I Sverige ger Riksidrottsgymnasier (RIG) elever chansen att kombinera sina studier med idrott. Målen med RIG innefattar att eleverna som examineras ska ges goda förutsättningar att lyckas nå internationell elitnivå som senior. Statistik över hur RIG-studenter uppfyller dessa mål saknas dock. Syftet med uppsatsen är att analysera vad som ligger i kompetensbegreppet elithandbollspelare ur en elitlagstränares synvinkel samt att jämföra detta med hur instruktörerna vid Rikshandbollsgymnasiet (RHG) uppfattar samma begrepp. Det är också vår ambition att redogöra för elithandbollstränares uppfattning om skillnader mellan examinerade elever från RIG-handboll och spelare som gått Nationell idrottsutbildning (NIU) eller gymnasium utan handbollsinriktning. Genom en kvalitativ studie har vi med semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp samlat in empiri från ett målinriktat urval. I analysen ställs empirin mot tidigare forskning och de teorier vi redogör för. Studiens resultat visar att synen på kompetens som krävs för en elithandbollspelare till stor del är likvärdig mellan elitlagstränare och instruktörer vid RHG. Generellt har elitlagstränare inom den svenska handbollen bättre kunskap om NIU och är osäkra om skillnaden mellan NIU och RIG. Även kunskapen om spelare som går eller har gått RHG är låg hos elittränarna. Den största skillnad som elittränarna ser mellan RHG-studenter och andra spelare är att RHG spelare upplevs som proffsigare och mer teoretiskt kunniga.

Aim This qualitative study will provide an insight to different teachers view on handball in two elementary schools. Handball is a competitive sport and has been played for over 100 years in different contexts in Sweden. Are there qualities in the sport that belongs in the school´s non-competitive education? How do they justify this sport according to the governing documents Lgr-11 that gives a lot of room for interpretation by the teachers? How do teachers justify handball based on the curriculum? What kind of qualities do the teachers highlight with this sport in the education? Do teachers perceive any differences with the new curriculum? Method The method has a qualitative approach. The interviews in this study had a semi structure character. The vision was to get a conversational character where attendant questions were improvised. The selection was five teachers who are teaching sports in two schools. The data processing was transcribed and interpreted through Pierre Bourdieus Sociologic theory. Results The results that emerged were that all the interviewed teachers have a positive attitude to handball and speak for its place in physical education. They justify handball based on the curriculum part of comprehensive motion abilities, physical activity, gross motor forms, and complex movements in games and sports. Beyond these physical qualities of the sport; the teachers also highlighted benefits such as cooperation, social and general educational knowledge. The teachers feel that the new curriculum has become clearer, but none of them have changed their way of working with handball and its elements.    Conclusion Due to the small size of this study, no general conclusion could be drawn about whether handball should be included in the physical education or not. The study reveals that cultural capital and habitus do have importance in the teachers view on handball. The curriculum leave room for interpretation and it is up to each teacher to decide whether they want to use the handball as a part of their teaching or not. / Syfte och frågeställning Denna kvalitativa studie ska ge inblick i hur ett antal olika lärare ser på handboll i två grundskolor. Handboll är en tävlingsidrott och har spelats i över 100 år i olika sammanhang i Sverige. Finns det kvalitéer i sporten som hör hemma i skolans icke tävlingsinriktade undervisning? Hur motiverar lärarna denna idrott utifrån styrdokumenten Lgr-11 som ger ett stort utrymme för egen tolkning? Hur motiverar lärarna handboll utifrån läroplanen? Vilka kvalitéer belyser lärarna med denna sport i undervisningen? Upplever lärarna någon skillnad med nya läroplanen? Metod Metoden är kvalitativ i sin ansats. Intervjuerna i studien hade en semistrukturerad karaktär. Målsättningen var att få en samtalskaraktär där följdfrågor improviserades. Urvalet bestod av fem lärare som undervisade i idrott på två skolor. Databearbetningen transkriberades och tolkades genom Pierre Bourdieus Sociologiteori. Resultat De resultat som framkom var att samtliga intervjuade lärare är positiva till handboll och talar för dess plats i idrottsundervisningen. De motiverar handbollen utifrån läroplanens del om allsidiga rörelseförmågor, fysiska aktivitet, grovmotoriska former, komplexa rörelser i spel och idrotter. Lärarna belyser kvalitéer som utöver de fysiskt motiverande argumenten även framhåller samarbete, sociala och allmänbildande kvalitéer. Lärarna upplever att den nya läroplanen är tydligare men ingen av dem har ändrat sina sätt att arbeta med handbollen och dess moment. Slutsats Eftersom studien är liten kan inte några generella slutsatser dras om handboll bör finnas med eller inte i idrottsundervisningen. Studien visar att kulturellt kapital och habitus har betydelse i lärarnas syn på handboll. Läroplanen ger utrymme för egen tolkning och det är upp till varje enskild lärare att välja om och hur de vill använda handbollen som moment i sin undervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationsträning, innefattande styrketräning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervallträning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller längre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tävlingssäsong. Metod: Under 12 veckor, i tävlingssäsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollsträning antingen RSE (n=8) bestående av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestående av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförändringar. Båda grupperna genomförde ocksåCCT bestående av 3 set med 3 övningar (3 x knäböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump från 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Bäst, Sämst, Tot (s) samt beräknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knäböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: Båda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knäböj, RSE gruppen (8,8 %) mer än HITT (7,4 %) (p&lt;0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbättringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) än RSE (56,3 %) (p&lt;0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i båda grupperna (~2%). I testet för specifik uthållighet (YYIRD 1), var förbättringen i RSE gruppen 9,4 % jämfört med HIIT-gruppens 5,8 %. Både RSE (-5,7 %) och HIIT (-2 %) visade försämringar i acceleration (5 m sprint). Resultaten vid RSSA visade försämringar i alla komponenter i RSE gruppen. HITT gruppen förbättrade signifikantförmågan att motstå trötthet, Sdecvid RSA (39,1%) (p &lt;0,09). Slutsats: CCT verkar vara en effektiv träningsmetod för att öka maximal styrka och RFD under tävlingssäsong men att den kanske inte positivt påverkar acceleration. HIIT kan vara en mer effektiv intervallträningsmetod (än RSE) för att bibehålla eller förbättra komponenter kopplade till RSA för elithandbollsherrar, under tävlingssäsong. Kombinationsträning med handboll, CCT och HIIT verkar inte innebära något motsatsförhållande för samtidig utveckling av maxstyrka, RFD, maximal löphastighet, hopp, VO2max eller specifik uthållighet. Sökord: intermittent idrott, Repeated sprint ability, Rate of force development. / Aim: The aim of this study was to investigate the effects of compact complex strength training (CCT) combined with interval training, either with short shuttle sprints (~6 s) in a repeated sprint exercise (RSE) or with longer all-out sprints (30 s) also involving change of direction in a high intensity interval training (HIIT), on handball related, in-season, physical performance in male elite players. MethodFor 12 weeks, in-season, 15 elite handball players performed, in addition to their normal handball training, either RSE (n = 8) sessions consisting of 10 repetitions of shuttle sprints (2x15m), start every 60 s and with passive recovery or HIIT (n = 7) consisting of 5 repetitions of 30-s all-out sprints with change of direction. Both groups also did CCT consisting of 3 sets of 3 exercises (3 x squat 90% of 1RM, 6 x jump squat 50% of the bodyweight and 6 x drop jump from 30 cm).. Pre- and posttests included jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s)), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Best, Worst, Tot (s), FI (%), Sdec (%)),  1 RM squat (concentric) (kg/kg bodyweight), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1) (m) and maximum oxygen test (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Results: Both groups significantly (p&lt;0.01) improved their maximum strength in squat, the RSE-group (8.8 %) more so than HIIT (7.4 %). In contrast the HIIT-group showed greater improvements in rate of force development (RFD) (63.5%) than RSE (56.3%) (p&lt; 0.05). VO2max was significantly increased with similar gains in both groups (~2%). In the test for specific endurance, YYIRD1, the RSE-group’s improvement was 9.4 % compared with HIIT’s 5.8%. Both RSE (-5.7 %) and HIIT (-2%) groups showed decrements in acceleration (5 m sprint time). The results in the RSSA show decrements in all components in the RSE-group. HIIT’s significantly improved the ability to resist fatigue Sdec (29.1%) (p &lt;0.09). Conclusion: CCT appear to be an effective in-season training method for gaining strength and RFD, but may not positively affect acceleration. HIIT may be a more effective interval training method (than RSE) for maintaining or improving components linking to RSA for elite male handball players during competition (match) season. Concurrent training of CCT and HIIT shows no interference in the development of strength, running speed, jump, RFD, VO2max or specific handball endurance. Keywords: Team sport, Repeated sprint ability, Rate of force development.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas. Studien är en etnografisk studie med observationer som huvudsaklig datakonstruktionsmetod och intervjuer som kompletterande metod. Resultatet visar att engagemang och drivenhet ofta kommer till uttryck genom feedback till varandra. Lagmedlemmarna blir till hjälptränare och en ny källa till utvecklingsfeedback. Vidare visar resultatet att fullvärdiga deltagare kommer till uttryck genom att vara mer villiga till att vara med i lagets beslutsfattande och ofta ha en tydligare roll på och utanför planen än vad de perifera deltagarna är och har. Slutligen kommer identitet till uttryck genom den personliga utvecklingen som de upplever sig få. Ungdomarna nämner att de utvecklat trygghet, självsäkerhet och mognad genom att ha spelat handboll.

No description available.

Syftet med studien är att öka kunskapen om mediernas representation och att undersöka hur kvinnliga respektive manliga handbollsspelare representeras i svensk dagspress genom en kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk studien utgår ifrån är gestaltningsteori, representationsteori och tillsist feministiska mediestudier. Studien har som fokus att både jämföra mängden representation som herrar får i jämförelse med damer, hur rapporteringen skiljer sig åt samt att undersöka hur utvecklingen har sett ut inom en utvald period från år 2009 till 2019 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och nyhetsbyrån Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Materialet består av 130 texter som skrivit om dam- respektive herrlandslaget i handboll under världsmästerskapen i handboll 2009, europamästerskapen 2014 och världsmästerskapen 2019. Det resultat som denna studie finner är att representationen av manliga respektive kvinnliga handbollsspelare och dess utveckling i svensk dagspress går långsamt. Resultatet visar att det finns en bristfällande representation av damhandbollslandslaget under mästerskap där de marginaliseras och osynliggörs vilket presenteras i form av siffror, tabeller och diagram i studiens analys och diskussionskapitel. I slutsatsen reflekteras hur svensk handboll, som anses vara Sveriges mest jämställda sport, påverkas av studiens resultat.

No description available.

No description available.

Syfte Syftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Frågeställningar  Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll? Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Metod Syftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige. De var 40 år eller äldre och jobbade alla inom NIU på gymnasiet. Resultat Instruktörerna kände krav från både Svenska handbollsförbundet (SHF) och från spelarna själva att skapa en hög kvalitativ undervisning. De hade stor möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och ett bra stöd. Det visade att instruktörerna upplevde ett relativt högt krav i kombination med en hög kontroll och ett högt stöd. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnar då detta yrke under deltagande ledare i kombination med aktiv. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att handbollsinstruktörer inom NIU enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnade under deltagande ledare i kombination med aktiv. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin leder detta till att individerna, trots det höga kravet som ställdes, fick möjligheter att testa sig fram till egna lösningar. Det ledde i sin tur till en minskad stress. Det sociala stödet som instruktörerna upplevde skapar ytterligare möjligheter till stresshantering och bidrar även till att instruktörerna kunde hantera förändringar som kan uppstå via kontroll och krav. / Aim The purpose of this study was to investigate whether handball instructors who teach special sports in Swedish national approved education in special sport schools experienced stress in their profession, based on the Demand-Control-Support-theory. Questions Which demands does instructors experience in their profession? What control does instructors experience that they have in their profession? Which support do instructors experience in their profession? Method The purpose of this study was to obtain descriptive data concerning how coaches in elite sport in the school perceive different stressors in elite sport in the school. Therefore, we chose to conduct a qualitative interview study that was based on the Demand-Control-Support-theory. Interviews were conducted by telephone in order to implement include instructors across the country. The selection group consisted of eight male handball instructors in Sweden. They are 40 years or older and are all working within the NIU (nationally certified athlete program) in high school. Results The instructors felt demands from both Swedish handball association (SHF) and from the players themselves to create a high quality education. They had a great opportunity to influence their own work situation and they had a good support. The results showed that the instructors experienced relatively high demands in combination with high support and a high control. According to the Demand-Control-Support-theory, this occupation falls under the category participating leaders, combined with active. Conclusion The conclusion to bethat was drawn from this study was that handball instructors within NIU according to the Demand-Control-Support-theory belonged to the category participating leaders, combined with active. According to the demand-control-support-theory, this suggested that individuals, despite the high demand placed upon them, are given the opportunity to test their own solutions. This leads to reduced stress. The social support the instructors experienced created further opportunities for stress management and also helped instructors to deal with changes that may occur in the aspect of demand and control.

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå? Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet. De tränare utan utbildning har sämre kunskaper inom området än de tränare som har genomgått någon av de stegutbildningar som finns. Kunskaperna är dock generellt sett goda hos tränarna, men den största delen av dem efterfrågar ytterligare kunskaper och ett större avsnitt träningslära under tränarutbildningarna som genomförs. De tränare som gått de högre stegutbildningarna är i större grad nöjda med de kunskaper de har jämfört med de tränare som genomgått de lägre stegen. Studiens resultat visar i likhet med ”Idrotten Vill” från RF, att det är viktigt att ledare inom barnidrotten har grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Enligt vår studie visar det sig att tränarna som har deltagit i studien har goda kunskaper om, i varje fall om den fysiska utvecklingen.