors point of view. Six semistructured interviews were made with high school counselors employed in central Sweden. The results showed that ”good girls” is a group that strives for fulfillment of both their own and others expectations. They possess many strengths and have the ability to achieve much in life, but is also in need of support to get there. They tend to suffer from poor self-esteem, which is the main thing that the school counselors aim to strenghten in this group. The primary risk for ”good girls” is considered to be mental illness, which is a probable consequence of poor self-esteem and the search for confirmation from others to feel worthy.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex. Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp? Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete. Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde. Flickor i årskurs två använde handuppräckning i störst utsträckning, medan pojkar i årskurs två framför allt använde verbala och fysiska strategier. Däremot var det pojkar som väntade kortast tid vid handuppräckning och flickor som väntade kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Det är en signifikant skillnad i väntetiden mellan handuppräckning och de två övriga strategierna. Till exempel väntar elever i årskurs sex i snitt 71,9 sekunder vid handuppräckning medan de får hjälp efter 4,3 sekunder vid användandet av verbala strategier. I årskurs sex sökte pojkar hjälp och påkallade lärarens uppmärksamhet i större utsträckning än flickor i årskurs sex. Av alla elevgrupper behövde flickor i årskurs sex vänta längst tid på hjälp vid handuppräckning respektive kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Studien har bidragit till ökad förståelse om hjälpsökande i klassrummet. Vi tror att valet av strategi har olika betydelse beroende på om man är pojke eller flicka och att det kan förklara varför både strategier och väntetider skiljer sig dem emellan. Elever i årskurs två och sex har olika förväntningar på sig eftersom de befinner sig i olika kognitiva utvecklingsstadier och det är lätt att anta att deras val av strategi således skiljer sig åt. Vi tror dock att det finns andra förklaringar inom till exempel det sociokulturella perspektivet. / The aim of this study is to examine what strategies are the most efficient when pupils ask for help and seek their teachers’ attention in the classroom. In addition we examine whether these strategies differ between boys and girls and between second and sixth year junior pupils. How do pupils seek teachers’ attention and ask for help in the classroom? For how long do pupils wait for teachers’ help? The empirical study was carried out through observation with a total of 66 observations in second and sixth year junior classrooms. A form with premade categories, based on published scientific reports, was used. Three different strategies of help and attention seeking were noted: raising hands, verbal strategies and physical strategies. Raising hands and verbal strategies were observed during teaching while all of the above were observed during self studies. Over all, girls sought help more frequently than boys. Regarding second year junior classes, girls mainly raised hands, while boys mainly used verbal and physical strategies. Meanwhile, the waiting time for boys was the shortest when raising hands while girls waited the shortest when using verbal and physical strategies. Generally, there is a significant difference in waiting time between raising hands and the two remaining strategies. When raising hands second year junior pupils and sixth year junior pupils wait on average 71,9 seconds and 97,1 seconds respectively, in comparison to verbal strategies where they wait on average 9,5 seconds and 4,3 seconds respectively. Boys in sixth year junior classrooms sought teachers’ attention and asked for help more frequently than girls in sixth year junior classrooms. Over all, girls in sixth year junior classrooms waited the longest and the shortest when raising hands and when using verbal and physical strategies respectively. This study has contributed to increased knowledge regarding help and attention seeking in classrooms. We believe that choices of strategies have varied effect depending on sex, which can explain why strategies and waiting time differ between boys and girls. Since second and sixth year junior pupils experience different levels of pressure based on how far gone they are in the cognitive development progress, it seems like a safe assumption that this is why the use of different strategies varies between age groups. However, we argue that other explanations may be found when looked upon through a socio-cultural perspective.

Detta examensarbete ämnar belysa “duktig flicka”- fenomenet som kommit att bli ett omtalat begrepp som är baserat på den nya moderna samhällsstrukturen. Den nya samhällsstrukturen handlar om att kvinnor förväntas kunna satsa på karriären samtidigt som de fortfarande kopplas till huvudansvaret för hemarbete. Syftet med denna uppsats är att beskriva förekomsten av “duktiga flickor” bland studerande kvinnor på Karlstads universitet. Vi vill fördjupa oss i begreppet “duktig flicka” och förklara hur kvinnor kan kopplas till de egenskaper som ​ associeras med begreppet. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökningsmetod där 60 kvinnor på Karlstads universitet har deltagit i studien. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna kan kopplas till “duktiga flicka”-fenomenet och dess egenskaper. / This master thesis aims to highlight the "good girl" - phenomenon that has become a featured term based on a new modern social structure. The new social structure is about women expected to focus on making a career while still being linked to the main responsibility for homework. The purpose of this study is to describe the presence of "good girls" among student women at Karlstad University. We want to immerse ourselves in the term "good girl" and explain how women can be linked to the attributes associated with the concept. The study is based on a quantitative survey in which 60 women at Karlstad University participated in the study. The result shows that the majority of women can be linked to the "good girl" phenomenon and its characteristics.

Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av sin skolgång, mer specifikt kvinnor som fått ADHD-diagnos senare i livet. Teori: Studien utgår ifrån en kvalitativ och induktiv ansats med KASAM som teoretisk referensram. Metod: Genomförande av studien skedde utifrån semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 22-56 år diagnostiserade med ADHD mellan 18-54 års ålder. Intervjuerna, som spelades in och sedan transkriberades, varade mellan 45 till 60 minuter. Resultat: Resultatet visar att det för respondenterna har varit en utmaning att ta sig igenom grundskolan på grund av funktionsnedsättningen ADHD. Det innebar psykiska pålagringarna av att vara annorlunda, vilket respondenterna bär med sig i livet. Respondenterna upplevde även att skolans kunskapskrav inte var anpassade till deras förmågor, vilket innebar en avsaknad av stöd i skolan och av omgivningen. Diagnostiseringen förde med sig att respondenterna upplevde en lättnad och acceptans. Slutsats: Framtida forskning bör ge en djupare kunskap och förståelse utifrån vad som är unikt hos flickor och kvinnor med ADHD. För att öka förståelse och uppmärksamhet från omgivningen, med hjälp med strategier och stöd för att få så bra förutsättningar som möjligt för att kunna prestera i skolan. Detta skulle kunna minska risken av att drabbas av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt öka känslan av sammanhang. / Purpose: The purpose is to investigate women's experiences of their schooling, more specifically women who received an ADHD diagnosis later in life. Theory: The study is based on a qualitative and inductive approach with KASAM as a theoretical frame of reference. Method: Implementation of the study was based on semi-structured interviews with eight women aged 22-56 diagnosed with ADHD between the ages of 18-54. The interviews, which were recorded and then transcribed, lasted between 45 and 60 minutes. Results: The results show that it has been a challenge for the respondents to get through primary school due to the disability ADHD. It meant the psychological implications of being different, which the respondents carry with them in life. The respondents also felt that the school's knowledge requirements were not adapted to their abilities, which meant a lack of support in the school and in the environment. The diagnosis brought with it that the respondents experienced a sense of relief and acceptance. Conclusion: Future research should provide a deeper knowledge and understanding based on what is unique in girls and women with ADHD. To increase understanding and attention from the environment, with the help of strategies and support to get the best conditions possible to be able to perform in school. This could reduce the risk of suffering from comorbidity in the form of mental illness and addiction problems and increase the feeling of context.

Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.

The aim of this study is to analyze the girl in literature in the children´s book Heinähattu, Vilttitossu ja Rubensin veljekset. The data of this study consist of the illustrations and the text of the picture book. By using new feminist conceptions that were framed through a Nordic girl research collaboration, the description of the girl is examined in the girl book Heinähattu, Vilttitossu ja Rubensin veljekset (Heinähattu, Vilttitossu and the Ruben brothers) written by Tiina and Sinikka Nopola. The study shows that both the traditional good girl Heinähattu and  the badly behaving Vilttitossu are included, but also an interesting description of how both girls brake the stereotypical rules of gender.