The intention has been to look at the school system in South Africa and specifically at arts and culture in grade 10 to 12. I have visited a number of classes and interviewed the teachers working at the art centre PJ Olivier in Stellenbosch. By doing this I wanted to get to know the system and to understand the intentions that the curriculum describes. I have all through the study related the areas I’ve looked at to the curriculum to see how well the intentions are implemented. I have also compared everything with the Swedish school system. The curriculum has good intentions but the country has a lot to do before they reach the goals with a school system where everybody is included and where there is ”ubuntu” (Zulu word for humanity or I am what I am because of what we all are). In the curriculum I have seen a lot of similarities to the Swedish school system. The intentions and the goals are very much alike. I have realised that South Africa is a country with a lot of complexity and this shows in the school system and in the way the teaching is performed. Arts and culture has a part to play even if the subject is small. In many areas in South Africa, Europe and the western world is the role model for how things should be done. In art it is significant and it leads to self-neglect.

No description available.

I Kimberley, Sydafrika är tonårsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. Däremot är så kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stärka ungdomars självkänsla, framtidstro och förmåga att ta hälsosamma beslut. Syftet är att utifrån deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda på om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonårsgraviditeter. Uppsatsen syftar även till att undersöka tidigare deltagares inställning till tonårsgraviditeter och om programmet haft betydelse för inställningarna. Uppsatsen baseras på informanternas upplevelser av huruvida de har blivit stärkta av deltagandet samt eventuella förändringar i deras attityder gentemot tonårsgraviditet. Resultatet beskriver att informanterna har en negativ inställning till tonårsgraviditeter och att de inte explicit uttrycker att programmet bidragit till denna inställning. Uppsatsens resultat har även försökt skildra att en utveckling av informanternas förmåga inom de olika temana kan medföra en viss preventiv effekt mot tonårsgraviditeter. Detta stödjer tidigare forskning som menar att förändringsprocesser inom dessa teman samt inom empowerment kan ha en förebyggande inverkan. Även om programmet har en viss preventiv effekt anser vi inte den tillräckligt omfattande för att det ska kunna implementeras med avsikt att förebygga tonårsgraviditeter.

Det övergripande syftet i denna uppsats har varit att undersöka hur författare på 2010-talet från en ekumenisk huvudfåra i Sverige och Sydafrika förmedlar hopp till sina läsare. Utifrån två delvis kompletterande teorier om kristet hopp har jag format en teoretisk modell om ansvarsfullt hopp som tillsammans med frågeställningar utgjort ett analysredskap i läsningen av mitt källmaterial. Källmaterialet har utgjorts av uppbyggelselitteratur skriven av fyra författare, i Sverige respektive Sydafrika. Studiens frågeställningar var: på vilka sätt beskriver författarna hopp, vilka praktiker av hopp förordas, hur förhåller sig författarna till utmaningar i sina respektive kontexter?  Baserat på tron på Jesus uppståndelse så utgör hoppet en kärna i kristen tro. Många teologer, ekumeniska organisationer och kyrkliga företrädare har mot bakgrund av detta skrivit om kristet hopp. Många har även betonat betydelsen av kristet hopp i att möta samtida utmaningar. Vissa anser till och med att det kristna hoppet är nödvändigt för att möta dessa svårigheter. Min studies viktigaste bidrag har varit att kasta ljus över hur detta kristna hopp förmedlas i praktiken. I min studie har jag inspirerat till interkulturell teologi genom att jag utforskat olika sätt att förmedla kristet hopp i olika kulturella kontexter, jag har resonerat kring globala utmaningar såväl som svårigheter inom länder och satt kontextuell teologi om hopp i dialog med andra tolkningar av hopp. Jag har funnit att författarnas delvis kontextbundna, delvis gemensamma sätt att förmedla kristet hopp i uppbyggelselitteratur kan inspirera till interkulturell teologi om kristet hopp som svarar an på samtida gemensamma utmaningar. Min studie har därmed bidragit med ny teologisk forskning och kompletterar även forskning inom andra akademiska discipliner om hopp. Studien har dessutom bidragit till utvecklingen av en interkulturell teori om kristet hopp, som förhoppningsvis kan utgöra underlag för fortsatta studier.

This study of the South African prevention programme titled Human Rights Club aims to explore the participating adolescents experience. The method being used is qualitative focus groups interviews. Four focus groups interviews were conducted in different townships around East London, in total 21 respondents participated in the focus groups. The theoretical framework that was used to analyze the result was the concept of socialization, gender and empowerment. The results indicate that the participants experience that the program has contributed to their own personal development, social affiliation, and the ability to help others. The participants experience a change in their views on women's human rights and gender roles. Through advocacy they are spreading the knowledge they have gained to their families, friends, schools and communities. This turns former participants into activists and helps Human Rights Club to reach beyond their participants only.

The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions. The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children’s communication with each other. Through music, children also develop their body language. As a general educational tool, music becomes important for children’s development.

Aims: The purpose of this thesis is to describe peer educators’ experiences from the training given to them by The Leadership South Programme. The aim is also to describe the participants’ perceived self-empowerment and perceptions about their own learning and experiences of being a peer educator. The study also aims to explore how peer educators share their skills with others. Methods: Grounded Theory is the method used for the research presented in this thesis. The data collection was done by open-ended questionnaires followed by qualitative interviews. Results: The results show that the peer educators who participated in our study show increased self-esteem and motivation. The training has also given them increased knowledge in communicating, listening and facilitating others. Furthermore peer educators experienced increased self-awareness and learned how to motivate and support their peers and share information. / Mål: Denna uppsats syftar till att undersöka hur ungdomar, som har genomgått Leadership South’s program, upplever utbildningen. Syftet är också att analysera deltagarnas upplevda känsla av egenmakt, så kallad empowerment, och uppfattningar om deras eget lärande och erfarenheter av att vara en fadder (peer educator). Slutligen vill vi också undersöka hur respondenterna agerar för att dela med sig av sina erfarenheter. Metod: Grundad teori är den metod som använts i forskningen som presenteras i denna uppsats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkät med öppna frågor följd av en kvalitativ intervju. Resultat: Resultatet visar att de ungdomar som deltagit i vår undersökning har stärkts genom ökad självkänsla och ökad motivation. Utbildningen har också gett dem ökade kunskaper i kommunikation, att lyssna och att facilitera andra. Vidare har ungdomarna, genom ökad självkännedom, lärt sig att motivera och stötta sina kamrater och tillsammans dela och sprida information.

Introduktion: Prehospital personal utsätts ofta för hot och våld i flera länder. I studien definierats hot/våldstyper som verbala, upplevt hot/obehag, fysiska, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp/närmanden. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla utbildning och information om hot och våld så att arbetsplatsen blir säker. Syfte: Syftet var att beskriva och jämföra likheter och/eller skillnader i förekomst och handläggning av hot och våld inom den prehospitala sjukvården i Sverige och Sydafrika. Metod: Denna studie hade en kvantitativ design och genomfördes i form av en enkätstudie med flervalsalternativ. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes för statistiska beräkningar. Den statistiska signifikansen har mätts med hjälp Chi två-test där signifikansnivån valdes till p=<0.05. Resultat: 69 ambulanspersonal deltog, 32 från Sverige och 37 från Sydafrika. 87 % uppgav att de blivit hotade/överfallna där det vanligaste hotet var det verbala och den mest förekommande förövaren var patienten. 98,5 % av ambulanspersonalen ansåg att de var i behov av ytterligare stöd/utbildning kring hot/våld för att i framtiden klara av sådana händelser. En signifikant skillnad mellan länderna visade sig i att Sydafrikas ambulanspersonal önskade sig skydds- och försvarsutrustning i större utsträckning än den svenska. Konklusion: Tydligare riktlinjer och mer utbildning inom hot/våld behövs för ambulanspersonalen. / Introduction: Prehospital personnel are often subject to threats and violence in several countries. This study categorizes types of threat/violence as: verbal assault, intimidation, physical assault, sexual harassment and sexual assault. The working environment law states that the employer must provide education and information about threat and violence so that the workplace is safe. Aim: The aim was to describe and compare similarities and/or differences of the presence and of the handling of threat and violence in the prehospital care in Sweden and South Africa. Method: This study had a quantitative design and was performed with a questionnaire using multiple choices. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used for statistical calculations. Statistical significance was controlled using the chi-square test with a significance level of p=<0.05. Results: 69 ambulance personnel participated, 32 of them from Sweden and 37 from South Africa. 87 % stated that they had been threatened/attacked, verbal assault being the most prevalent kind of threat and the most common attacker being the patient. 98,5 % of the questioned ambulance personnel claimed to be in need of further support/education regarding threat/violence in order to better manage this kind of events in the future. One significant difference between the two countries showed that South African ambulance personnel wished for protective gear and defensive gear in a greater extent than their Swedish equivalents. Conclusion: Clearer guidelines and more education regarding abuse/violence is needed for ambulance personnel

Syftet med denna studie är att undersöka jämställdhetsfrågors aktualitet och betydelse i den sydafrikanska politiken. Detta görs med förhoppningen att kunna säga någonting om landets potentiella jämställdhetsutveckling, och om huruvida en sådan utveckling kan påverka den generella utvecklingen i ett land som är viktigt för regionen både ekonomiskt och inom jämställdhetsområdet. Studien undersöker därför Sydafrikas tre största partiers valmanifest inför de lokala val som hölls i augusti 2016 – ANC:s, DA:s och EFF:s - för att ta reda på hur jämställdhetsfrågor behandlas, alternativt icke behandlas. Undersökningen genomförs med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten påvisar att valet, ur en partipolitisk synvinkel, inte genomsyrades av jämställdhet eller av en jämställdhetsinriktad diskurs. Därför är undersökningen pessimistisk till Sydafrikas vidareutveckling inom jämställdhetsområdet inom den närmaste framtiden, och därmed även till dess positiva inverkan på den generella utvecklingen i landet. Detta trots ett skiftande politiskt landskap.

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie