No description available.

Bakgrund: Urinvägskateter ses vara en vanlig åtgärd inom slutenvård och syftar till att tömma urinblåsan hos personer där det inte sker naturligt. Indikationer för en urinvägskateter kan vara obstruktion i urinvägarna eller oförmåga att tömma urinblåsan. Med urinvägskateter är risken för urinvägsinfektion stor. Sjuksköterskan har ansvar i omvårdnaden av patienten, och har en aktiv roll för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår. Syftet: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie har insamlad data från en kvalitativ och tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar. Relevans- och kvalitetsbedömning för artiklar har utförts med hjälp av granskningsmall. Analys av resultat har utförts systematiskt med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet redovisades vad sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet utifrån två teman som framkom under analysarbetet. De två temana var evidensbaserat kliniskt arbete samt teamarbetet och kommunikation. Sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom att välja rätt material, samarbeta med läkare, avlägsna onödig kateterisering samt genom att använda checklistor. Diskussion: Sjuksköterskans tid måste planeras för att kunna arbeta förebyggande. Tiden bör fyllas med metoder som gör att sjuksköterskan kan avlägsna onödiga urinvägskatetrar. De förebyggande arbetet bör grunda sig på kommunikation med patienten för att kunna lindra lidande. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna identifiera onödiga katetrar kan en checklista appliceras. Kommunikation och teamarbete med läkare är viktigt. För de patienter som behöver en kateter är sjuksköterskans hantering av material betydelsefull. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

This study of the South African prevention programme titled Human Rights Club aims to explore the participating adolescents experience. The method being used is qualitative focus groups interviews. Four focus groups interviews were conducted in different townships around East London, in total 21 respondents participated in the focus groups. The theoretical framework that was used to analyze the result was the concept of socialization, gender and empowerment. The results indicate that the participants experience that the program has contributed to their own personal development, social affiliation, and the ability to help others. The participants experience a change in their views on women's human rights and gender roles. Through advocacy they are spreading the knowledge they have gained to their families, friends, schools and communities. This turns former participants into activists and helps Human Rights Club to reach beyond their participants only.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt. / This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.

Introduktion: Mobbning är ett av våra största folkhälsoproblem. Mobbning är något som påverkar inte bara barn i skolåldern utan kan även leda till psykisk ohälsa och ett riskbeteende hos vuxna vilka blivit utsatta för mobbning under uppväxten.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som får ett preventionsprogram mot mobbning i grundskolan att fungera, vilken effekt de har samt hinder vid implementeringen. Metod: En systematisk litteraturstudie har valts som metod. Totalt 10 vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien utefter relevant information om syftet. Fyra teman har valts: Lagar, policys och engagemang, modern teknik och upplägg, tidsfaktorer och resurser. Resultat: Preventionsprogram mot mobbning har visat sig vara effektiva. Införandet av lagar och policys ger en bra grund för motverkan av mobbning i skolan. Hjälpmedel för elever, via filmer, spela spel och föra diskussioner kring mobbning har ökat empatin. Dock finns det begränsningar då inte alla länder har samma ekonomiska förutsättningar eller infrastruktur. Slutsats: Införandet av lagar och policys skapar en bra grund för länders arbete för att motverka mobbning i skolan. Preventionsprogram mot mobbning kan ses som komplement eller arbetas in som fristående program för att minska mobbning och främja den psykiska hälsan. Lärare och skolpersonal behöver få undervisning och kunskap kring mobbning, dels för att kunna vara behjälpliga i situationer när mobbning uppstår och dels för att kunna säkra och stärka en trygg skolmiljö. / Introduction: Bullying is one of our biggest public health issues. Bullying affects not only children of school years but can also result in psychological ill-health and risk of developing risk behaviors in adulthood for those who were bullied while growing up.Aim: This literature review identifies factors contributing to effect prevention programme against bullying in primary and secondary school. Method: A systematic literature study has been chosen as the method for this study. A total of 10 scientific articles are included in this study, selected based on relevant information related to the aim. Four themes arose from the analyses: laws, policies and engagement, modern technology and arrangement, time factors and resources. Result: Prevention programmes against bullying can be effective. With a foundation of laws and policys helps prevent bullying in school. Learning resources for students, for example movies shown in classrooms, boardgames and conversations about bullying have increased empathy among the students. However, there are limitations as not all countries have the same economic conditions or infrastructure. Conclusion: The introduction of laws and policies offers good grounds for countries in their work to prevent bullying in schools. Bullying prevention programmes can be seen as a complement or incorporated as independent programmes to reduce bullying and promote mental health. Teachers and school staff need to be further educated and gain more knowledge about bullying, both to be of help in situations when bullying occurs and also to be able to secure and strengthen a safe school environment.