Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka varför elever i grundskolan ser på fysikämnet som mindre meningsfullt än de andra NO-ämnena och hur kan man som lärare skapa mening för ämnet, vilket också är frågeställningen som detta arbete ämnar att besvara. Metoden är byggd på informationshämtning av kvalitativ natur då den handlar om elevers uppfattningar kring fysiken genom både informationssökning i vetenskapliga artiklar och läroplanen som behandlar frågeställningen i syfte att bekräfta om fysikämnet upplevs mer meningslöst hos elever och hur mening kan skapas för ämnet. Slutsatserna jag drar från de artiklar jag undersökt är några olika faktorer där ofta elever tappar lusten för NO-ämnena som helhet och har svårt att återfå den lusten i äldre årskurser samt att många lärare i grundskolan känner sig självsäkra i sin undervisning men hade velat ha mer teoretisk grund för fysikämnet samt att fysik-undervisningen ofta inte kopplas till elevernas verklighet. / The purpose of this knowledge overview is to investigate why students in elementary school see the subject of physics as less meaningful than the other science subjects and how you as a teacher can create purpose for the subject, which is also the question that this study intends to answer. The method is based on information retrieval of a qualitative nature as it deals with students' perceptions of physics through both information gathering in scientific articles and the curriculum that deals with the question of the study in order to confirm whether the physics subject is perceived as more meaningless by students and how meaning can be created for the subject. The conclusions I draw from the articles I researched are a few different factors where often students lose interest in the science subjects as a whole and find it difficult to regain that interest in older grades and that many primary school teachers feel confident in their teaching but would have liked a more theoretical basis for the subject of physics and that physics teaching is often not connected to the students' reality.

Målet i detta examensarbete är att studera språkutveckling genom att undersöka hur den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL är framträdande i lågstadielärares berättande om sin undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med andraspråkselever. Dessutom har jag undersökt hur multimodala medier används i SO-undervisningen med andraspråkselever enligt lågstadielärares berättande. Mina frågeställningar är följande: “Hur framträder den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL i den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever utifrån lågstadielärares berättande?" och “Hur beskriver lågstadielärare användandet av multimodala medier inom den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever?". Studien bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, Michael Hallidays systemisk-funktionella språkteori och teorier om multimodalitet. Studien är kvalitativ och den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en högindex skola i Malmö. Resultatet visar att ett sociokulturellt förhållningssätt är att föredra med andraspråkselever, där kooperativt lärande lyfts som en framgångsrik lärmetod. Michael Hallidays teori (SFL) är gynnsam som grundar sig i att utgå från elevernas förkunskaper i undervisningen. Dessutom visar resultatet att en multimodal undervisning är viktigt för framgångsrikt lärande med andraspråkselever. I diskussionen presenteras resonemang och slutsatser utifrån resultatet som besvarar frågeställningarna. Vidare behandlar diskussionsdelen hur forskningen påverkar den framtida yrkesprofessionen och hur man kan forska vidare kring ämnet. / The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.