<p>Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare.</p><p>En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren. En åsikt som framfördes var att miniräknaren kan ses som ett tveeggat svärd. Miniräknaren gör i bästa fall att eleverna kommer längre i undervisningen men även att de i många fall blir beroende av miniräknaren. Att eleverna som en konsekvens också blir svaga i huvudräkning anses som ett problem av flera lärare. Ett annat problem som lyftes fram var att en del elever använde räknefunktion på mobiltelefonen istället för att använda miniräknaren. Lärarna verkar inte ha någon pedagogisk tanke bakom användandet av miniräknaren utan ser den som ett effektivt hjälpmedel att göra beräkningar med. Eleverna ser också miniräknaren som ett snabbt och effektivt sätt att göra beräkningar på. Ingen av lärarna tyckte att miniräknaren har några direkt pedagogiska fördelar. De menar dock att miniräknaren indirekt kan ha pedagogiska fördelar då eleverna hinner göra fler uppgifter och därmed får mer träning. Miniräknaren ses trots</p><p>sina nackdelar som ett bra och är ett accepterat hjälpmedel för matematiska beräkningar.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how pupils in a vocational upper secondary school use the calculator and their attitude towards it. The study also examines how the teachers use calculators and their attitude towards it. Another part in the study is to see how the attitude towards calculators differs between pupils and teachers.</p><p>A questionnaire among pupils and interviews among teachers in two vocational programs is the foundation for the study. The result shows a positive attitude among the pupils who do not find any drawbacks with the calculator. The teachers are more restrained and have certain</p><p>criticism towards it. One opinion was that the calculator is a double-edged sword. At most the calculator helps the pupils to reach further in their studies but also makes them depend on it. The pupil’s weaker ability to do mental calculation is also a negative effect according to the teachers. Another problem that came up was that many pupils use the calculator-functions in the mobiles instead of a real calculator. The teachers don’t seem to have any pedagogy-philosophy in their use of the calculator. Instead they see it as a powerful tool to do calculations. The pupils also see the calculator as a</p><p>fast and effective calculation tool. None of the teachers found that the calculator have any pedagogic advantages. However can the calculator, according to the teachers, indirectly have pedagogic advantages as the pupils have time to do more tasks and therefore get more practice. Despite its disadvantages the calculator is considered a effective and accepted tool for calculations.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur elever på praktisk gymnasieskola använder miniräknaren och hur de ser på användandet. Studien går också ut på att undersöka hur elevernas lärare ser på användandet av miniräknaren och vilka attityder de har gentemot användningen av den. Det ingår också att se vilka skillnader som finns i attityden till miniräknare hos elever och lärare. En elevenkät och lärarintervjuer på två praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar på en positiv attityd bland eleverna där många anser att miniräknaren inte har några nackdelar. Lärarna är mer återhållsamma och framför viss kritik mot miniräknaren. En åsikt som framfördes var att miniräknaren kan ses som ett tveeggat svärd. Miniräknaren gör i bästa fall att eleverna kommer längre i undervisningen men även att de i många fall blir beroende av miniräknaren. Att eleverna som en konsekvens också blir svaga i huvudräkning anses som ett problem av flera lärare. Ett annat problem som lyftes fram var att en del elever använde räknefunktion på mobiltelefonen istället för att använda miniräknaren. Lärarna verkar inte ha någon pedagogisk tanke bakom användandet av miniräknaren utan ser den som ett effektivt hjälpmedel att göra beräkningar med. Eleverna ser också miniräknaren som ett snabbt och effektivt sätt att göra beräkningar på. Ingen av lärarna tyckte att miniräknaren har några direkt pedagogiska fördelar. De menar dock att miniräknaren indirekt kan ha pedagogiska fördelar då eleverna hinner göra fler uppgifter och därmed får mer träning. Miniräknaren ses trots sina nackdelar som ett bra och är ett accepterat hjälpmedel för matematiska beräkningar. / The purpose of this study is to examine how pupils in a vocational upper secondary school use the calculator and their attitude towards it. The study also examines how the teachers use calculators and their attitude towards it. Another part in the study is to see how the attitude towards calculators differs between pupils and teachers. A questionnaire among pupils and interviews among teachers in two vocational programs is the foundation for the study. The result shows a positive attitude among the pupils who do not find any drawbacks with the calculator. The teachers are more restrained and have certain criticism towards it. One opinion was that the calculator is a double-edged sword. At most the calculator helps the pupils to reach further in their studies but also makes them depend on it. The pupil’s weaker ability to do mental calculation is also a negative effect according to the teachers. Another problem that came up was that many pupils use the calculator-functions in the mobiles instead of a real calculator. The teachers don’t seem to have any pedagogy-philosophy in their use of the calculator. Instead they see it as a powerful tool to do calculations. The pupils also see the calculator as a fast and effective calculation tool. None of the teachers found that the calculator have any pedagogic advantages. However can the calculator, according to the teachers, indirectly have pedagogic advantages as the pupils have time to do more tasks and therefore get more practice. Despite its disadvantages the calculator is considered a effective and accepted tool for calculations.

The purpose of this dissertation is to find out whether some teachers at the vocational upper secondary schools where we have had our teaching practice are aware of the gender perspective and if/how they implement it in their teaching. The focus of the investigation is to find out to what extent the teachers in question take gender into account when they select texts for their single-sex classes. The aim was to learn about the teachers’ thoughts and views on gender issues as well as learning more about how to work gender consciously in the classroom. Qualitative interviews with seven upper secondary teachers were carried out. The semi-structured interviews we conducted contained guiding questions concerning gender, single-sex classes, material used for teaching. All the interviewed teachers think that gender is a very important question both in school and in society. The majority of the participating teachers do adjust their material with gender as a factor according to the sex of the majority of the class. The teachers emphasized that they also take other factors into account when selecting texts; an important one is the pupils’ course of study and interests.

<p>By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results.</p> / <p>Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.</p>

By studying the forms of work and methods teachers choose for their teaching on the Business and Administration Programme and by examining the experiences gained by these teachers, I hope to gain a clearer insight into how the demands of national policy/governing documents are met in the actual teaching of the courses within the programme. In my qualitative study,teachers in a team from a Business and Administrative Programme have been my informants. The team combines multiple forms of work and methods in line with the intentions of the national policy/governing documents. Students usually have an unbroken school day with block teaching where they work with case studies and interdisciplinary  work. Morals and ethics are integrated in class. More progressive ways of working  re combined with so-called traditional teaching. An internet based learning platform supports communication between teachers and pupils. Joint setting of goals, planning, and evaluation are done within the team. Teachers' pedagogical views are consistent with those that permeate the national policy/governing documents.Teachers choose the methods they believe lead to better effectiveness. Their choices are based on experience gained from work experience outside school and their teaching experience. I have grouped factors that contribute to teachers' choice of work as, individual, organizational and infrastructural. It is found that the choice of working methods is partly the result of limited resources. The teachers’ chosen approach also means a better working environment for themselves, which is believed to have positive affects on the pupils work situation and results. / Genom att studera vilka arbetsformer och metoder lärarna på handelsprogrammet väljer för sin undervisning och genom att ta del av de erfarenheter lärarna gjort, ville jag bidra med mer kunskap om hur man i undervisningen omsätter de krav som styrdokumenten formulerar. I min kvalitativa studie har lärare i ett arbetslag på Handelsprogrammet varit mina informanter. Arbetslaget kombinerade flera arbetsformer och metoder i linje med styrdokumentens intentioner. Eleverna hade oftast en samlad skoldag med blockundervisning där man jobbade med case och ämnesöverskridande arbeten. Värdegrundsarbete integrerades. Arbetsformerna kombinerades med s.k. traditionell undervisning. En lärplattform stödde kommunikationen mellan lärare och elever. Gemensam målformulering, planering, och utvärdering gjordes i arbetslaget. Lärarnas pedagogiska grundsyn överensstämde med den som genomsyrar styrdokumenten. Lärarna valde de arbetsmetoder de ansåg leder till bättre måluppfyllelse. Valen var grundade på erfarenheter från arbetsliv utanför skolan och erfarenheter av undervisning. Faktorer som bidragit till lärarnas val av arbetsformer har jag grupperat i individuella, organisatoriska och infrastrukturella. Det framkommer att valet av arbetsformer och metoder delvis var en följd av begränsade resurser. För lärarna innebar valda arbetssättet också en bättre arbetsmiljö vilket man ansåg påverkar även elevernas arbetssituation och resultat positivt.