No description available.

Vocabulary learning is viewed as one of the most important subject in language development. (Rusanganwa, 2012). Therefore, this study aims to raise awareness of different methods used in vocabulary teaching. Those different methods are the use of CALL (Computer Assisted Language Learning) and non-CALL, the methods that does not require the use of technology. This study presents a literature review on vocabulary teaching methods and the importance of vocabulary. Moreover, it presents a review on CALL and the use of it as a vocabulary teaching method. A comparative study was done between two different schools in a CALL-classroom and a non-CALL classroom both in year five, to observe pupils’ vocabulary acquisition and variation in methodology. Furthermore, two interviews were conducted to gather data of the teacher’s perspective on the advantage and disadvantages of the different vocabulary teaching methods. The results revealed that both methods have some disadvantages but are also rich in advantages if used correctly and adapted to the students’ needs and circumstances. In addition, the variation in methods formed a major role in pupils’ vocabulary acquisition. In conclusion, the teacher should be familiar with the pupils’ in order to help them develop their vocabulary acquisition.

Syftet med studien är att se vad lärare som undervisat årskurs 1 i matematik har för tankar kring vad taluppfattning är och hur de huvudsakligen undervisar eleverna i ämnet. I studien har det även undersökts vad lärare anser att eleven har för användningsområden av taluppfattning, både i den grundläggande matematiken och senare i livet.   Studien har genomförts med hjälp av en elektronisk enkät där 75 lärare har besvarat frågorna. Enkäten har lagts ut i tre valda Facebookgrupper och lärare som undervisat inom matematik i årskurs 1 har fått möjlighet att svara på frågorna under en treveckorsperiod.   Resultatet av studien visar på att majoriteten av lärarna anser att taluppfattning ingår inom de allra flesta av de matematiska områden som uppges i enkäten. Lärarna anser också att taluppfattning är mycket viktigt för eleven både i den grundläggande matematiken och längre fram i livet. Antalet områden som lärarna anser att eleverna har användning för sin taluppfattning inom var väldigt många, vilket visar att det kan vara svårt för en lärare att precist definiera vad taluppfattning är. De undervisningsstrategier som lärarna använder mest frekvent i sin matematikundervisning är genomgång och konkret material. / The aim of this study is to investigate how teachers teaching 2nd Grade primary school in mathematics work with number sense and what methods they primary use in their teaching. This study also investigates, from a teacher’s perspective, the extent of which the pupils are using their number sense both in basic mathematics and later in life.    The study has been conducted by a questionnaire where 75 teachers answered the survey. The survey was submitted through three Facebook groups and teachers who have been teaching 2nd Grade mathematics got the possibility to answer the questionnaire during a period of three weeks.    The result of the study shows that most teachers believe that number sense is vital in almost all areas of mathematics stated in the survey. Teachers also believed that number sense is of great importance for the pupils, both when it comes to the basics of mathematics but also later in life. Teachers find it difficult to precisely define number sense. However, the teacher considers number sense to be of significant importance for the pupils. According to the survey, most frequently used teaching methods in early mathematics are review and concrete material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.

Studien undersöker lärares uppfattningar om lekens betydelse i undervisningen. Syftet med studien är att få kunskap om lekens betydelse och funktion i svenskundervisningen i årskurs 1 samt lärares roll för att stötta och vägleda leken. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur beskriver lärare lekens betydelse för elevers språkutveckling i svenska? Hur beskriver lärare lekens utrymme och dess förutsättningar i årskurs 1? Hur ser lärare på sin egen roll vid leken? De teorier som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet och kognitiv utvecklingsteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där fyra lärare deltagit. Lärarna är fördelade på två olika skolor i samma kommun. Det insamlade datamaterialet har kodats och sedan placerats i olika kategorier utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att det råder en samstämmighet hos lärarna som menar att leken är betydelsefull för elevernas utveckling. Det viktiga i leken är framförallt att det är en lustfylld aktivitet som bidrar till en gemenskap i gruppen. När elever leker finns det möjlighet för kommunikation som i sin tur bidrar till språkutveckling. Utrymmet för lek påstås ha minskat i skolan eftersom tidsaspekten och skolans målstyrda system påverkar dess utrymme.  När lek används är det i mer formella former där lärarna tar en aktiv roll för att vägleda leken. / The study examines teachers' perceptions of the importance of play in teaching. The purpose of the study is to get knowledge of the importance and function of play in Swedish teaching in year 1 and the teacher's role in supporting and guiding the play. The study is based on the following issues: How does a teacher describe the importance of play in pupils' language development in Swedish? How does a teacher describe the space for play and its conditions in grade 1? How do teachers view their own role in the play? This study is based on the sociocultural perspective and cognitive development theory. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews, in which four teachers participated. The teachers are divided into two different schools in the same municipality. The collected data material has been coded and then placed into different categories based on the study's issues. The result shows that there is a consensus among the teachers who believe that the play is important for the pupils' development. The important thing about the play is that it is a fun activity that contributes to a feeling of community in the group. When students play, there is an opportunity for communication which in turn contributes to language development. The space for play is said to have diminished, where the time aspect and the goal-driven school affect its space. When play is used, it is in more formal forms where the teachers take an active role in guiding the game.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares erfarenheter av hur grupparbete behöver organiseras för att stödja elevers språkutveckling. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur anser lärare att grupparbete som arbetsform påverkar elevers språkutveckling? Vad är viktigt att tänka på enligt lärare när man organiserar grupparbete för att det ska stödja elevers språkutveckling? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Studien har utgångspunkt i sociokulturella teori och empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare upplever grupparbete som positivt för att främja elevers språkutveckling. Elever lär genom att de ger och tar av varandra i ett grupparbete. I grupparbetet får elever samtala, tala och lyssna vilket lärarna anser påverkar elevers språkutveckling positivt. Resultatet visar även vikten av att grupparbete behöver planeras noggrant för att det ska fungera väl och därmed påverka elevers språkutveckling. Det visar sig vara av stor betydelse att sammansättningen av grupper är väl utvalda och att uppgiften eleverna arbetar med ska vara på en lagom nivå. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' experiences regarding how group work needs to be organized to support students' language development. The research questions that have been answered are: How do teachers perceive that group work impacts students' language development? What do teachers consider important when organizing group work to suppport students' language development? The study has been conducted using a qualitative method and five semi-structured interviews with teachers in grades F-3. The study is based on sociocultural theory, and the empirical data has been analyzed through thematic analysis. The results indicate that teachers perceive group work as beneficial for promoting students' language development. Students learn by giving and receiving from each other within group work. In group work, students engage in conversations, speaking, and listening, which teachers believe positively affect students' language development. The results also highlight the importance of careful planning of group work for it to function well and thus support students' language development. It is found to be significant to carefully select group compositions and ensure that the tasks assigned to students are at an appropriate level.

I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

The diploma thesis deals with experiences of the teacher to pupils who were diagnosed with ADHD syndrome (attention deficit hyperactivity disorder). The aim of this thesis was to find out what teachers see as the main issue while they work with children and what factors influence the relationshiop between teacher and pupil. The first part of the thesis describes the behaviour of child with ADHD in the school enviroment, relationships between teacher and pupil, school and family, and emotional experiences of pedagogues. Theoretical part is based on previous researches. The empirical part deals with qualitative research which is trying to find out what perspective educators have on ADHD issue and on problematic behaviour of children. The outcomes show, that teachers are focused on getting information from family enviroment. These information help them to better understand the pupil with ADHD. The most common problem faced by teachers is non- functional communication, parent's lack of cooperation, the predominance of negative emotions experienced by teachers and constant necessity to find new methods which could help the pupil with ADHD in educational proces. Keywords The pupil, problematic behavior, school, education, teacher's perspective, Attention Deficit Hyperactivity Disorder

The purpose of the study is to investigate teachers' experiences of developing cooperation and participation with students in history teaching in order to strengthen students' learning. The goal is particularly interested in understanding what collaboration and participation are in history teaching according to teachers'experiences and which methods are used to achieve this. In addition, it examines what conditions are needed for this to be achieved. Finally, it is also examined whether challenges can arise in order to create cooperation and participation in history teaching. The study is based on a semi-structured qualitative interview method with three teachers. The teachers are from two upper secondary schools and one secondary school in Sweden. The result shows that cooperation and participation can be achieved in different ways, but that the concepts relate to each other. What perhaps appeared surprising was that the relationship with the students was emphasized more than the methods themselves, which were quite basic. Another decisive factor that stood out was the teacher's ability to find inputs for the student and make personal connections to the history subject. When the teacher found the entrance, participation and cooperation also increased. The teacher's passion for the profession was also something that influenced the students' participation.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.