Patienter som väntar på hjärttransplantation har en oviss tid framför sig. Det finns ett behov av att utforska patienters upplevelser under denna tid för att sjuksköterskan ska kunna ge optimal omvårdnad. Syftet var att utforska patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation och vilken betydelse sjuksköterskans omvårdnad hade under den perioden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och bearbetades. De kategorier som kom fram i bearbetningen handlade om patientens psykiska, sociala och fysiska aspekter, hur tiden på väntelistan hanterades samt sjuksköterskans omvårdnad. Resultatet visade att väntan på en hjärttransplantation var stressfylld, känslofylld och osäker. Effektiva copingstrategier under väntetiden var positivt tänkande och religiös tro och de negativa var förnekelse och känsloutbrott. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en viktig roll genom att finnas där, stödja och ge information till patienten under väntetiden. Det rekommenderas att sjuksköterskan skulle vara mer tillgänglig för patienterna då kontakten med sjuksköterskan gav patienterna trygghet och underlättade väntetiden. Ytterliggare forskning kring hur informationen påverkar patienten behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge bra omvårdnad. / Patients waiting for a heart transplant has an uncertain time ahead. There is a need to explore these patients’ experiences during this time so that nurses can give optimal care. The purpose was to explore patients’ experiences during the wait for a heart transplant and the meaning of the nurses’ care during this period. The study was conducted as a literature review of 14 scientific papers that was chosen, reviewed and processed. The categories that were found in the process were about the patients’ psychological aspects, social aspects, physiological aspects, how patients coped during this time and nurses’ care. Results showed that the wait for a heart transplant was stressful, emotional and an insecure time. Coping strategies that were effective during the wait was positive thinking and religious believes. The negative ones were denial and getting emotional. Results showed that nurses had an important role in being present, support and give information during the waiting time. It´s recommended that nurses should be more available for patients because the contact gave patients feelings of security and eased the waiting time. More research about how information affects patients is needed to give good nursing care.

In our time we can easily get information about pregnancy from books and magazines of thesubject. Mothers to be can also publish their own diaries at the Internet, so anyone can readabout their personal experience of being pregnant. All this information gives pregnant womenideas of what they can expect to experience during the pregnancy. This made me think aboutwhat kind of image, women in the past, did get from literature that described pregnancy.The purpose of this study was to examine how pregnancy and pregnant women has beendescribed in literature during the period 1940-1980. I have used various kinds of books aboutpregnancy released in: 1943, 1948, 1955, 1965,1969,1972, 1977, 1981. By examining alonger period it would be possible to see changes over time. The method used is closereading, to find answers to the questions put to the text. The questions I have used, are relatedto women's living conditions, and to the pregnancy, both the physical and the psychologicalaspects of it.The result of my study shows that no sudden changes has taken place during the period. Thereare few changes in how the literature advice women to live during pregnancy. The pregnancy,as a fysiological process, is described in almost the same way. But the way women can feelduring the pregnancy, especially negative feelings, gives more attention over time. Moststriking are the changes regarding the role of mothers and fathers. In the end of the period theliterature gives more attention to the father and his role gets more important. And the womanis not expected to have that natural instinct that’s makes her a mother. She becomes onethrough the interaction with her child.

Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer. Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y. Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom. Slutsatsen är att behandlingen påverkade upplevelsen av väntan och ledde till att livet var på is, det centrala i livet var att få en transplantation som skulle förbättra livet. För att underlätta situationen för individer i väntan på transplantation finns det ett behov av att det forskas på hur sjuksköterskans bemötande kan stötta individer i väntan. / Chronic kidney failure is increasing every year and at end-stage renal disease kidney transplantation is seen as the first choice of treatment. The need for donated kidneys is greater than the supply, leading to a long wait for the individual. The study aimed to describe individuals' experiences while waiting for a kidney transplant. The method was a literature study where ten scientific articles were reviewed and analyzed. The analysis revealed three themes that formed the result: treatment in order to survive where the dialysis treatment was seen as a limitation in life and made ​​it difficult to live as they did before, feel hope where the transplantation was something to hope for, a way to get out of dialysis and regain the old life, and feel hopelessness where fear that the kidney transplant would never happen and feelings of being on hold while waiting arose. The conclusion is that the treatment affected the experience of waiting and it led to the feeling of being on hold, the central focus of life was the transplant that would improve their lives. To improve the situation of people waiting for a transplant, there is a need for research on how nurse's attitude can support individuals in anticipation.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex. Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp? Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete. Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde. Flickor i årskurs två använde handuppräckning i störst utsträckning, medan pojkar i årskurs två framför allt använde verbala och fysiska strategier. Däremot var det pojkar som väntade kortast tid vid handuppräckning och flickor som väntade kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Det är en signifikant skillnad i väntetiden mellan handuppräckning och de två övriga strategierna. Till exempel väntar elever i årskurs sex i snitt 71,9 sekunder vid handuppräckning medan de får hjälp efter 4,3 sekunder vid användandet av verbala strategier. I årskurs sex sökte pojkar hjälp och påkallade lärarens uppmärksamhet i större utsträckning än flickor i årskurs sex. Av alla elevgrupper behövde flickor i årskurs sex vänta längst tid på hjälp vid handuppräckning respektive kortast tid vid användandet av verbala och fysiska strategier. Studien har bidragit till ökad förståelse om hjälpsökande i klassrummet. Vi tror att valet av strategi har olika betydelse beroende på om man är pojke eller flicka och att det kan förklara varför både strategier och väntetider skiljer sig dem emellan. Elever i årskurs två och sex har olika förväntningar på sig eftersom de befinner sig i olika kognitiva utvecklingsstadier och det är lätt att anta att deras val av strategi således skiljer sig åt. Vi tror dock att det finns andra förklaringar inom till exempel det sociokulturella perspektivet. / The aim of this study is to examine what strategies are the most efficient when pupils ask for help and seek their teachers’ attention in the classroom. In addition we examine whether these strategies differ between boys and girls and between second and sixth year junior pupils. How do pupils seek teachers’ attention and ask for help in the classroom? For how long do pupils wait for teachers’ help? The empirical study was carried out through observation with a total of 66 observations in second and sixth year junior classrooms. A form with premade categories, based on published scientific reports, was used. Three different strategies of help and attention seeking were noted: raising hands, verbal strategies and physical strategies. Raising hands and verbal strategies were observed during teaching while all of the above were observed during self studies. Over all, girls sought help more frequently than boys. Regarding second year junior classes, girls mainly raised hands, while boys mainly used verbal and physical strategies. Meanwhile, the waiting time for boys was the shortest when raising hands while girls waited the shortest when using verbal and physical strategies. Generally, there is a significant difference in waiting time between raising hands and the two remaining strategies. When raising hands second year junior pupils and sixth year junior pupils wait on average 71,9 seconds and 97,1 seconds respectively, in comparison to verbal strategies where they wait on average 9,5 seconds and 4,3 seconds respectively. Boys in sixth year junior classrooms sought teachers’ attention and asked for help more frequently than girls in sixth year junior classrooms. Over all, girls in sixth year junior classrooms waited the longest and the shortest when raising hands and when using verbal and physical strategies respectively. This study has contributed to increased knowledge regarding help and attention seeking in classrooms. We believe that choices of strategies have varied effect depending on sex, which can explain why strategies and waiting time differ between boys and girls. Since second and sixth year junior pupils experience different levels of pressure based on how far gone they are in the cognitive development progress, it seems like a safe assumption that this is why the use of different strategies varies between age groups. However, we argue that other explanations may be found when looked upon through a socio-cultural perspective.

Över 160 000 människor i Sverige väntade på en operation 2021. 40 % av dessa har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Patienter väntar dagligen på operationer, både på vårdavdelningar och i hemmet. Operationer som kan bidra till ökad hälsa och lindrat lidande. Utan kunskap och förståelse för patienter i den preoperativa väntan riskerar patienten ett ökat lidande och ohälsa. Sjuksköterskans kännedom om patienternas upplevelser i väntan på en operation behöver synliggöras för att öka möjligheten till en individanpassad och säkrare vård.  Syftet med examensarbetet var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en operation. Metoden som användes var en litteraturöversikt över kvalitativ forskning då författarna ville belysa upplevelser kring ämnet. Nio vårdvetenskapliga artiklar söktes fram, granskades och sammanställdes. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av ohälsa, En känsla av hopp och Kontakten med vården med fem tillhörande subteman som svarade på examensarbetets syfte. Resultatet påvisar patienters känsla av oro, ångest och rädsla inför operation och hur väntan kan öka de negativa upplevelserna. Men det framkommer även att med individanpassad information och en god kontakt med vården kan tillit och hopp bidra till en positivare upplevelse för patienten. Diskussionen stärker resultatet med tidigare forskning som visar att goda vårdrelationer och ett tydligt patientperspektiv kan förebygga oro och skapa bättre förutsättningar för patienten i väntan på en operation. Slutsatsen är att med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt kan sjuksköterskan synliggöra patientperspektivet och skapa en individanpassad vård som kan vara ett stöd för patienten i den påfrestande tid som väntan inför en operation kan innebära. / Over 160,000 people in Sweden were waiting for an operation in 2021. 40% of these have waited longer than the care guarantee's 90 days. Patients wait daily for operations that can contribute to increased health, alleviate suffering or be crucial to survival. Without knowledge and understanding of patients in the preoperative waiting period, the patient risks increased suffering and ill health. The nurse's knowledge of the experiences while waiting for an operation needs to be made visible in order to increase the possibility of better and safer care. The aim of the study was to shed light on patients' experiences of waiting for an operation. The method used was a literature review of qualitative research as the authors wanted to highlight experiences around the subject. Nine health science articles were searched for, reviewed and compiled. The results are presented in three main themes: Experience of ill-health, A feeling of hope and Contact with care with 6 associated sub-themes that responded to the purpose of the study. The results demonstrate patients' feelings of worry, anxiety and fear before surgery and how waiting can increase these negative experiences. But it also appears that with individually tailored information and a good contact with care, trust and hope can contribute to a more positive experience for the patient. The discussion strengthens the results with previous research that shows that good care relationships and a clear patient perspective can prevent anxiety and create better conditions for the patient while waiting for an operation. The conclusion is that with a nursing scientific approach, the nurse can make the patient's perspective visible and create an individually tailored care that can be a support for the patient in the stressful time that waiting before an operation can entail.

Ledarskap har en inverkan på medarbetarnas hälsa och påverkar arbetsprestationen. Utifrån detta erbjuder man i Mora kommun sina chefer att genomgå en ledarskapsutbildning. Syftet med vår kvalitativa intervjustudie är att undersöka ledares förväntningar och upplevelse av utbildningen samt syn på och upplevelse av självstöd. Fem chefer, två kvinnor och tre män i åldern 40 - 60 år intervjuade före och efter ledarskapsutbildningen. Intervjuerna var semistrukturerade. Samtalen bandades och transkriberades. Därefter kodades materialet, dels genom en manuell reducering, dels genom kodning/synteser med stöd av Open Code. Ur detta har teman extraherats. Resultatet visar att ledarna var positiva till innehållet och upplägget i utbildningen. Förväntan om att få redskap för praktiskt bruk och inre redskap infriades. Bekräftelse och självinsikt har varit viktigt och att diskutera och spegla sig för reflektion. Synen på självstöd menar ledarna handlar om förmågan att vänta in, backa, att lyssna klart och ta stöd utifrån samt att våga tro på sig själv. Två av ledarna säger sig ha utvecklat sitt självstöd under utbildningen. Utbildningen har bidragit till att man känner sig säkrare och litar mer på sig själv. Tre ledare tycker inte att självstödet utvecklats. Att processen fortsätter efter avslutad utbildning och att detta sanktioneras uppifrån anses avgörande. / Leadership has an impact on employee health and supports better work performance. For this reason, Mora municipality managers offer a leadership program. The purpose of our qualitative interview study was to investigate leaders' expectations and experience of a leadership program, as well as their perspective on self-support. Five leaders, two women and three men aged 40-60 years were interviewed before and after the program. The interviews were semi structured. The talks were electronically recorded and transcribed. The material was encoded, partly by manual reduction, partly by coding / syntheses supported by Open Code. From this the themes have been extracted. The result shows that the leaders were positive about the content and layout of the leadership program. The expectation of getting tools for practical use and internal readiness was fulfilled. Affirmation and self-awareness have been important to discuss as a subject for reflection. The leaders define self-support as the ability to wait, hold back, to listen clearly and to take support from outside, and to believe in oneself. Two of the leaders express that they have evolved their self-support during the program. The program has contributed to feel more safe and to have trust in themselves. Three leaders do not experience that self-support has evolved. That the process continues after completed the program and sanctioned from above is considered crucial.