Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige.

I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid.

The aim of this paper is to compare the subject-specific concepts and their use in two chapters dealing with the subject force in two different physics textbooks for grades 4-6. To achieve the aim, the following questions have been formulated: What subject-specific concepts are used and how often? What representations are used to clarify the subject-specific concepts? To achieve the purpose and the issues raised in the paper, the chapter will be analysed with two different content analysis. The material will then be analysed based on Vygotsky's theory of the development of scientific concepts. The results show that both chapters have about as many subject-specific concepts in comparison to the rest of the words in the chapters. One of the chapters show greater variety of representations with different contexts than the second chapter. Both chapters have used everyday contexts when the subject-specific concepts were explained, but one of the chapters show that different contexts were used depending on the subject-specific concepts.

Research has shown that science education is highly dependent on the quality of teaching materials. Here science textbooks have a dominant role in Swedish schools. When curriculum determines the content of textbooks, it promotes confidence in both schools and teachers. The purpose of this study is to analyze physics textbooks by using Järnborg’s (2007) theoretical concepts of categorization of the subject-specific words. The following questions are posed: * Which subject-specific concepts are presented in three selected physics textbooks for grade 4-6 in Swedish public schools? * How are these subject-specific concepts presented? The study finds a variety and selection of material presented in the selected textbooks. The results show that physics concepts are introduced through describing the concept by example and through the relation between the new and earlier introduced concepts. Consequently, it is important for teachers to take into consideration the content and structure of a textbook in science in order to realize its potential in the classroom

Syftet med studien är att redogöra för lärares uppfattning om ämnesspecifika begrepp i samhällskunskap i årskurs 1–3 i grundskolan samt hur de beskriver att de arbetar med detta. Skolan har i uppdrag att stödja elevers språkliga utveckling och forskning visar att elevers förståelse av ämnesspecifika begrepp är viktig för deras kunskapsutveckling i samhällskunskap. Denna studie har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1–3. Resultatet i studien analyserades och tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Av resultatet i studien framkommer att lärarna ansåg att de ämnesspecifika begreppen är viktiga för elevernas kunskapsutveckling. Vidare framkommer att det finns en variation i hur lärarna undervisar om de ämnesspecifika begreppen och att flera olika verktyg/artefakter används i detta sammanhang. Alla lärarna i studien var överens om att språket är det viktigaste verktyget för undervisningen om de ämnesspecifika begreppen. Lärarna i studien uttrycker en önskan om att individanpassa denna undervisningen mer. För att öka möjligheten till individanpassning kan ämnesöverskridande arbetssätt vara en metod i verksamheten.

Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Forskning visar att läsning har betydelse för elevers språkutveckling och att ämnesspecifika begrepp lärs genom aktiviteter som inkluderar läsning, reflektion och elevnära uppgifter. Syftet med denna studien var att ta reda på hur lågstadielärare på fältet stöttar elever i sin undervisning i SO-ämnena när läsning synliggör begrepp. Frågeställningarna var; På vilka sätt arbetar lågstadielärare med ämnesspecifika begrepp inom de samhällsorienterande ämnena vid läsning? På vilka sätt arbetar lågstadielärare vidare med de samhällsorienterande ämnesspecifika begreppen efter läsning? Sex lågstadielärare medverkade och datainsamling skedde genom intervjuer och observationer på två skolor i södra Sverige varav majoriteten av eleverna på den ena skolan var andraspråkselever. Resultatet visade att samtliga av de undersökta lärarna inkluderade “gemensamma textmöten” och interaktiv läsning vid förklaring av ämnesspecifika begrepp. Läromedel, artiklar och skönlitteratur användes av de olika lärarna där skönlitteratur framförallt användes i historia och vid värdegrundsarbete. De sex lärarna hade varierade arbetssätt med stöttande frågor och diskussioner i olika gruppkonstellationer. Resultatet visade även att några av lärarna arbetade vidare med ämnesspecifika begrepp vid exkursioner, skrivuppgifter och fyrahörnsövningar samt att alla lärare använde kreativa uppgifter. De undersökta lärarna såg positivt på kreativt arbete, men tidsaspekten var en avgörande faktor. Resultatet visade att lärarnas arbetssätt inte skiljde sig åt från de två skolorna trots att elevunderlaget skiljde sig märkbart.

Syftet med den här studien är att undersöka vad förskollärare på I Ur ochSkur förskolor har för synpunkter på och erfarenheter av planerade aktiviteter, som inkluderar ämnesspecifika begrepp inom ekologi. Kvalitativa intervjuer av sex förskollärare verksamma inom två I Ur och Skur verksamheter iMellansverige har genomförts. Intervjusvaren har sammanfattats genom enfenomenologisk metod som använts som analysverktyg. Intervjufrågorna ärskapade utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskrev ekologi som ett brett begrepp, det handlade om att fokuserapå delar av begreppet och anpassa lärmiljöer därefter. Olika kretslopp var detinnehåll som dominerade förskollärarnas svar. Både bra och mindre braaspekter på planerade aktiviteter lyftes av förskollärarna. Utifrån de braaspekterna belyser förskollärarna bland annat trygghet för samtliga i verksamheten, genom vetskapen om vad aktiviteten innehåller samt fokuseradekunskaper om ett visst ämne. De mindre bra aspekterna som samtliga förskollärare lyfter är vikten av barnens intressen samt svårigheten att utveckla aktiviteten mot något annat håll om den är för uppstyrd. De ämnesspecifika begreppen lyftes av samtliga förskollärare som viktiga och ibland komplicerade. Förskollärarens medforskande roll var en aspekt som samtliga förskollärare lyfte som viktig, för att bemöta barnen i deras utveckling av kunskap.Förskoleverksamheter erbjuds via den här studien inspiration till kunskapsutveckling genom utomhuspedagogik, inom ämnesområdet ekologi och inkluderandet av ämnesspecifika begrepp. / The purpose of this study is to investigate what preschool teachers withinoutdoor preschools views and experiences of planned activities are, which include subject-specific concepts in ecology. Qualitative interviews with sixpreschool teachers active in two outdoor preschools in Central Sweden hasbeen conducted. The interview results has been summarized using aphenomenological method. The interview questions are created based on thestudy's questions. The results show that all preschool teachers highlightedecology as a broad concept, it was about focusing on parts of the concept andto adapt learning environments. Different cycles were the content that dominated the preschool teachers answers. Both good and not so good aspects ofplanned activities were highlighted by the preschool teachers. Based on thegood aspects that the preschool teachers highlighted, was security foreveryone in the workplace, through the knowledge of what the activity contains and focused knowledge of a certain subject. The not so good aspectsthat all preschool teachers highlighted was the importance of the children'sinterests and the difficulty of developing the activity in another direction if itis too steered up. The subject-specific concepts were highlighted by all preschool teachers as important and sometimes complicated. The preschool teacher's coresearching role, was an aspect that all preschool teachers highlighted as important when it´s about meeting the children in their development of knowledge. Through this study, teachers in preschools are offered aninspiration for knowledge development through outdoor pedagogy. In thesubject area ecology and the inclusion of subject-specific concepts.