Den ökade konkurrenssituationen på klädmarknaden har lett till ett ökat användande av realisationer av företagen inom branschen. Detta då företagen använder realisationer som en strategi för att skapa merförsäljning. En ökad möjlighet för konsumenter att erhålla realisationer från andra håll tvingar företagen till ett aggressivare användande av realisationer för att realisationsstrategin ska vara attraktiv för konsumenterna. En ökad konkurrenssituation på klädmarknaden gör att fler aktörer delar på klädbranschens marknadsandelar. Försäljningen för varje aktör sjunker, vilket leder till att de olika aktörer tvingas sälja mer varor till nedsatta priser. Dessutom har konsumenternas ökade trendmedvetenhet satt press på företagen att inte spara överblivna varor till kommande säsonger vilket även det genererar ett ökat användande av stora och frekventa realisationer. Företagets ökade användande av stora och frekventa realisationer riskerar att generera att konsumenterna ifrågasätter företagets ursprungspriser och istället inväntar företagens framtida realisationer. Detta kan vara problematiskt ur många avseenden. Att konsumenterna undviker att betala originalpris och istället konsumerar på realisationer leder till lägre bruttovinster vilket är problematiskt för företagens vinstmarginaler. Vidare riskerar värdet på företagens varumärken att sjunka då pris signalerar kvalité för vissa konsumenter. För att undersöka hur stora dessa risker är och för att bistå med verktyg för att undvika dessa, utfördes denna studie. Studien undersökte hur denna frågeställning skiljde sig beroende av konsumenternas demografiska profil, grader av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, modemedvetenhet, prismedvetenhet och varumärkeslojalitet, samt kön och inkomst. Studien genomfördes genom kvantitativ forskningsmetod på Umeåbor tillhörande generationsintervallet Y. Resultatet visar att alla klädkonsumenter är benägna att vänta på framtida realisationer i en betydande grad. Vidare visar resultatet att ju högre konsumentens grad av impulsivitet, kvalitetsmedvetenhet, varumärkeslojalitet och modemedvetenhet är, desto mindre benägna är de att vänta på framtida realisationer. Slutligen visar resultaten att prismedvetna konsumenter, samt män, är mindre benägna att vänta på framtida realisationer än genomsnittet för studien. I studien har en modell för att estimera konsumenters benägenhet att vänta på framtida realisationer presenterats, vilket företag inom klädbranschen kan använda som ett verktyg för att utvärdera deras användande av realisationer och som branschanalytiker kan använda för att estimera hur stor andel försäljning som kommer ske till ursprungspris respektive realisationspris. Slutligen har studien presenterat praktiska samt teoretiska rekommendationer vid användande av realisationer, för företagen och branschen i stort.

Ledarskap har en inverkan på medarbetarnas hälsa och påverkar arbetsprestationen. Utifrån detta erbjuder man i Mora kommun sina chefer att genomgå en ledarskapsutbildning. Syftet med vår kvalitativa intervjustudie är att undersöka ledares förväntningar och upplevelse av utbildningen samt syn på och upplevelse av självstöd. Fem chefer, två kvinnor och tre män i åldern 40 - 60 år intervjuade före och efter ledarskapsutbildningen. Intervjuerna var semistrukturerade. Samtalen bandades och transkriberades. Därefter kodades materialet, dels genom en manuell reducering, dels genom kodning/synteser med stöd av Open Code. Ur detta har teman extraherats. Resultatet visar att ledarna var positiva till innehållet och upplägget i utbildningen. Förväntan om att få redskap för praktiskt bruk och inre redskap infriades. Bekräftelse och självinsikt har varit viktigt och att diskutera och spegla sig för reflektion. Synen på självstöd menar ledarna handlar om förmågan att vänta in, backa, att lyssna klart och ta stöd utifrån samt att våga tro på sig själv. Två av ledarna säger sig ha utvecklat sitt självstöd under utbildningen. Utbildningen har bidragit till att man känner sig säkrare och litar mer på sig själv. Tre ledare tycker inte att självstödet utvecklats. Att processen fortsätter efter avslutad utbildning och att detta sanktioneras uppifrån anses avgörande. / Leadership has an impact on employee health and supports better work performance. For this reason, Mora municipality managers offer a leadership program. The purpose of our qualitative interview study was to investigate leaders' expectations and experience of a leadership program, as well as their perspective on self-support. Five leaders, two women and three men aged 40-60 years were interviewed before and after the program. The interviews were semi structured. The talks were electronically recorded and transcribed. The material was encoded, partly by manual reduction, partly by coding / syntheses supported by Open Code. From this the themes have been extracted. The result shows that the leaders were positive about the content and layout of the leadership program. The expectation of getting tools for practical use and internal readiness was fulfilled. Affirmation and self-awareness have been important to discuss as a subject for reflection. The leaders define self-support as the ability to wait, hold back, to listen clearly and to take support from outside, and to believe in oneself. Two of the leaders express that they have evolved their self-support during the program. The program has contributed to feel more safe and to have trust in themselves. Three leaders do not experience that self-support has evolved. That the process continues after completed the program and sanctioned from above is considered crucial.