The work focuses on qualitative research of possibilities and limits of the use of picture cards symbols (including Tarot) that would serve the clients in coaching and therapy as a projective technique leading to their deeper self-knowledge and personal development. Respondents told their life story based on picture cards. We show here under what conditions this projective technique brought them new information and inspiration for their self- development, in what forms the method can be applied and what methodical procedures are most effective. The simple clients' description of the selected images did not bring them much substantially new. It began to be more inspirational for them when a consultant added targeted questions, his reflections and hypothetical interpretations, or even explained standard meanings of symbols. Then this technique started to speak to clients more and brought them new impulses. Even more inspiring for them it became, once an element of chance was incorporated - when they pulled out some cards at random. The thesis finally formulates detailed recommended general methodology for projective technique application for personal growth and discusses possibilities and limits of the use of projective methods in coaching, therapy and personal development seminars.

Anotation This thesis proposes a new structure of a memo game that is modified so it can be a part of a French class. It is discussed in wider perspective: besides the didactic of foreign language it touches also the intercultural domain or development of key competencies. Theoretic part elaborates on psychological and didactic bases from which the new concept of the memo game arise. The benefit of playing games in classes is also specified. Other games which can be played with the designed cards as well as reflections of these games are given in the practical part. These reflections allow the modified games to be more effective during French classes. Reflections also contain general didactic questions solved in the didactic of a foreign language.

Att kommunicera är en rättighet som alla har, oavsett funktionsförmåga. I UNICEF Sverige (2021) under artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, tas barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet upp. Detta är tyvärr inte självklart för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet eftersom de har svårigheter att uttrycka sig samt att göra sig förstådda.  Denna studie handlar om metoden Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och delaktighet. Syftet med studien var att med stöd av interventionen undersöka om AKK, med särskilt fokus på bildstöd är en möjlig väg till ökad delaktighet hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet i förskolan. Studiens syfte var även att undersöka hur förskolepersonal som deltar i interventionen beskriver sitt arbete och hur de upplevde användningen av bildstöd som syftade till att öka barns delaktighet. Med studien önskade jag undersöka om en aktiv användning av bildstöd kunde vara ett arbetssätt för att öka tillgängligheten i förskolans vardagsrutiner och undervisning. Ökad tillgänglighet skulle vara betydelsefullt för samtliga barn, fast särskilt för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Förhoppningen var att metoden skulle öka barnens möjlighet till delaktighet och lärande i sin utbildning.   Intervention genomfördes med två grupper av flerspråkiga barn i språklig sårbarhet på en förskola under fem veckor med två undervisningstillfällen per vecka som ägnades åt interventionen. De två grupperna bestod av en kontrollgrupp som deltog i ordinarie undervisning och en interventionsgrupp som deltog i stödinsatsen (bildstöd). För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor valde jag att använda mig av strukturerad observation och kvalitativa intervjuer som metoder för datainsamling. Effekterna av interventionen mättes genom en strukturerad observation med stöd av ett delaktighetsbaserat observationsschema (se bilaga 6) innan och efter interventionsperioden. Efter observationerna användes delaktighetsmodellen av Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018), med fokus på de tre delaktighetsaspekterna; tillgänglighet, samhandling och engagemang för analysen. Resultatet beskrivs därefter utifrån dessa aspekter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med två pedagoger som deltog i intervention efter att interventionsperioden avslutats.  Studiens resultat visade, trots att den genomförda interventionen kan betraktas som kortvarig, ändå att en aktiv användning av bildstöd hade ökat barns delaktighet efter interventionsperioden. Resultatet som framkom under intervjuer visade också att pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av bildstöd. Pedagoger upplever att bildstöd är ett verktyg som förstärkt det som sägs samt underlättar barnens kommunikation. / Communication is a fundamental human right that everyone should have access to, regardless of their functional ability. Article 12 of the Convention on the rights of the child provides that every child has the right to express freely his/her opinion on all the questions which concern his/her life. Yet, due to difficulties in communicating for multilingual children with linguistic vulnerabilities are at particular risk of not being heard. This study is about Augmentative and Alternative Communication (AAC) and participation. The purpose of this study is to examine about AAC, with specific focus on if picture cards in an intervention study are a possible way for promoting multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation at preschool. With my study I wished to investigate if active use of picture support can be a way to increase accessibility in preschools everyday routines and education. The purpose of the study is also to examine preschool teacher’s description of their work with active use of picture support.  This intervention study lasted for a period of five weeks (two lessons a week). To answer the research questions, I have used data sources that consist of observations and interviews. Two groups of children (the control group and the experimental group) have been observed over a period when picture cards are used to help teaching. The data were collected before and after intervention. Intervention effects were analyzed using the participation models of Szönyi and Söderqvist Dunkers (2018) with three aspects: accessibility, interaction, and involvement. Semi-structured interviews were conducted with two preschool teachers at one preschool at the end of intervention. The result of the intervention shows that active use of picture cards has increased multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation. The preschool teachers expressed positive feedback of using picture cards in teaching. Picture cards can support speech and expand children’s ability to communicate.