Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / CD-ROM i ficka. CD-ROM innehåller avhandlingen i pdf-format samt fotografier, tabeller, kartor m.m.

The purpose of this paper is to investigate some aspects of teaching environmental issues, as they are manifested in another culture. In this paper, I will discuss how you teach environmental issues, how the teaching environment is formed, and what an environmental issue means to a South African teacher, as well as, if there are any cultural aspects to what an environmental issue is. Seven observations were made and qualitative interviews with four teachers teaching Life Science in Cradock, South Africa - The results showed that these South African teachers, independent from each other, followed a similar pattern in their teachings. These patterns contain gathering information concerning environmental issues in the immediate surroundings, as well as using the text book and teaching environmental issues through lectures. It was not possible to draw a conclusion about the cultural aspects in association to environmental issues. The classroom is furnished so that the students are facing the blackboard and the teacher.  In conclusion, the teachers have a tendency to focus on the environmental problems the student would face in his or her everyday life, instead of world-wide problems such as the greenhouse effect.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn på demokrati och jämföra denna med ungas syn på demokrati under 70-talet, när de stod i främsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fått en aning om hur de tänker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jämfört dessa intervjuer med material från litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen på demokrati förändrats något medan landet gått från apartheid till demokrati. Utifrån intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio år kan man se att processen har börjat men också att det går väldigt långsamt, något som är frustrerande när man är ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra. Det fanns också ett tydligt mål, att införa demokrati och den drömmen förverkligades 1994. I ett demokratiskt samhälle är fienden inte lika tydlig och förändringar är inte lika drastiska. Många av dagen ungdomar har en liknande syn på demokrati som de på 70-talet, men de har även fått upptäcka demokratins baksidor och är därför många gånger inte lika entusiastiska som sina föregångare.

Genom en strukturerad genreanalys, enkätundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito så tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen så erhålls de strukturella särdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkätundersökningen som behandlar den allmänna uppfattningen om genren. Enkätundersökningen är i sig uppdelad i två segment vars indelning baseras på kulturella skillnader och den här uppsatsen vill belysa de båda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den här uppsatsen är att öka förståelsen för kwaito som genre och på så vis öka förståelsen för klassificeringen av genrer. Men även huruvida detta återspeglas i enkätundersökningen. Särdragen presenteras i analysen och har anknytning till nutida forskningen. Det visar sig att perspektiven etic och emic har relevans på grund av de kulturellt bundna skillnaderna av uppfattning om genren. Den Sydafrikanska undersökningsgruppen ser tydligare kopplingar till de sociala och ideologiska aspekterna, och även house-musiken, av genren än vad den icke-Sydafrikanska.

Sydafrika övergick från att styras av en förtryckande regim till att bli en demokrati 1994. South African Broadcasting Corporation (SABC) som historiskt sett användes som ett propagandaverktyg för apartheid-regeringen är idag Sydafrikas public service-företag med uppdrag att vara en del av demokratiprocessen. Public service hävdar att dess uppdrag är att återskapa mänsklig värdighet och bygga en gemensam framtid för alla sydafrikaner. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur public service i Sydafrika presenterar kvinnor och män som källor i nyhetsjournalistiken. Uppsatsen undersöker vilka ämnen som dominera, vilka källor som får uttala sig och hur kvinnor och män kommer till tals. I denna studie är det huvudsändningen på engelska, SABC3 News @ 7, som analyserats. En normativ utgångspunkt i denna uppsats är att public service har en demokratisk funktion att främja värden om alla människors lika värde, yttrandefrihet, möjligheten styra sitt eget liv och påverka samhällsutvecklingen genom att delta i den offentliga debatten. Om man utgår från att brist på jämställdhet eller stereotypa bilder av män och kvinnor i nyhetsmedier är ett problem för demokratiska värden så blir det intressant att undersöka hur nyheterna presenterar män och kvinnor. För att beskriva vad genusvetare anser bidrar till polarisering och särskiljning i bland annat hur journalistiken väljer kvinnor och män som källor har bland annat Djerf-Pierres (2007) analys, som är inspirerad av Bourdieus teorier om kön och reproduktion av social makt, kommit till användning. Även forskning om sydafrikanska medier ingår (Skare Orgeret 2006, Geertsema 2010). Dels utgår de teoretiska perspektiven från tidigare forskning om källor i relation till position och elit (Hvitfelt 1989, Sahlstrand 2000, Allern 2001, Creeber 2001, McQuail 2003, Kleberg 2008) och nyhetsämnen i relation till kön (Van Zoonen 1998, Jarlbro 2006, Ross 2009, Roxberg 2010). Två metoder har använts, dels en kvantitativ innehållsanalys som genom kodning undersöker andelen ämnen, positioner, kvinnor och män under två veckor i SABCs engelska nyhetssändning News @ 7, som sänds dagligen klockan 19.00 – 19.30 år 2012. Dels en kvalitativ framinganalys av ett mindre urval ur källmaterialet för att ge en mer ingående beskrivning av på vilket sätt kvinnor respektive män uttalar sig och inramas. Resultaten visar att det förekommer betydligt fler män jämfört med kvinnor i SABCs engelska tv-nyheter, och att det finns skillnader i vilka sammanhang män och kvinnor får komma till tals beroende på nyhetens inramning.

<p><p>Lärare har en betydelsefull roll för sina elever. De skall vara en förebild och motivera eleverna till att tro på sig själv. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen och förståelsen för elevers livssituation och deras syn på framtiden. Eleverna som medverkat i undersökningen bor på orten Clanwilliam i provinsen Western Cape i Sydafrika. De har fått skriva berättelser om vad önskar och gissa kommer att hända med dem själva och landet i framtiden. Resultaten från berättelserna har sedan kategoriserats i enlighet med frågeställningarna. Sydafrika är ett kontrasternas land med enorma klyftor mellan fattiga och rika. Apartheidsystemet skiljde vita, färgade och svarta åt vilket innebar att den svarta och färgade befolkningen förtrycktes. Nelson Mandela blev landets första svarta president i det första, efter apartheid, demokratiska valet 1994. Efter valet förändrades skolsystemet och vita, färgade och svarta kunde nu gå i samma skolor. Man skapade en ny gemensam läroplan som skulle gälla för alla oavsett bakgrund. Den nya skolplanen syftade till ett demokratiskt, icke-rasistiskt och rättvist utbildningssystem. Undersökningen genomfördes på ortens två skolor och resultaten har jämförts med varandra. Skolorna skiljer sig åt då eleverna kommer från olika sociala förhållanden. Metoden som använts i undersökningen är vanlig då man undersöker ungdomars framtidssyn. Synen på den egna framtiden är enligt tidigare forskning oftast positiv medan synen på landets och världens framtid visar sig vara mer dyster. Tidigare forskning visar även att elevgrupper med lägre social status har en mer negativ syn på sin egen framtid än vad elever från högre social status har. Resultatet från vår undersökning visar det motsatta. Även elevernas berättelser om Sydafrikas framtid skiljer sig mellan elevgrupperna. De som kommer från svåra ekonomiska och sociala förhållanden har en ljusare syn på Sydafrikas framtid än vad de som kommer från högre sociala förhållanden. Den negativa synen på Sydafrikas framtid som vissa elever har kan ha påverkats av krissituationen i grannlandet Zimbabwe. Flera av eleverna nämner i sina berättelser en rädsla för att landet ska hamna i samma situation. Intervjuer med elevernas engelsklärare gjordes för att se om elevernas och lärarnas uppfattningar om framtiden stämde överens eller skiljde sig åt.</p></p>

<p>I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska små- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. Därifrån vill vi med hjälp av våra respondenters perspektiv klarlägga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi är intresserade av att undersöka närmare. Finns den kvar och hur påverkar den våra respondenters arbete i Sydafrika.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ ansats där det empiriska underlaget är inhämtat genom intervjuer av personer på ledande befattningar i fyra svenska små- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter hämtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.</p><p>Studien visar att svenska små och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst. Sydafrika har en affärskultur som till stor grad liknar den västerländska. Sverige har haft ett långvarigt samarbete vilket har resulterat i en goodwill. Att uppfatta Sydafrika som en tillväxtmarknad är en subjektiv bedömelse, vilket resultatet i undersökningen visar.</p>

<p>Abstract</p><p>Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn.</p><p>In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.</p><p>Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.</p>

<p>Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen.</p><p>Nyckelord</p><p>Berättartraditioner</p><p>Curriculum 2005</p><p>Sagor</p><p>Sydafrika</p> / <p>This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa.</p><p>The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children.</p><p>Keywords</p><p>Curriculum 2005</p><p>South Africa</p><p>Storytelling</p><p>Traditions of storytelling</p>