Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.

<p>Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ”duktiga flickor”. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka. Resultatet av min studie visar dock att det finns många orsaker till varför vissa elever blir duktiga flickor eller hjälpfröknar. Lärarens krav är emellertid inte en av de mest framträdande orsakerna. Informanterna har också beskrivit på vilket sätt deras beteende yttrade sig i klassrummet. Dessa beteenden går att dela in i två kategorier; för lärarens skull och för klasskamraternas skull. En majoritet av kvinnorna angav att de hade ändrat sitt beteende på grund av att de börjat ifrågasätta meningen med att vara en duktig flicka.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.</p><p>Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. </p><p>Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område.</p> / <p>The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. </p><p>This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. </p><p>The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a. att fler lärare tar sina elever på allvar, är uppmärksamma på hur de mår samt har större kunskap på detta område. / The subject of this essay is high achieving girls with mental disorders. The purpose with the investigation was to find out how these girls felt during their years in school and also to get concrete examples of how a school handles these problems. This study was based on qualitative interviews. Five interwieves and literature about suicide, depression and eating disorders have been the foundation of this study. The most important conclusion of this work is that it seems like a new agenda will be needed if we want to improve the circumstances for high achieving girls with mental disorders. Amongst the many things that can be done, all teachers need to get more aware of how their pupils feel and more knowledge in this area.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp. Vi ville även undersöka om deltagandet var frivilligt, och om deltagarna upplevde att deras familjer påverkades. Kvinnorna i studien upplevde att en anställning samt goda kunskaper i det svenska språket, var avgörande för integreringen. Kvinnorna lyfte fram upplevelser som ökad jämlikhet, större socialt nätverk samt känslan av att bli bekräftad som duktig. Kvinnorna upplevde även känslor av tvång, skuldkänslor och stress i samband med projektdeltagandet. Vidare resonerade deltagarna kring praktikantrollen och obetalt arbete. / "I hate the word good! What shall I do with good?" A study in female immigrants experience of project participation.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad skolkuratorer anser kännetecknar “duktiga flickor” på gymnasiet, hur de arbetar med att bemöta gymnasietjejer som uppvisar ”duktig flicka”-syndrom, samt vilka risker de anser finns för dessa tjejer. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer vilka var yrkesverksamma i Mellansverige. Resultatet visade att “duktiga flickor” är en målgrupp som strävar mot att leva upp till både sina och andras förväntningar. Det är en målgrupp som besitter många styrkor och har förmågan att komma långt i livet, men som kan behöva stöttning längs vägen. Resultatet visade även att målgruppen i regel har en låg självkänsla, vilket respondenterna uppgav som det främsta de försöker stärka hos tjejerna. Den största risken för “duktiga flickor” ansåg respondenterna vara psykisk ohälsa, vilket blir en följd av låg självkänsla och att ständigt söka bekräftelse från andra för att känna att man själv duger. / The aim of this qualitative study was to examine features of ”good girls” in high school, which methods that is used in treatment with them and to explore the potential risks they may be facing, all from school counselors point of view. Six semistructured interviews were made with high school counselors employed in central Sweden. The results showed that ”good girls” is a group that strives for fulfillment of both their own and others expectations. They possess many strengths and have the ability to achieve much in life, but is also in need of support to get there. They tend to suffer from poor self-esteem, which is the main thing that the school counselors aim to strenghten in this group. The primary risk for ”good girls” is considered to be mental illness, which is a probable consequence of poor self-esteem and the search for confirmation from others to feel worthy.

Detta examensarbete ämnar belysa “duktig flicka”- fenomenet som kommit att bli ett omtalat begrepp som är baserat på den nya moderna samhällsstrukturen. Den nya samhällsstrukturen handlar om att kvinnor förväntas kunna satsa på karriären samtidigt som de fortfarande kopplas till huvudansvaret för hemarbete. Syftet med denna uppsats är att beskriva förekomsten av “duktiga flickor” bland studerande kvinnor på Karlstads universitet. Vi vill fördjupa oss i begreppet “duktig flicka” och förklara hur kvinnor kan kopplas till de egenskaper som ​ associeras med begreppet. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökningsmetod där 60 kvinnor på Karlstads universitet har deltagit i studien. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna kan kopplas till “duktiga flicka”-fenomenet och dess egenskaper. / This master thesis aims to highlight the "good girl" - phenomenon that has become a featured term based on a new modern social structure. The new social structure is about women expected to focus on making a career while still being linked to the main responsibility for homework. The purpose of this study is to describe the presence of "good girls" among student women at Karlstad University. We want to immerse ourselves in the term "good girl" and explain how women can be linked to the attributes associated with the concept. The study is based on a quantitative survey in which 60 women at Karlstad University participated in the study. The result shows that the majority of women can be linked to the "good girl" phenomenon and its characteristics.

Skolan pekas ofta ut som en betydelsefull arena för ungas hälsa och välmående. Ett flertal undersökningar visar dock att unga svenskar, i synnerhet tonårstjejer, har en negativ hälso- utveckling. Bland de unga som mår dåligt finner vi ’duktiga’ elever som vill vara så duktiga att det får negativa hälsoeffekter (t.ex. stress och ångest). Forskningen kring ’duktiga’ elever, och skolans roll i deras situation, är begränsad. I detta arbete problematiseras dock ’duktighet’ som fenomen i skolan, i syfte att undersöka hur det förstås inom skolan som institution. Tidigare forskning från olika fält (främst psykologi samt folkhälso- och genusstudier) kan relateras till ’duktighet’. Denna, samt forskning om svensk elevhälsa, presenteras i kapitel två och används i analysen som hjälp för att förstås resultaten. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk utgörs dock av Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys: ”What ́s the Problem Represented to be?” (WPR), som använts för att strukturera undersökningen och den påföljande analysen. Två olika studier har genomförts: en dokument- studie av åtta policydokument för skolan samt en mindre, explorativ intervjustudie med nio aktörer, från fyra olika yrkesgrupper, vilka arbetar i skolan. Dokumenten studerades med hjälp av kvalitativ närläsning och innehållsanalys. De semistrukturerade intervjuerna bearbetades med hjälp av meningskodning och -koncentrering samt hermeneutisk meningstolkning. Resultatet indikerar att ’duktighet’ inte problematiseras i policydokumenten, vilket kan vara en effekt av att skollagen präglas av problemrepresentationer som begränsar möjligheten att se ’duktighet’ som ett problem. Detta verkar få effekter i skolpraktiken där respondenterna framhåller duktighetsproblematik som relativt vanlig i skolan, samtidigt som ’duktighet’ inte alltid ses som ett ’problem’/fenomen - åtminstone har man ingen gemensam förståelse av vad det beror på. Strukturella förklaringar förekom i intervjuerna, men ’duktighet’ betraktades främst som ett individuellt problem. Respondenterna försöker så gott det går att hantera elever med duktighetsproblematik men landar nästan uteslutande i åtgärder på individnivå. Detta innebär, dels att man snarare hanterar elever med duktighet än ’duktighet’ som fenomen, dels att den ’duktiga’ eleven många gånger blir den som ses som ’problemet’ samt ges ansvar för att hantera det. Därav osynliggörs skolans roll. Då ’duktighet’ mot bakgrund av resultatet tar sig uttryck i skolan (och även stimuleras där), menar författaren att det måste beaktas i högre grad inom skolan som institution. Detta behov framhölls även av flertalet respondenter. I annat fall kan ’duktighet’ få negativa effekter, både för elever och för samhället i stort. / <p>Se även författarens tidigare arbete på området: "Duktighetsfenomenet: Ambition, höga krav och stress bland "duktiga tjejer" i den svenska gymnasieskolan"</p>